Hur stor är skillnaden mellan människor egentligen?

Hur stor är skillnaden mellan människor, eller snarare: hur stor är variationen mellan individerna i en population? Är det mer som skiljer oss åt eller som förenar oss, och vad beror skillnaderna på? Innan ett land ens kan börja tänka på att utforma en klok och långsiktigt hållbar migrationspolitik är detta frågor som behöver undersökas och reflekteras över med utgångspunkt i resultat av vetenskapliga studier. Och jag talar här inte om specialbeställda arbeten med riktade frågor utan gedigen forskning som närmar sig frågan så förutsättningslöst som det bara går.

Vari består skillnaderna? Är det genetiska skillnader vi ser; mellan män och kvinnor, mellan unga och gamla, invandrare från olika ställen i världen och svenskar, mellan individer? Eller är skillnaderna kulturella? Handlar det varierande kompetens och förmågor som går att påverka, eller om önskemål och tankar om vad som kännetecknar ett gott liv?

Det finns ENORMT många olika frågor och aspekter som behöver redas ut innan man ens kan börja närma sig en vag uppfattning om hur man kan se på dessa saker, innan man kan börja förstå vad skillnaderna som alla kan se består i och beror på. Det finns inga enkla svar och det går inte att säga att det handlar om antingen biologi eller kultur; det är komplext, oerhört komplext. Kultur och psykologi kan kan övervinna väldigt många biologiska hinder och med en stat vilja och om man verkligen vill är människor kapabla till förvånansvärt mycket. Vad det innebär att vara människa är ALDRIG ristat i sten, det är en öppen fråga, det beror på.

Samhällsdebatten idag är infantil och verklighetsfrämmande, ju mer och ju vederhäftigare fakta man pekar på för att vinna över motståndaren, desto mer kunskapsvidrigt är det. Kunskap handlar inte om att bevisa att det är på ETT speciellt sätt, kunskap handlar om att med stöd i befintliga, fungerande insikter bygga upp en förståelse som går att använda för att orientera sig i världen och verkligheten med och för att bygga ett hållbart samhälle på.

Sverige är idag ingen kunskapsnation. Vårt land och vår kultur har tagits över av stöddiga, uppblåsta, tvärsäkra debattörer som driver den enda vägens politik och som kämpar med varandra om makten att bestämma hur det är. Uppfinningsrikedomen i valet och mångfalden av strategier är stor, men likheten är slående: "alla" strävar efter samma mål; att vinna debatten och belönas med makten att bestämma. Jag är redan trött på valrörelsen som lågintensivt rullat på ända sedan förra valet. Det talas om skolan, om invandringen, vården och skatteuttaget, men det enda partierna och politikerna bryr sig om är deras egen makt och väljarnas sympatier, inte landets långsiktiga förvaltning. Oron och indignationen som visas upp är bara skådespel och betyder ingenting; imorgon är det något annat som är katastrofalt och kräver drastiska åtgärder, trots att förhållandena man upprörs över varit de samma i åratal.

Ingen lyssnar på någon annans argument och det samtalas inte om vad som kännetecknar ett gott liv och ett hållbart samhälle; jag tror skillnaderna är minimala, egentligen. Det är alltid mer som förenar oss människor än som skiljer oss åt, på alla sätt. Det är debattens logik som får oss att fokusera på skillnader och som accentuerar skillnaderna. Vi är debattens fångar och behöver bryta mönstret genom att börja samtala mer, men för att göra det behövs tid och tid kostar pengar; och många av problemen bottnar i människans omåttliga längtan efter pengar, ära och berömmelse. Pengar är nyckeln till framgång, men det är en begränsad resurs som vänder människor mot varandra och underblåser egoism. Frågar man människor vad de faktiskt värderar högst svarar majoriteten: hälsa, och som jag förstår det är de saker som man anser viktigast i livet gratis: Sex, god mat, vänner.

Som sagt, det är mer som förenar oss människor än som skiljer oss åt; om vi väljer att fokusera på det istället för på skillnaderna. Tar vi oss tid och börjar vi lyssna och samtala med varandra kommer vi att de och förstå. Vill vi verkligen ha ett hållbart samhälle är det så vi måste agera och det är bara så som integration kan främjas.