söndag 25 augusti 2019

Rörelse och förnekelse

Mänskligheten förenas i rörelse. Att bygga murar och förhindra rörelse är ett slags förnekelse av förändringen som all rörelse oundvikligen ger upphov till. Och förnekelse är ett val, ett mänskligt val. Ingen annan djurart eller livsform på jorden förfogar över så mycket information, fakta, kunskap, bildning och vishet som människan; ändå väljer många, och idag dessutom alt fler förnekelsens väg för att slippa ta tag i konsekvenserna av den oundvikliga rörelsen och förändringen. Den absoluta nollpunkten, där det är så kallt att ingenting rör sig, är det samma som död.

Pengar är rörelse, eller flöden av materia och tankar som hålls igång av önskningar och förväntningar. Utan rörelse, inga vinster och ingen rikedom. Paradoxalt nog är det de rikaste och mest gynnade, (de som både tjänar mest på rörelserna av varor och tjänster och som själv rör sig mest) som driver opinon för byggandet av murar, stängda gränser och kontroll av flyktingars möjlighet att röra sig över världen för att söka sig en bättre tillvaro.

Bild: Ajan

Det finns inget vi och inga dem. Vi är alla flyktingar i rörelse. Mänsklighetens ursprung är Afrika och genetiskt är alla människor i princip identiska och förenade i rörelsen. Ändå görs det skillnad på och jämförs det bästa hos den egna gruppen med det sämsta hos den eller de andra. Ändå väljer många att se människor som flyr från död och förödelse, ibland orsakat av vapen tillverkade i Sverige, som ett hot mot det som är vårt. De hör inte hemma här hos oss, sägs det. Men så kan man bara tänka om man begränsar perspektivet och väljer den vinkel som passar en själv och ens intresse. Också ett slags förnekelse, för zoomar man ut och om tidsperspektivet sträcks ut finns ingenting som är fast och beständigt i människornas värld.

Som en konsekvens av mänsklighetens egoistiska kortsynthet smälter isarna och brinner det i Amazonas och Sibirien. Jordens medeltemperatur ökar och det slås rekord, månad för månad och år för år. Hellre än att ta signalerna på allvar och tänka samt agera förebyggande skyller förnekarna på en 16-årig flicka vars enda budskap är: Lyssna på forskarna. Bara för att det går och för att man är många och tjänar pengar på förnekelsen betyder inte att det är hållbart att blunda för riskerna. Zooma ut och se de stora linjerna. Utan rörelse, inget liv. "Det drabbar inte mig", säger du kanske. "Var och en sin egen lyckas smed", kanske du tänker. Fast så kan bara den som är trygg och säker tänka, och bara den som har en plats att bo på kan bygga murar och stänga andra ute. Förnekelse är den privilegierades enda möjlighet att leva vidare i tron om att den egna lyckan beror på egna val och eget arbete, och att alla föds med samma förutsättningar. Förnekelse är att välja ignoransens och dumhetens väg, som alltid, överallt och i alla tider lett och leder fel.

Klimatet har förändrats i alla tider, på samma sätt som jordens tektoniska plattor flyttar på sig. Både värme samt torka och kyla samt skyfall leder till missväxt. Drägliga förhållanden är ett tillstånd som balanserar på en tunn och ömtålig tråd. Hybris brukar straffa sig. Förändring är mänsklighetens enda konstant och därför är det bara en tidsfråga innan murarna blir ett fängelse att längta ut ifrån. Det som hindrar andra att komma in hindrar också den som vill ut. Insida och utsida är en fråga om perspektiv och liksom kunskapen och verkligheten går det aldrig att äga eller kontrollera dessa saker.

Utifrån ett kosmiskt perspektiv bor vi människor här på jorden under en försvinnande liten tid. Mänsklighetens historia är ett ögonblick av ett ögonblick av jordens historia och du och jag lever under ett ögonblick av ett ögonblick av den korta tid som det funnits liv på jorden. Tanken svindlar och att leva i förnekelse gör kanske att man kan lägga lite mer tid och fokus på att få livspusslet att gå ihop, men tänk då på att bitarna som pusslet består av på kort tid kan tas ifrån dig. Det må vara jobbigt att stressa mellan dagis och arbete, men i jämförelse med att fly från en skogsbrand, en orkan eller ett krig är vardagens bekymmer en promenad i parken. Och du kan ingenting ta med dig när du går, varken in i döden eller på flykt. Tänk på det så blir det kanske lättare att se och förstå vad som är hållbart och vilka risker beslut som tas idag kan leda till i framtiden.

Tankarna som satts på pränt här är inspirerade av bilden som jag fått från Midhat Ajanovic, eller Ajan som han kallas. Det är han som skapat bilden och jag har fått den för att omge den med ord och tankar. Och jag satte mig bara ner och skrev. Jag har fått fler bilder. När jag känner mig inspirerad skriver och publicerar jag fler tankar, med utgångspunkt i en annan bild.

Inga kommentarer: