lördag 9 juni 2018

Jag tänker, alltså är jag en människa

Den franske filosofen René Descartes berömda sentens ”cogito, ergo sum”, eller "Jag tänker, alltså finns jag", utgjorde grunden för hans rationalistiska filosofiska system för säker kunskap. Vad går inte att tvivla på, tänkte han och kom fram till att tänkandet som sådant var det mest grundläggande, det som inte kunde betvivlas. Tvivlet drev hans tänkande, och det går inte att tvivla utan att tänka, och det går heller inte att tänka utan att finnas till. Tänkandet, det reflekterande och analytiska tänkandet, är unikt för människan, är det som gör människan mänsklig. Jag tänker, alltså är jag en människa.

Tänk om det var så vi såg på och tänkte om skolan och i organiseringen av utbildning. Tänk om det radikala tvivlet utgjorde grunden för all offentlig verksamhet. Tänk om kunskapen och viljan att veta verkligen stod i centrum. Tänk om! Vetenskapen bevisar ingenting och handlar inte om svar, forskning bygger på förmågan att ställa frågor och kritiskt granska resultat. Tänkandet är i centrum, vägen fram och processen som leder till förslag som man sedan kan tänka på och reflektera över. I ett kunskapssamhälle och ett skolsystem där kunskapen står i centrum tänker man tillsammans för det gemensammas bästa; man lyssnar mer än man talar och bryr sig om vilka åsikter man håller sig med och förmedlar till andra.

Det tänks för lite idag, och debatteras på tok för mycket. Den analytiska förmågan i public service är i effektivitetens namn koncentrerad till en enda individ, Mats Knutsson, som analyserar debatterna och de dagliga utspelen. Han tänker åt oss. Vad gör det med tänkandets kvalitet och tvivlet och den analytiska förmågan, generellt i samhället som helhet? Vad gör det med oss som människor?

Snabba svar, enkla lösningar och evidens bygger inga hållbara samhällen. Tänkande gör det däremot, och därför är det så oerhört viktigt att tänka, analysera och vara kritisk utan att kritisera. Politiker ska TÄNKA och granska varandra tankar, inte jaga röster genom att fiska i populismens, stinkande gölar. Politiker ska inte bevaka varandra och aktuella opinionssiffror, de ska tänka på vad som är bäst för Sverige. Politiker ska vara människor och politiken mänsklig, annars är det inte politik utan cynisk produktion av resultat. Politik handlar inte om att få genomslag eller nå ut med partiets budskap, det handlar om att på folkets uppdrag förvalta det som är gemensamt på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vi står inte inför någon systemkollaps; problemet idag är att det inte finns tid att tänka och reflektera över konsekvenserna av besluten som tas. Systemet klarar sig nog och ekonomin lever sitt eget liv. Tänkandet och det unikt mänskliga måste dock värnas. Humaniora är vetenskapen om det unikt mänskliga och där värnas tänkandet som gör människan till människa. Maskiner kan processa information och leverera svar, men kan inte TÄNKA. Tänkande är något annat, något djupt mänskligt.

Åttio procent av befolkningen i vårt land röstar inte på SD och majoriteten är emot deras populistiska och människofientliga politik, ändå är det SD som sätter agendan och dikterar villkoren. Så blir det när politiker slutar tänka och gör sig till rön för opinionens nyckfulla vindar. Så blir det när känslorna styr och rädslan för det okända, för det man intre förstår eller frustrationen över sina egna tillkortakommanden leder en. Det är motsatsen till tänkande och kritisk analys. Den politiska debatten  bygger på känslor, inte på intellekt, kritisk analys och tänkande. Där och när det inte finns tid att skaffa sig en helhetsbild kan den som vill ha makt manipulera och trolla bort korten. Vi har idag ett politiskt klimat som är fixerat vid grandet i motståndarens öga men som är blint för bjälken i det egna. 

När politikerna slutar tänka slutar de vara människor och det leder till en omänsklig politik. Det är en ohållbar väg vi slagit in på. Som det verkar nu är det först när vi nått vägs ände och allt raserats som det finns en chans att återupprätta tänkandet och det mänskliga, men låt oss hoppas att det inte blir så. Mycket kan förändras snabbt om vi bara gör som Descartes; stannar upp, tänker efter och reflekterar över vad som är viktigt i livet. Vi är alla människor och måste värna det mänskliga, annars kommer maskinerna att ta över och ekonomins omättliga krav äta upp oss. 

Tänkande är inte ett medel för att uppnå andra mål, det är tänkandet som gör oss till människor och vill vi fortsätta vara människor är det tänkandet och den analytiska förmågan vi måste värna. Tänkandet kommer först och allt annat följer efter. Slutar vi tänka, vilket allt fler gör idag av olika anledningar förvärras problemen och vi fastnar i en ond cirkel där tiden att tänka krymper och den analytiska förmågan utarmas.

Inga kommentarer: