onsdag 19 december 2018

Intellektuellt ohederliga, falska motsättningar

Igår placerades en misstänkt bomb utanför sekretariatet för nationella sekretariatet för genusforskning, vilket kan ses som ett slags kulmen på den kampanj mot genusforskningen som pågått under några år. Vi har sett det tidigare i historien, hur strömningar i historien tar sig olika uttryck. Det ena hänger ihop med det andra. Vi har sett otaliga flyktingförläggningar brinna, och det är omöjligt att inte se kopplingen till att främlingsfientliga rörelser flyttar fram sina positioner. Nu verkar det som samma sak händer genusvetenskapen, och det är en VARNINGSKLOCKA för oss alla; för demokratin, öppenheten och solidariteten mellan människor. Man måste inte gilla genusvetenskap, men den kritik som ämnet drar på sig från vissa håll är inte bara orättvis, den är även helt grundlös. Anklagelserna för genusvetenskapen för att vara ovetenskaplig är hittepå! I bästa fall bygger föreställningen på missförstånd, men jag misstänker tyvärr att det är annat som ligger bakom.

Kritikerna målar upp en falsk motsättning mellan genus och biologi och hävdar att det ena utesluter det andra samt att den ENDA vetenskapligt relevanta kunskapen om människan finns i biologin och bara kan sökas med hjälp av studier av gener och hormoner, vilket inte stämmer. Arv och miljö går inte att separera från varandra på det sätt som kritikerna till genusvetenskap hävdar (här finns en artikel, och här finns en till). Visst finns det exempel på genusforskare som hävdat kulturens primat, men att döma ut ett helt vetenskapligt fält med stöd i ett fåtal exempel som ger stöd åt den tes man driver har ingenting med vetenskap att göra. Epigenetiken lär oss att människan är 100% arv och SAMTIDIGT 100% miljö. Det ena utesluter inte det andra! Att hävda att det finns en motsättning mellan kultur och biologi är fel. Människor är biologiska varelser, men varken biologi eller kultur går att separera från varandra; båda aspekterna påverkar utfallet av människoblivandet som dessutom är kollektivt. Därför behövs kunskap om såväl biologiska som kulturella aspekter av kön.

Fenotyp och genotyp blandas samman av många som anser sig finna bevis på att biologiska skillnader mellan gruppen män och gruppen kvinnor skulle säga något relevant om INDIVIDER. Biologin styrs av evolutionen, men människor är och har alltid varit mer än sina gener (som dessutom, enligt epigenetiken i hög grad styrs av miljön). Kulturen som människan skapat är unikt för människan, och den påverkar vilka av biologins alla möjliga uttryck som utvecklas. Muskler kan tränas upp, både om den fysiska miljön kräver det och om det är kulturellt önskvärt. Mat kan ätas i överflöd för att visa att man är rik och betydelsefull, och om kulturen idealiserar smalhet svälter sig vissa. Den mänskliga POPULATIONEN, dess genpool, har inte förändrats nämnvärt under de senaste 30000 åren, medan kulturen förändrats dramatiskt flera gånger bara under de senaste 1000 åren. Att hävda att kulturen inte spelar någon roll för vilka grundläggande antagande som finns i samhället om vad som är manligt och vad som är kvinnligt är befängt och faller på sin egen orimlighet. På senare tid, i takt med att man utvecklat nya metoder och maskiner för att undersöka hjärnan, har det visat sig att dess förmåga att förändras i relation till omgivningen är stor; man talar om neuroplasticitet och försöker förstå samspelet mellan biologi och kultur och i det arbetet behövs både kulturforskare och biologiskt inriktade naturvetare.

Vad handlar genusvetenskap om? Vad är det kritikerna kritiserar? Vänder mig till Stockholms universitets hemsida där man förklarar det så här:

Vad är genusvetenskap?

Genusvetenskapen är det kunskapsområde som belyser kön som social och kulturell företeelse, det vill säga genus.
Forskningen handlar om kulturella aspekter av kön. Den som bygger sin kritik på att biologi är det enda man kan och bör forska om för att förstå män och kvinnor har ansvaret att visa upp evidens som ger stöd för den tanken. En studie som visar på biologiska skillnader visar bara just det, den säger ingenting om värdet på kunskap om kulturella aspekter.
Inom genusvetenskapen studerar vi vilken betydelse genus har i våra liv och de maktrelationer som kan sättas i samband med genus. Vi tittar också på andra faktorer som är viktiga för att förstå kopplingen mellan genus och makt, till exempel klass, sexualitet, ålder och etnicitet.
Genusvetenskap handlar om att studera makt och maktstrukturer, vilket kan sägas vara ett slags spänningsfält inom vilket människorna agerar. I en kultur som VÄRDERAR män och det män gör högre än kvinnor och kvinnlighet kommer detta naturligtvis att påverka mäns och kvinnors livsval, möjligheter och vardag. Och vad är den misstänkta bomben om inte ett uttryck för just den maktordning som kritikerna av genusvetenskap förnekar? Diskriminering är ett KULTURELLT fenomen, liksom idealisering av män och manlighet. Försöken att förklara till exempel löneskillnader (som är kulturella, liksom pengarna) med hänvisningar till studier som visar på (små) biologiska skillnader mellan populationen män och populationen kvinnor faller på sin egen orimlighet. Kulturella aspekter kan bara förstås genom att analysera kultur!  
Vår uppfattning om genus påverkas av den omvärld vi lever i. För att få mer kunskap om hur genusföreställningar bildas och förändras i ett visst samhälle behöver man därför undersöka detta samhälles politik, lagstiftning, kultur etc. Frågor som genusvetenskapen vill försöka besvara kan exempelvis vara: Hur påverkas kvinnors och mäns liv av politiska beslut? Är kvinnor och män lika inför lagen? Hur ser mäns och kvinnors livsvillkor ut i olika delar av världen? Vad händer med de personer som inte identifierar sig som varken kvinnor och män? Vad innebär det att heterosexualitet anses vara det ”normala” i samhället?
Studierna går inte att replikera, sägs det ibland. Men den som säger det blottar sin egen okunskap, för studier av kultur handlar inte om att leda saker i bevis. Kultur är alldeles för föränderligt och komplext för att kunna undersökas på samma sätt som biologiska aspekter av kön, och därför går resultaten av forskning inom respektive område inte att jämställas och jämföras. Och gör man det är man intellektuellt ohederlig och pekar på falska motsättningar.

