Demokratins grundregler

I ett öppet och demokratiskt samhälle FÅR man tycka och säga vad man vill, men det betyder absolut inte att man BÖR göra det, och det är lika legitimt att kritisera alla åsikter som luftas som det är att ignorera och vända talare ryggen. Demokratin måste värnas av ALLA som lever i den för att den ska fungera. Det som kritiserar demokratin för att den inte levererar eller lever upp till förväntningarna har inte förstått någonting.

I en demokrati och ett öppet samhälle får inte alla som de vill, och det är inte regeringens fel att det uppstår problem som inte löses i en handvändning. Både problemen och förtjänsterna som går att koppla till demokratin är gemensamma. Demokrati är ett ÖMSESIDIGT styrelseskick, vilket är en princip som det oroande nog finns tecken på är på väg att överges. Innan Donald Trump valdes till president i USA var det många som efterlyste en företagsledare, som kan leverera resultat och få saker och ting gjorda. Kanske finns det fortfarande människor som tänker så, men Trump har verkligen inte lyckats LEDA landet. Hans administration visar därför både på svagheten och styrkan med demokratin. Drömmen om en stark ledare och en poltik som levererar resultat är en farlig dröm som ständigt hotar demokratin eftersom den drömmen öppnar upp för det undantagstillstånd som många gånger tidigare i historien banat väg för diktatur.

Kanske är det så att politiken som den sett ut tidigare har spelat ut sin roll, det kan vara så. Men demokratin har inte gjort det. Inget annat system är bättre, vilket inte betyder att demokratin är bra. Folkligt missnöje och oro måste tas på allvar, men det betyder inte att allt missnöje och all oro är berättigad. Om förväntningarna på demokratin är orimliga och det är grunden för missnöjet är det fel på förväntningarna, och om det saknas grund för oron bör den avfärdas, inte bejakas; allt för DEMOKRATINS skull. Ifall väljarna önskar sig starka ledare eller anser att demokratin bör avskaffas är det åsikter som måste bemötas kraftfullt och med goda argument, för inget gott kan komma ut sådana tankar. 

Att använda sin demokratiska rättighet för att rösta på ett parti som säger det man vill höra är tillåtet, men fullkomligt förkastligt om det man vill höra inte fungerar och leder till att problemen man oroas över löses. I Sverige idag har vi massor av problem, men det grundläggande problemet är att demokratin är hotad, delvis på grund av bristande förståelse i samhället generellt om vad demokrati är och hur den fungerar. Därför är skolan så viktig, för att kunna möta framtidens utmaningar och mer närstående hot krävs kunskap och förståelse för vetenskap. Allt och alla hänger ihop. Dagens marknadsanpassade och kommersialiserade skola som bygger på köp-och-sälj-tänkande och där VALFRIHET och BETYG, i praktiken om än inte i retoriken, är viktigare än lärande och kunskap är en tickande bomb. Demokratin behöver kunskapen mer än medborgarna, och endast om och när majoriteten förstår detta kan det öppna och demokratiska samhället försvaras.

Det tar lång tid att bygga upp en demokrati, men den kan på förfärande kort tid raseras, och sedan finns ingen återvändo. Årets val, liksom alla andra val, kan vara det sista. Det vore inte första gången i världshistorien i så fall. Efter fyra år med ett minst sagt stökigt parlamentariskt läge är det stabilitet som behövs mer än någonsin. Årets val handlar om DEMOKRATIN och samhällets långsiktiga överlevnad. Sommaren är varmare och utifrån stadsbornas och semesterfirarnas perspektiv finare än kanske någonsin tidigare, men forskarvärlden är till förkrossande majoritet överens om att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot som måste tas på största allvar. Detta bryr sig populister och politiker som går till val på och söker stöd i människors känslor inte om, de är bara ute efter makten och ser inte längre än till valdagen. Vad som händer sedan är ointressant. Om kunskapen om och förståelsen för demokratin inte finns blir det en hopplöst ojämn kamp mellan populister och politiker som vill axla ansvaret för samhället på sikt och för mänsklighetens och livets på jorden långsiktiga överlevnad.

Hoppet är det sista som överger mig, men det ser verkligen mörkt ut; inte för mig personligen men för demokratin som är förutsättningen för allas våra gemensamma liv. I september är det val, och det handlar som jag ser det denna gång inte om höger eller vänster, utan om demokratin, alltså om förutsättningen för att överhuvudtaget tala om höger och vänster i poltiken.