Tankar om alkohol i semestertider III

Denna bloggpost handlar om att betrakta alkoholen som en aktör i eget namn. Tänk till exempel på det gigantiska utbud av olika alkoholhaltiga drycker som finns att tillgå. Aktören alkohol har verkligen lyckats nå spridning i rummet genom att ingå olika föreningar och anpassa sig till alla typer av smakriktningar. Campari som är bitter är en ytterlighet och den sockerstinna bananlikören en annan. Glögg dricker man varm och Jägermeister iskall. Öl finns i en massa olika alkoholstyrkor och smakvarianter i den svagare delen av registret och Stroh rom med sina 80 % finns i den starkare delen. Däremellan finns en uppsjö av varianter på temat vin. Enkla lantviner säljs till ett lågt pris och förpackas företrädelsevis i så kallade bag-in-box. Men vin kan också, genom att lagras på ekfat i exklusiva, franska slottskällare, betinga ett i princip hur högt pris som helst. Genom att liera sig med humle, malt och källvatten når alkoholen spridning hos vissa kategorier av människor, och genom att liera sig med druvsaft attraheras andra grupper.

Öl, vin och starksprit har emellertid den egenheten att dess smak inte är direkt tillgänglig för alla, vilket innebär ett initialt motstånd. Men när man väl lärt sig uppskatta smaken finns ett i det närmaste oändligt utbud att välja från. Om man till detta lägger det populära fenomenet alkoläsk och söta cidervarianter visar alkoholen sin exceptionella förmåga att nå spridning, för i dessa produkter finns inget som helst inneboende motstånd. Alkoläsk och cider smakar samma som de alkoholfria varianterna av samma drycker som säljs i livsmedelsaffärerna. Den som gillade alkoholfri cider som barn kan enkelt byta ut denna till en variant med alkohol, utan att behöva utveckla smakpreferenserna nämnvärt, och när man väl lärt sig uppskatta alkoholens verkningar är det enkelt att söka sig vidare. Det varierade utbudet gör att det finns en alkoholsort för snart sagt alla typer av humör och stämningar och för alla tillfällen.

Man kan inte annat än imponeras av aktören alkohols förmåga att nå spridning. Frågan vem som utför själva arbetet blir med detta perspektiv ointressant. Teorierna som här satts i verket handlar om att uppmärksamma konsekvenser, inget annat.

Resonemanget kan fortsätta genom att fokusera de förbindelser som kan identifieras mellan aktörerna i nätverket. Musiktidningen Mojo passar att inleda den analysen med. Det som gör tidningen lämplig för ändamålet är att den kan sägas utgöra ett praktexempel på hur olika aktörer, genom att sättas i samband med varandra, kan gynnas av det event som mötet ger upphov till. Den som köpte novembernumret 2007 av tidningen fick på köpet en CD med kända sånger om cigaretter och alkohol. Genom att liera sig, gå samman till en enhet skapas här ett litet nätverk av papperstidningen, CDn samt alkohol och cigaretter. Eftersom papperstidningen och CDn kan sägas vara på väg att tappa mark på den ekonomiska marknaden kan man se dess liering eller förbindelse med alkoholen och cigaretterna som dels ett försök att sälja fler lösnummer, dels ett exempel på agensen som alkoholen förväntas vara laddad med.

Andra exempel på sådana förbindelser finner man inom resebranschen som ofta använder bilder där alkohol spelar en framträdande roll för att sälja resor. Alkoholen når genom sådana förbindelser spridning och förknippas med positiva värden som semester, ledighet och vila samtidigt som reseföretagen säljer resor. Betraktat som ett event blir det uppenbart att såväl reseföretagen, platserna som marknadsförs med hjälp av alkohol, samt givetvis alkoholen, och även resenärerna, påverkas ömsesidigt i och genom arrangemanget.

Länge har man sålt resor till Skottland med hjälp av Whisky, och man har sålt whisky med hjälp av Skottland. Innan resorna dit exploderade i popularitet var Skotsk whisky i princip synonymt med blended whisky, men när många människor, kanske som en konsekvens av det stora antalet resor till Skottland (se t.ex. Ellsberger 1999:44), upptäckte att det fanns väldigt många fler destillerier än de stora och välkända som producerar blended whisky skapades en efterfrågan på singel malt. Och som en konsekvens av detta kan den som är intresserad av whisky sedan 1990-talet välja och vraka ur ett enormt utbud av flaskor, årgångar och lagringstider. Och i dessa flaskor, i

varje butelj äkta skotsk maltwhisky finns, brukar man säga, ett koncentrat av det skotska folkets själ och dess födelseplats på jorden. Whiskyn utgör det livsblod som sedan århundraden tillbaka förenar landets sköna men vilda natur och dess mänskliga inbyggare. (Ellsberger 1999:9).

Samtidigt som man säljer en produkt säljer man ett land, en natur, ett folk och 85 % av whiskyn säljs på export. Whisky har på detta sätt kommit att bli en betydelsefull inkomstkälla för landet, vilket skapar ett mycket speciellt beroendeförhållande med långtgående konsekvenser. Whiskyindustrins exportinkomster uppgick 1997 till 29 miljarder kronor och skapade 60000 arbetstillfällen (Ellsberger 1999:45). Ett exempel så gott som något på nätverkets vittförgrening och dess betydelse för ett sådant sammanhang som Skottland kan sägas utgöra. Väldigt många människor har på detta sätt gjorts beroende av aktören alkohol och genom att man indirekt lever på att den sprids över världen inser man lätt styrkan i arrangemanget.

Vad händer om röster höjs för att begränsa tillgången på alkohol i världen? Alkohol är utan tvekan en miljardindustri med giganter som Guinness, Carlsberg, Budweiser och andra multinationella bolag. Tänk om företagen, dessa enorma nätverk av aktörer i samverkan, börjar känna sig hotade? De har då enorma resurser att mobilisera i kampen för överlevnad. Därför är det så viktigt att aktualisera tanken om att stora multinationella företag varken kan eller får betraktas om enskilda aktörer. Ett stort företag/starkt nätverk framstår och agerar givetvis som om det vore en aktör, och har även allt att vinna på att betraktas som en sådan. Men alla nätverk har en minsta beståndsdel, och det är förmågan att skapa förbindelser som bestämmer hur mäktigt eller stort nätverket blir.

Baksidan av arrangemangen blir uppenbar om man betraktar dem med hjälp av event- och aktörsbegreppen, för ju fler förbindelser som skapas och används för att sälja, inte bara resor, desto fler aktörer gör sig beroende av att den dominerande bilden av alkohol även fortsättningsvis är den rådande. Systemet eller nätverket blir därmed i hög grad självorganiserande. När alkoholen väl finns i nätverket är det sammanhanget som bestämmer utfallet och inte någon eller några enskilda aktörer. Förbindelser som i initialskedet ser ut att vara harmlösa och enbart positiva kan därför över tid, genom många aktörers handlingar, i ett komplext nätverk, förvandlas till något helt annat än vad någon kunnat förutse.