Studierna bygger på antaganden och är politiska, sägs det också. Men det gäller all forskning; ingen forskning är fri från värderingar. Människa BLIR man, tillsammans med andra människor, i en föränderlig miljö, och detta tar man inom genusvetenskapen hänsyn till. Teori är kulturvetenskapens analytiska verktyg, inte hypoteser som ska beläggas eller förkastas. Teorin som genusforskare använder ska inte förväxlas med sanningen, vilket många kritiker gör; antingen av okunskap, ignorans eller inkompetens, vilket är lika illa.
Genusvetenskap är idag ett brett forskningsfält som grundar sig på flera decenniers feministisk forskning. Kunskapen om kvinnors villkor och maktrelationerna mellan kvinnor och män har inte bara fördjupats utan också förgrenat sig. Genusvetenskap fungerar som ett samlingsnamn för studier med olika fokus och olika inriktningar, bland annat kvinnoforskning, maskulinitetsforskning, intersektionalitetsforskning, queerteoretiska studier och jämställdhetsforskning.
Feminism är en politisk ståndpunkt som bygger på två principer: 1. Det görs skillnad mellan könen. 2. Man vill göra någonting åt problemet. Det handlar inte om något slags aktivism, som kritikerna vill göra gällande. Genusvetenskap handlar om att skapa ett vetenskapligt KUNSKAPSUNDERLAG som kan användas av alla som vill förändra samhället och öka jämställdheten. Genusvetenskapen har ingen egen agenda, annat än att skapa kunskap (om kulturella aspekter av och relationen mellan män/manlighet och kvinnor/kvinnlighet). Samma utgångspunkt kan användas för att studera relationer mellan andra grupper och kategorier av människor. Jämställdhet kan aldrig "gå för långt", för då är det inte JÄMSTÄLLDHET längre. Det borde således vara uppenbart att kritiken mot genusvetenskapen är politisk och drivs av ideologiska skäl, vilket är okej; men när kritiken förs fram som resultat av forskning är den bedräglig, pseudovetenskaplig och helt förkastlig. 
Eftersom genus på olika sätt har betydelse för i stort sett all mänsklig verksamhet och genusperspektivet är fruktbart på de mest skiftande områden är genusvetenskap ett tvärvetenskapligt ämne. Med det menas att det spänner över flera discipliner och att traditionella ämnesgränser utmanas och överskrids. Metoder och teorier hämtas från så vitt skilda områden som historia, socialantropologi, statsvetenskap, litteraturvetenskap, juridik och teatervetenskap, för att bara nämna några.
Kunskap om kultur och människor i samverkan finns inte på ett enda ställe, den uppstår och förändras mellan och bygger därför på insikter och kombinationer av metoder hämtade från en rad olika ämnen. Det är så FORSKARE arbetar, överallt och i alla discipliner. Kritikerna av genusvetenskap är inte eller agerar i alla fall inte som forskare, hur mycket de än vill ge sken av just det. Forskningens goda anseende missbrukas alltså, för att driva hem en ideologi som bygger på att män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor (vad det nu innebär?!); det vill säga att allt ska vara som det "alltid" varit. Som sagt, kritiken är intellektuellt ohederlig och bygger på falska motsättningar.

Genusvetenskap är också ett kritiskt granskande ämne som syftar till att synliggöra könets betydelsebärande karaktär där denna tidigare varit osynlig eller dåligt belyst. Det innebär att vi inom ämnet även studerar de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synar de sammanhang vi själva ingår i.
Just de processer som kritikerna försöker hindra genusforskarna från att undersöka. Kritiken mot genusvetenskap handlar om makt, om makten över rådande ordning. Och makten är mångtydig och verkar på olika plan, med olika medel. Makt är inget någon har. Därför är den så skrämmande och verkningsfull. Det räcker att placera ut ett bombliknade föremål i närheten av den plats där människor man vill skrämma arbetar, så gör rädslan och den hätska stämningen resten. Därför är alla som inte tar KRAFTIGT avstånd från handlingen, medlöpare och understödjare av den makt som gör allt den kan för att förhindra att den granskas. Den hätska kritiker av genusvetenskap som väljer att förbigå hotet mot genussekretariatet med tystnad ger den vedervärdiga handlingen sitt stöd.

Demokratin, öppenheten och arbetet med minskade klyftor mellan människor handlar om långsiktig hållbarhet, som är är en ömtålig process som ständigt måste värnas och som inte tål att behandlas på det vårdslösa sätt som kritikerna av genusvetskapen väljer.

1 kommentar:

Alan Ford sa...

Gnus forskning = identitets politik
Ekonomisk demokrati = rättvist samhälle

Här är länk till Zizeks kommentar och valet är röd eller blå piller.
Simma i systemet eller utanför.

https://www.economist.com/open-future/2018/10/08/are-liberals-and-populists-just-searching-for-a-new-master

mvh/predrag