Att TÄNKA på när man skriver uppsats

Igår skrev jag om studenters problem med att förstå varför man refererar, och jag fortsätter på det spåret idag, men här fokuserar jag på vägar fram. Jag må låta uppgiven ibland och det blir många texter om problem, men den dagen då jag inte längre tror på studenternas förmåga och högskolan som institution kommer jag att sluta som lärare och forskare. Jag är långt ifrån att ge upp och jag kämpar ständigt för att utvecklas och finna nya sätt att möta studenterna där de är för att fånga deras intresse och hjälpa dem tänka självständigt. Förstår man varför kommer hur av sig själv.

Det finns lika många olika sätt att skriva en uppsats som det finns ämnen och forskare, därför blir det fel om man följer manualer och riktlinjer till punkt och pricka. Problemet är att studenterna läser anvisningar som om de vore kokböcker. Därför säger jag allt oftare att de INTE ska läsa manualerna så noga; tänk själv och uppstår det problem kan ni konsultera anvisningarna, säger jag. Det går inte att skriva en bra uppsats om man inte har en egen, grundad uppfattning om varför man genomför undersökningen; man måste vilja veta något själv, inte bara få godkänt på uppgiften.

I höst har jag skrivit och delat ut ännu en text där jag säger i princip samma sak som jag brukar säga, fast på lite nya sätt. Det är ett slags manual till manualerna, ett försök från min sida att främja förståelse för vikten av självständigt, kritiskt uppsatsskrivandet och VARFÖR genom att fokusera på vad man bör tänka på i respektive avsnitt av uppsatsen. Jag delar med mig av texten och tankarna, som jag brukar. Tankarna är allmängiltiga och bör fungera även på andra utbildningar än den företagsekonomiska som jag undervisar på. Ordningen på rubrikerna är inte det viktiga men delarna måste finnas med och frågorna måste adresseras på något sätt. 

Principer för arbetet med uppsatsen

Viktigt att tänka på: Uppsatsen är er redovisning av ert självständiga (forsknings) arbete, och ni förväntas komma med ny kunskap som är presenterat på ett sätt som gör det möjligt för läsaren att både förstå och kritiskt granska hur kunskapen skapats.

Uppsatsskrivande är en process och det går inte att jobba ikapp på slutet, vilket kanske fungerar när man skriver en tenta.

Handledning krävs för att lära sig förstå och behärska konsten att skriva vetenskap, och den utgår alltid från texten och fokuserar på innehållet. All formalia finns tydligt redogjord för i anvisningarna som bedömningen sedan bygger på.

Vad måste innehållet under respektive rubrik leva upp till?

Inledning/bakgrund: Fånga läsarens intresse för ämnet och för er studie. Förklara sådant som behövs för att förstå undersökningen och era resultat.

Problemdiskussion: Argumentera för behovet av den kunskap er studie kan bidra med. Varför är det viktigt att undersöka det ni vill undersöka?

Syfte: Vad ska undersökas? Fokusera på det ni vill veta.

Metod: Börja med att resonera kring vilket typ av kunskap ni behöver för att leva upp till syftet. Diskutera därefter vilka tänkbara metoder som finns och som skulle kunna ge er den kunskapen.

Argumentera därefter för alla val och överväganden som ni gjort och som lett fram till den metod ni använt er av för att uppnå syftet med er undersökning.

Hur ser det insamlade materialet ut? Hur många intervjuer? Hur långa? Hur många sidor transkriberad text? Ge läsaren en bild av underlaget som analyserats.

Forskningsetik: Hur har ni tänkt och arbetat för att leva upp till Vetenskapsrådets etiska regler för forskning?

Källkritik: Diskutera ert materials (den insamlade empirins) kunskapsvärde. Vad går att säga med hjälp av en analys av materialet?

Validitet och reliabilitet? Hur har ni förvissat er om att er undersökning handlar om det som angivits i syftet, och hur har ni tänkt och agerat för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt?

Teori: Hur har framstående forskare på området TÄNKT kring det ämne ni ska studera? Vilka olika teorier finns och vad skiljer dem åt? Diskutera likheter och skillnader och förklara för läsaren vad teorierna går ut på.

Tidigare forskning: Vad vet vi redan? Hur ser den aktuella forskningen på området ut? Redogör inte för vad ni har läst, beskriv fältet som helhet och peka på tydliga trender. Vilka är nyckelstudierna? Vilka metoder är vanligast, och vad kommer forskarna fram till? Det är INTE en tenta, tänk på det, det är en redogörelse för ert förarbete.

Empiri: Presentera citat och underlaget för analys, för att hjälpa läsaren att granska rimligheten i era resultat (tolkningen av materialet). Ge en rättvisande bild av materialet som helhet. Här ska materialet tala och det får inte finnas några tolkningar eller analyser.

Analys/resultat: I en kvalitativ studie är det ANALYSEN (tolkningarna) som är resultatet, tänk på det. Och det är genom att använda teorin som man får uppslag till tolkningar, vars rimlighet sedan stärks med hjälp av kopplingar till tidigare forskning. Tänk även på att DETTA är uppsatsens enskilt viktigaste del. Här redovisar ni ert kunskapsbidrag!

Sammanfattande slutdiskussion: Vad kommer ni fram till i er studie? Återknyt till syftet och visa upp ert kunskapsbidrag.

Källförteckning: Här ska alla källor och referenser som hänvisas till i uppsatsen presenteras på ett överskådligt sätt, i bokstavsordning. Tänk på att intervjutranskriberingar också är källor. Skilj på tryckta och otryckta källor. Hänvisningar till hemsidor kan göras under en rubrik: Internetkällor, men alla artiklar och böcker ska anges enligt Harvard (Efternamn, förnamn, tryckår. Titel kursiv om det är en bok och inom ” om det är en artikel. Förlagsort: Förlag).

Slutligen

Resultatet rättas inte, det finns inget facit och få måsten och förbud; uppsatsen bedöms med hänsyn tagen till vilka argument ni lutar er mot när ni presenterar resultatet.

Korrekturläs texten noga, flera gånger, innan ni lämnar den ifrån er, både inför handledarens och opponenternas läsning och den slutliga bedömningen.