Är utslagningsprogrammen på TV en spegling av kulturen eller driver programmen och deras upplägg utvecklingen? Det kanske inte spelar så stor roll egentligen. Konkurrens och ständigt ökande krav på prestation har blivit vardag och alla måste anpassa sig. Eller måste man det? Är ANPASSNING rätt väg att gå? Eftersom sjuktalen ökar är det kanske så att människan nått sin gräns? Oavsett om det är så eller ej så är det ett faktum att maskiner ersätter allt fler människor i arbetslivet. Då kanske anpassning inte är rätt väg att gå, för människan kan aldrig konkurrera med en maskin ifråga om uthållighet, perfektion och snabbhet.
I pauserna till utslagningsprogrammen på TV visas casinoreklam. Drömmen om att alla ens problem plötsligt ska lösa sig i ett slag gör att många håller ut ett tag till och i väntan på att drömmen ska slå in spelar man mobilspel för att få tiden att gå lite snabbare.
Det är beklämmande att se hur egoismen växer och hur tiden för samtal och reflektion krymper samtidigt som intresset för att gå samman i gemensamma insatser för att förändra samhället i grunden för att öka chansen för fler att få det bättre minskar. Sökandet efter enkla lösningar i form av en frälsare eller syndabock förändrar inte det faktum att samhället som vi skapat och lever i är ohållbart. Vi kanske kan fortsätta några år till på den inslagna vägen, men den leder inte mot framtiden. Kanske blir just jag eller du vinnare, och möjligen kan de främlingsfientliga krafterna driva igenom sina krav på stängda gränser, men det förändrar inte situationen i stort. Vårt sätt att leva och tänka idag är dödsdömt.
Greta Thunberg är ingen Messias. Hon sitter inte inne med lösningen. Men hon säger det som måste sägas och påminner oss om att det krävs mer än förändringar på marginalen och en läpparnas bekännelse. Vi har försatt oss i problemen tillsammans och kan ta oss ur dem gemensamt. Ensam är inte stark, tvärtom. I toppen blåser hårda vindar och förr eller senare utmanas även vinnaren. Det är bara en tidsfråga innan ALLA blir förlorare, oavsett hur rika och friska och lyckliga de är just idag. Vi har alla något att vinna på att ta till oss dessa insikter. Ju förr desto bättre, för vi kan mycket väl vara nära eller kanske redan har passerat the point of no return.
Vad har vi att förlora på att försöka? Tänk om vi skapar en bättre värld för fler, helt i onödan. Tänk om vi får mer tid över att mötas för att lyssna på varandra, för att läsa böcker, titta på film eller bara reflektera över naturens vidunderliga skönhet och djurvärldens mångfald. Det är ingen omöjlig dröm detta, till skillnad från drömmen om den där miljonvinsten.
Nu när valrörelsen ÄNTLIGEN är över kanske vi kan stanna upp lite och tänka på allt som verkligen betyder något? Förr eller senare måste vi och det är alltid bättre att förekomma än att förekommas.
Det är beklämmande att se hur egoismen växer och hur tiden för samtal och reflektion krymper samtidigt som intresset för att gå samman i gemensamma insatser för att förändra samhället i grunden för att öka chansen för fler att få det bättre minskar. Sökandet efter enkla lösningar i form av en frälsare eller syndabock förändrar inte det faktum att samhället som vi skapat och lever i är ohållbart. Vi kanske kan fortsätta några år till på den inslagna vägen, men den leder inte mot framtiden. Kanske blir just jag eller du vinnare, och möjligen kan de främlingsfientliga krafterna driva igenom sina krav på stängda gränser, men det förändrar inte situationen i stort. Vårt sätt att leva och tänka idag är dödsdömt.
Greta Thunberg är ingen Messias. Hon sitter inte inne med lösningen. Men hon säger det som måste sägas och påminner oss om att det krävs mer än förändringar på marginalen och en läpparnas bekännelse. Vi har försatt oss i problemen tillsammans och kan ta oss ur dem gemensamt. Ensam är inte stark, tvärtom. I toppen blåser hårda vindar och förr eller senare utmanas även vinnaren. Det är bara en tidsfråga innan ALLA blir förlorare, oavsett hur rika och friska och lyckliga de är just idag. Vi har alla något att vinna på att ta till oss dessa insikter. Ju förr desto bättre, för vi kan mycket väl vara nära eller kanske redan har passerat the point of no return.
Vad har vi att förlora på att försöka? Tänk om vi skapar en bättre värld för fler, helt i onödan. Tänk om vi får mer tid över att mötas för att lyssna på varandra, för att läsa böcker, titta på film eller bara reflektera över naturens vidunderliga skönhet och djurvärldens mångfald. Det är ingen omöjlig dröm detta, till skillnad från drömmen om den där miljonvinsten.
Nu när valrörelsen ÄNTLIGEN är över kanske vi kan stanna upp lite och tänka på allt som verkligen betyder något? Förr eller senare måste vi och det är alltid bättre att förekomma än att förekommas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar