Tänker om och med rhizom XIV

Ser ett stort behov av en annan syn på kunskap i samhället idag. New Public Managment är kanske en bra metod att leda en organisation, rent ledningsmässigt (löner, arbetstid, avtal och annat), men för att generera kunskap är det en minst sagt dålig strategi. Kunskap går inte att mäta, vilket är vad NPM bygger på. Kunskap går inte att styra. Kunskap är något man upptäcker, och det går inte att planera eller hitta en vattentät strategi för. Vetenskap är en väsensskild verksamhet från till exempel bilbyggande, där metoden visat sig framgångsrik. Här spelar återigen uppfattningen om att det finns ett sätt att göra något på, det bästa sättet, och att det alltid är universellt. Så är det inte. Varje verksamhet har sina unika förutsättningar, och bara om man har en lyhördhet för dessa kan man nå framgång.

Rhizom är en tankemodell som främjar lyhördhet, för ett rhizom är en struktur som skapats för att optimera anpassning. Träd däremot, är en strikt hierarkisk struktur vars mål är att nå högst, bli bäst och som anpassar omgivningen efter sina krav. NPM kan liknas vid ett träd. Och det är som sagt inte så som kunskap växer, där och när man bestämmer och planerar för det. Kunskap är mycket mer nyckfull till sin natur. Kunskap växer när, och där den kan, så länge den kan och helt på sina egna villkor. Kunskapstillväxt kräver alltså hög grad av följsamhet.

Exempel på vad den orimliga tron på ledarskap, som NPM bygger på, kan leda till finns överallt. Till exempel i AstraZenecas årsredovisning. Läser i SvD om hur man tänkte i företaget, och hur man ser på ledarskap och dess värde/betydelse för det forskningsberoende företaget.

Det var i augusti 2012 som läkemedelsbolaget meddelade att fransmannen Soriot skulle bli ny chef. Han tillträdde 1 oktober.

Men även om 53-åringen bara hann jobba i tre månader kompenserades han med nästan 60 miljoner kronor, i lön, bonus och andra aktieförmåner.

Den oerhört generösa ersättningen framgår av Astra Zenecas årsredovisning för 2012 som publicerades på måndagen.

Är helt övertygad om att dessa 60 miljoner som företaget betalat till Soriot var en inte bara värdelös investering, utan att den dessutom lett till kostnader som överstiger den lön han kunnat kvittera ut. Om dessa miljoner hade satsats på forskning i stället, om de getts till forskare att förvalta helt efter eget huvud, är jag övertygad om att de i alla fall inte hade lett till problem och kostnader, samtidigt som chansen att vinna mångfalt tillbaka hade ökat markant. Samma gäller för universitet och högskolor, ledningen av dem och detaljstyrningen kostar en massa i sig, samtidigt som risken att kostnaderna ökar är stor, utan att någon ny kunskap genereras. Om de pengarna getts in blanco till forskare, då hade chansen att nå ny kunskap ökat enormt.

Några garantier finns dock inte. Inte för kunskap. Forskning är på det sättet unikt, och det ställer särskilda krav på styrning och ledning. Eller rättare, det ska inte styras och ledas, inte om det är ny kunskap man eftertraktar. Kan låta som en paradox, men det är i så fall bara för att man köpt NPM-ideologin med hull och hår, eller att den ledningsstrategin har vunnit folkets och politikernas öron och ögon. Vill se mer av kritiskt tänkande, även av sådant man omhuldar, tror på och håller för sant. Det är enda vägen till kunskap, ny och användbar kunskap. Rhizom är en modell för tanken som skapar förutsättningar för detta.

To these centered systems, the authors contrast acentered systems, finite networks of automata in which communication runs from any neighbor to any other, the stems or channels do not preexist, and all individuals are interchangeable, defined only by their state at a given moment-such that the local operations are coordinated and the final, global result synchronized without a central agency.

Trädstrukturer och NPM är centrerade och strikt hierarkiska strukturer, medan rhizom strukturerar utan centrum. Fokus för en trädstruktur är den strukturens egna överlevnad, vilket gör det motiverat att belöna cheferna, för att de tar ett övergripande ansvar. Alla som befinner sig nere i hierarkin, på lägre nivåer betraktas som utbytbara enheter. Jämför med hur man resonerar på AstraZeneca, som spelar ut olika forskningscentra mot varandra, för att det är företagsekonomiskt lönsamt. För att ekonomin är viktigare än kunskapen. Organisationer med fokus på kunskap agerar inte så, väljer andra modeller för tanken. Rhizom är en sådan modell, som riktar mer fokus mot utfall och funktion, än på ledning och struktur.

Transduction of intensive states replaces topology, and "the graph regulating the circulation of information is in a way the opposite of the hierarchical graph .... There is no reason for the graph to be a tree" (we have been calling this kind of graph a map). The problem of the war machine, or the firing squad: is a general necessary for n individuals to manage to fire in unison? The solution without a General is to be found in an acentered multiplicity possessing a finite number of states with signals to indicate corresponding speeds, from a war rhizome or guerrilla logic point of view, without any tracing, without any copying of a central order.

Reguljära arméer och välorganiserade militära operationer brukar ha svårt att möta gerillamotstånd, vilket bevisats otaliga gånger genom historien, tydligast kanske i Afghanistan. Arméer kräver strikt hierarkisk ordning, tydliga beslutsgångar och en övergripande plan, ett mål som kan delas upp i delmål som löses för sig. Men eftersom krig handlar om liv och död finns inga andra regler eller mål, än att inte låta sig kuvas, till varje pris. Och då tvingas man anpassa sig och göra det bästa av de förutsättningar man har. Den fattiga gerillan tvingas uppfinna sin strategi under vägs, tvingas anpassa sig och hitta nya sätt att jobba på varje ny plats.

