Bloggpost 3600

Detta är bloggpost nummer 3600 sedan starten. Stannar därför upp och reflekterar över detta skrivprojekt, över vart det är på väg, hur jag ser på det jag gör och vad det gör med mig. Flyktlinjer, inser jag allt mer, är en integrerad del av mitt akademiska liv. Bloggen fyller en lång rad olika funktioner för mig och formatet passar både min personlighet och mina vetenskapliga ambitioner. Dels skriver jag av min tankar som uppstår i huvudet på mig, sätter ord på det som händer i huvudet för att få syn på och möjlighet att förstå det jag ser och det jag tänker. Dels producerar jag tankar, reflektioner och presenterar analyser av den mångfacetterade, dynamiskt föränderliga och många gånger paradoxala kultur som växer fram mellan människor i vardagen. Flyktlinjer är inte en blogg som leder något i bevis, det är en virtuell plats för kunskapsproduktion som drivs framåt av bildningshunger och strävan efter vishet. Jag skriver för att tänka och tänker för att skriva.

Snart är det semester och jag tar tillfället i akt att sammanfatta året som gått genom att presentera en lista på Flyktlinjers 10 bärande tanketrådar och mest återkommande frågeställningar. Det var aldrig min plan att det skulle handla om detta och det är heller inte en målformulering; jag vet inte hur det kommer att se ut fram över eller om jag ens kommer att fortsätta blogga på sikt. För att det ska fungera kan och måste jag bara få tänka och agera, en bloggpost i taget, i frihet, utan krav. Jag har alltid vetat att det är så jag kommer till min rätt och får jag bara göra det jag gör på mitt sätt vet jag att jag är kapabel att uppbåda både inspiration och uthållighet.

Följande frågeställningar eller problemkomplex kretsar mina tankar och texter kring:

1. Del kontra helhet
Hur hänger allt samman? Vad händer mellan delarna som olika helheter utgör och helheten som sådan? Ordet sammanhang är vanligen återkommande i alla mina texter och föreläsningar. Och det är så jag ser på kunskap, den är aldrig entydig utan alltid kontextrelaterad. Ingen är något i kraft av sig själv, ingen människa är en ö. Allt både påverkar och påverkas av vartannat och det sammanhang den eller det ingår i. Kuriosa: Alla, tror jag, har ord som de ofta stavar fel. För mig är ordet sammanhang märkligt nog just ett sådant ord. Det är som det gått troll i det. Oerhört irriterande.

2. Komplicerad kontra komplex
När jag väl upptäckte skillnaden är det omöjligt att inte se den. Även ansedda forskare begår misstaget att ignorera skillnaden och behandla orden som synonymer. Fast det är två helt olika saker. Många av problemen i samhället bottnar i oförmåga att se och förstå skillnaden och väldigt många lösningar som implementeras leder till nya problem just för att man behandlar komplexa problem som de vore komplicerade.

3. Kulturvetenskap kontra naturvetenskap
Jag kritiserar inte naturvetenskapen, det är dess normerande ställning i akademin och samhället jag vänder mig mot och kritiskt analyserar i många poster. Maktbalansen mellan humaniora och naturvetenskap behöver ses över eftersom båda typerna av forskning är lika viktiga för att bygga ett långsiktig hållbart samhälle, vilket är nästa problemkomplex på listan.

4. Hållbarhet
Nyckeln till framgång i hållbarhetsarbetet menar jag är förståelse för, dels att det är ett komplext problem, dels att lösningarna bygger på den förståelsen. Hållbarhet kräver förståelse för dynamiken mellan del och helhet. Det är ett komplext problem som kräver lika mycket förståelse för naturvetenskap som för humaniora.

7. Bildning
Kunskap är en annan fråga jag hela tiden återkommer till och jag värnar bildning, som är en annan syn på kunskap än den rådande, vilket hänger samman med och leder över till nästa punkt på listan.

8. Utbildning
Just för att jag ser problemen och för att jag blir alt mer övertygad om att lösningarna inte leder till att det blir bättre, och för att att jag värnar kunskapen (eftersom det är en förutsättning för långsiktig hållbarhet) återkommer jag ofta till skolan och utbildningssystemet som helhet. Dagens resultatfixerande skola där effektivitet är viktigare än kunskapskvalitet dras med många problem som bottnar i okunskap eller ignorans för uppdragets och kunskapens. Lärande går inte att styra eller kontrollera. Skolpolitiken är ett typexempel på vad som händer när man inte förstår skillnaden mellan komplex och komplicerad, och varje ny lösning som skapas och implementeras leder oss bort från målet om att bygga ett kunskapssamhälle.

9. Demokrati
Ytterst handlar allt om demokrati som måste värnas för att fungera, vilket underlättas om befolkningen som helhet har breda och djupa kunskaper och förståelse för skillnaden mellan komplext och komplicerat och relationen mellan delarna och helheten.

10. New Public Management
NPM älskar jag att hata, just för att det sättet att tänka och agera går på tvärs mot allt jag lärt mig genom livet och allt jag tror på och värnar. Tron på att det går att kontrollera kvalitet och styra komplexa processer mot på förhand definierade mål kan vara mänsklighetens största misstag.

Samtal, slutligen, är den väg jag valt. Jag ser kultur som samtal och menar att forskning och utbildning måste bli mer samtalande, liksom för övrigt samhällsförvaltningen. Att blogga är för mig ett sätt att samtala. Jag ser samtalet som ett slags öppen form som rymmer alla ovanstående punkter och ett sammamhnag (sic) jag känner mig hemma i.