Ännu en bild och en tolkningsövning. Jag ser en man som står framför en mikrofon och hans mun är gigantisk, men ordet som kommer ur den är litet och oansenligt, trots att det är ett av det viktigaste orden i alla öppna och demokratiska samhällen. Något skaver i bilden, som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Tänker på ordspråket: Stor i orden, men liten på jorden. Fast mannen på bilden är ju större än ordet, så den kanske kan tolkas som motsatsen. Stor på jorden, men liten i orden? Därifrån öppnar sig i alla fall en väg för tanken. Jag följer det spåret så får vi se vart jag hamnar.
 |
| Bild: Ajan |
Är det en bild av dagens politiker? De gör sig breda och är stora och bullriga, men analyserar man vad de faktiskt säger finns inte mycket substans i orden. Frihet är inget man viskar fram, i alla fall inte om man verkligen menar allvar och faktiskt står bakom och förvarar ordets innebörd. Frihet må vara ett lustigt ord som täcker ingenting, som Lalla Hansson formulerade det i sin översättning av Kris Kristofferssons Me and Bobby McGee: Freedom is just another word for nothing left to lose. Mannen på bilden ser inte ut som en komiker och han verkar vara välmående och trygg i sin roll där uppe på podiet framför en månghövdad publik; varför skulle han annars ha mikrofon? Han har troligen massor att förlora. Kanske är det därför han är stor på jorden, men liten i orden. Han bryr sig mer om sig själv än budskapet han förmedlar. Han vill att vi ska höra ordet frihet, men det är han som är i centrum.
Tänker även på Foucault, på hans tanke om att vi människor tenderar att lyssna mer på VEM som talar och mindre på VAD som sägs. Så kan man också förstå bilden. Vad han säger är inte det viktiga, det är vem som säger det som betyder något. Ordet i pratbubblan skulle kunna bytas mot ett annat ord utan att bildens innebörd förändras särskilt mycket. Den vite, västerländske medelklassmannen dominerar verkligen bilden. Allt annat är underordnat honom och hans självsäkra uppenbarelse.
Det är en bild av offentligheten slår det mig, en bild av våra ledare och deras sätt att se på och förhålla sig till medborgarna, demokratin och samhället. Det viktiga är inte vilka ord som används utan den som uttalar orden. Om folket vill höra ett annat ord kan det lätt bytas ut, för att ge folket vad folket vill ha. Associerar vidare och tänker på kritiken som riktas mot Greta Thunberg, som, slår det mig, agerar precis tvärtom i förhållande till mannen på bilden. Hon är liten på jorden och hennes ord och budskapet hon förmedlar betyder mer än henne. Hon säger: "Bry er inte om mig, lyssna på forskarna och deras resultat." Ändå bemöts hon som mannen på bilden och det är henne man ger sig på och försöker förgöra. Man skjuter på budbäraren om budskapet inte passar. Greta Thunberg är dock inte rädd. Hon menar vad hon säger och står upp för det hon tror på.
Mannen på bilden är uppenbarligen rädd, även om han försöker ge sken av trygghet och självsäkerhet. Han vet att allmänheten skjuter på budbäraren om budskapet inte passar; därför talar han med små bokstäver och har hög beredskap att byta ord om vindarna blåser i en annan riktning.
Än en gång får jag det bevisat för mig att tolkning är ett viktigt verktyg. Meningen i en bild finns inte där för oss att upptäcka, möjligheten finns altid att göra alternativa tolkningar. Inte vilka tolkningar som helst, allt man läser in måste på något sätt relatera till bilden, men det är altid mer eller mindre öppen. Först hade jag inte en aning, men efter några varv av begrundan inser jag att det är en talande bild. En bild av vår samtid och hur ohållbar den är. Mannen på bilden samtalar inte, han använder sig själv som verktyg för att uppnå makt och inflytande. Han söker ett öppet mandat för att förverkliga sina högst personliga drömmar, och hans säljer in sig själv med ord som slår an en ton hos folket som tragiskt nog låter sig lockas av hans uppenbarelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar