onsdag 24 februari 2016

Mikropolitik och segmenteringar 1

Inleder en ny serie bloggposter, denna gång på temat kontroll, makt, flöden och samhällsblivande. Utgångspunkten är ett av kapitlen från Tusen platåer av Deleuze och Guattari, närmare bestämt den platå som handlar om upptakten till Tredje riket och vars titel och tidsangivelse är:

9. 1933: Micropolitics and Segmentarity
Även om Tusen platåer nu finns i svensk översättning fortsätter jag använda den engelska översättningen, för det är i den jag känner mig hemma, det är den jag läst och antecknat i. Även om svenska är det språk jag tänker på och lever med så finns det en poäng att läsa svåra och komplexa texter på engelska, för det motstånd som språket erbjuder ger plats för tankar och reflektion över innehållet. Detta är texter som inte ska läsas snabbt, så växlingen mellan språken är ingen nackdel, tvärtom.
Segmentarities (Overview of the Types) We are segmented from all around and in every direction. The human being is a segmentary animal. Segmentarity is inherent to all the strata composing us. Dwelling, getting around, working, playing: life is spatially and socially segmented.
Segmenteringar? Uppdelningar och avgränsningar finns överallt. Gränser finns både i naturen och i form av skapade fysiska hinder i rummet. Berlinmuren är ett konkret och tydligt sådant exempel, eller Sveriges gräns mot omvärlden, vars genomsläpplighet ständigt omförhandlas. Gränser och uppdelningar finns även i kulturen. Det görs skillnad mellan män och kvinnor, svenskar och invandrare, svarta och vita, till exempel. Fattig och rik är en annan segmentering som är både materiell och immateriell. Huden är kroppens gräns mot omvärlden. Att vara människa handlar om att förhålla sig till olika typer av gränser, om att sorteras och delas in i olika grupper. Människan är segmenterad och segmenterar.   
The house is segmented according to its rooms' assigned purposes; streets, according to the order of the city; the factory, according to the nature of the work and operations performed in it.
Ordning och reda är en samhällelig förutsättning. Kaos är ingen grund för liv. Något slags ordning eller organisering krävs för att tillvaron ska fungera, men för mycket kontroll och tvingande ordning hotar hållbarheten och livet lika mycket som totalt kaos och fullständig oordning. Vardagen är ordnad och människan ordnar. Det är en av människans överlevnadsstrategier, att ordna världen och organisera tillvaron. Det är nödvändigt, men för att samhället ska bli hållbart krävs balans.
We are segmented in a binary fashion, following the great major dualist oppositions: social classes, but also men-women, adults-children, and so on.
Inne/ute, svensk/finne, vän/fiende, eller medborgare/asylsökande, för att hänvisa till ett aktuellt exempel. Svart/vitt, sant/falskt, fattig/rik. Det finns så många och olika uppdelningar. Världen är uppdelad av nödvändighet, för att vi människor är konstruerade på det sättet. Vår hjärna kräver att intrycken ordnas, annars finns varken tid eller kraft över att hantera vardagen och garantera överlevnaden. Samma gäller för samhället. Något slags ordning krävs, annars imploderar strukturen. Men, som sagt, det måste råda balans i tillblivelseprocessen. Antingen eller ser enkelt ut på pappret, men det sättet att se på världen, på kunskap, människan och kultur är inte hållbart, därtill är livet och tillvaron allt för komplex och kontextberoende. Hur saker och ting, exakt samma saker och ting, ska uppfattas bestäms av vilken sida betraktaren befinner sig: Terrorist eller frihetskämpe? Det avgörs av vem man frågar. