Konsten att aldrig bli färdig

Kulturvetenskap, i alla fall den kulturvetenskap jag sysslar mer och försöker utveckla, handlar om att vara i rörelse och om att i realtid försöka bli bättre på att förstå och hantera förändring. Kulturen jag forskar om har ingen början och heller inget slut, den går inte att avgränsa eller fånga in, och därför kan man heller inte beskriva den på något definitivt och slutgiltigt sätt. Som forskare måste man sätta punkt och bestämma sig för vad som ska ingå i och vad som ska lämnas utanför undersökningen, men kulturen känner inga gränser och den stannar heller inte upp. Därför handlar kulturvetenskap om att lära sig hantera konsten att aldrig bli färdig. Kulturforskaren tar bara paus och gör det med medvetenhet om att det som studeras kommer att vara förändrat när man lyfter blicken från texten och riktar den mot studieobjektet.

Kulturen blir aldrig färdig, den bara blir ständigt till. Den är sig mestadels lik, men när som helst kommer det ett skov som på kort tid förändrar förhållanden som tidigare tagits för givna från grunden och ställer allt i ett helt nytt ljus. Det är like lite som den mänskliga faktorn ett problem för kulturforskaren; det är själva förutsättningen för forskningen och något man måste acceptera och anpassa sig och sin kunskapssyn efter. Liksom ifråga om alla ämnen är det forskaren som måste anpassa sina frågor, metoder och förutfattade meningar efter kunskapsmålet och inte tvärtom.

Detta är en av många anledningar till att jag bloggar, för att jag funnit att det är bästa sättet att lära sig förstå, nå kunskap om och även sprida insikter om kulturen som vi alla lever i och tillsammans är med om att i realtid förändra. Det var inte anledningen till att jag började blogga, det är en tanke som vuxit fram över tid och i takt med att jag inser potentialen i verktyget. Kunskapen som skrivandet resulterar i uppstår verkligen mellan, i så många olika betydelser av det begreppet och den tanken. Dels tänker jag när jag skriver, och jag får syn på mina tankar när jag läser. Dels ser jag vilka poster som når ut och lär mig massor av reaktioner och kommentarer, här likväl som i olika sociala nätverk och via mail och synpunkter in real life. Det blir som ett kretslopp av kunskap som liksom kulturen aldrig tar slut och jag blir följaktligen aldrig färdig med Flyktlinjer, jag tar paus ibland och en dag kanske jag känner att jag inte har mer att tillföra, då slutar jag. Men kulturen blir aldrig färdig, den förändras bara hela tiden.

Jag är lika mycket en producent som en medskapare och intresserad följare av det som händer här, och jag skriver lika mycket för att lära som för att sprida kunskap, och för att ge min syn på saker för att locka fram reaktioner. Flyktlinjer är en kulturvetenskaplig forskarblogg, vilket ställer sina speciella krav på form och innehåll; den liknar inte en konventionell blogg, just för att kultur är det ämne som bloggen handlar om och behandlar.