Arméer har stöd från staten, har resurser och styrs av makten. Arméer organiseras i enlighet med trädprinciper. För gerillan råder motsatta förhållanden, och därför organiseras dessa efter rhizomprinciper, utan central styrning. Varje cell av gerillan är lika beslutskompetent och därför bli organisationen mycket mindre sårbar än den armé som styrs av en överbefälhavare, en chef med stor makt och den ende med full insyn. Förlorar man hen tar det tid och kräver resurser för att klara uppdraget. Tron på ledarens förmåga, står med andra ord i omvänd relation till organisationens hållbarhet, vilket förklarar problemen som alla stormakter stött på när de försökt underkuva länder som Afghanistan.

The authors even demonstrate that this kind of machinic multiplicity, assemblage, or society rejects any centralizing or unifying automaton as an "asocial intrusion."’ S Under these conditions, n is in fact always n - 1. Rosenstiehl and Petitot emphasize that the opposition, centered-acentered, is valid less as a designation for things than as a mode of calculation applied to things.

Ordning, hierarki, ledning och kontroll kräver struktur och makt. Och om terrängen inte stämmer överens med kartan då är det oftare, för en organisation som anammat en trädstruktur för sin organisering, bättre (för organisationen) att omforma terrängen (bara arméer har ingenjörstrupper, till exempel) än att anpassa sig. Den som har mycket makt och förfogar över stora resurser kommer oftare att omforma omgivningen än anpassa sig efter rådande förhållanden. Så fungerar också NPM, som inte bryr sig om att verkligheten inte fungerar i enlighet med planen, utan använder mer makt och fler resurser för att behålla illusionen om att det inte är kartan det är fel på. Men att kompensera brist på kunskap och kritisk förmåga med makt och pengar, det är en dålig och farlig väg att gå. Om det är kunskap man vill ha, om det är ett universitet eller en vårdinrättning eller ett läkemedelsbolag man organiserar.

Trees may correspond to the rhizome, or they may burgeon into a rhizome. It is true that the same thing is generally susceptible to both modes of calculation or both types of regulation, but not without undergoing a change in state. Take psychoanalysis as an example again: it subjects the unconscious to arborescent structures, hierarchical graphs, recapitulatory memories, central organs, the phallus, the phallus-tree-not only in its theory but also in its practice of calculation and treatment. Psychoanalysis cannot change its method in this regard: it bases its own dictatorial power upon a dictatorial conception of the unconscious. Psychoanalysis’s margin of maneuverability is therefore very limited. In both psychoanalysis and its object, there is always a general, always a leader (General Freud).

Klassisk psykoanalys är ett annat exempel på hur det kan gå om/när man utgår från en på förhand ritad karta, och sedan anpassar verkligheten efter den. Freud hade sin bild klar för sig, och oavsett vad klienten berättade var tolkningen klar på förhand. Trädstrukturer finns överallt, om man bara lärt sig se dess funktion i vardagen och samhället. Även om det här riktas en hel del kritik mot det sättet att organisera, så är det inte förkastligt per se, men det är och kan aldrig vara bra till allt. Det finns andra sätt att organisera, som är bra till andra saker och som leder till andra mål. Det jag vill visa på är att om målet är kunskap, då är träd en värdelös och destruktiv metod. Rhizom är vad man borde sträva efter, och då måste NPM skrotas, inom vård skola, omsorg och forskning som är verksamheter där målen per definition är diffusa, och alltså kräver mer anpassning än ledning. Först måste man fråga sig vad man vill uppnå, sedan utforma en organisation som på bästa sätt kan hjälpa en att nå visionen. Aldrig, som idag, tvärt om. Först bestämma vilken organisation och ledningsstrategi som är den bästa (till allt, överallt, alltid) och sedan implementera denna över hela linjen.

Schizoanalysis, on the other hand, treats the unconscious as an acentered system, in other words, as a machinic network of finite automata (a rhizome), and thus arrives at an entirely different state of the unconscious. These same remarks apply to linguistics; Rosenstiehl and Petitot are right to bring up the possibility of an "acentered organization of a society of words." For both statements and desires, the issue is never to reduce the unconscious or to interpret it or to make it signify according to a tree model. The issue is to produce the unconscious, and with it new statements, different desires: the rhizome is precisely this production of the unconscious.

Eftersom kunskap aldrig går att planera för, och eftersom kunskap ofta inte känns igen som kunskap förrän i efterhand, när dess konsekvenser blivit tydliga, är rhizom att föredra. Detta är tankar och insikter som ansvariga för landets högsta ledning borde ta till sig, om de verkligen menar allvar med sina ord om att de värnar Sverige. Tyvärr finner jag ytterst få tecken på att ledningen har insikt om detta. Ett skrämmande exempel på hur Alliansen utgår från en karta som inte har någon förankring med verkligheten visas idag upp på Brännpunkt, där partiledarna presenterar den rapport som Framtidskommissionen lagt fram. Jag känner i alla fall inte igen mig i följande ord, och undrar därför vem man talat med?

Vi ser att vi har en god sammanhållning, med relativt små inkomstskillnader, hög tilltro till det offentliga, ett starkt och ökande stöd för den generella och gemensamt finansierade välfärden och en allt mer positiv attityd till invandring.

Först när ansvarig lärt sig se, och först när man förstår att det krävs olika syn på organisering i olika typer av verksamheter, först när det gallras bland träden för att ge plats åt rhizom. Först då kan man hoppas på att ett nytt och mer hållbart Sverige växer fram. Ett Sverige som anpassar sig mer efter rådande förhållanden, och som väljer verkligheten framför kartan, för att det är där medborgarna lever och verkar.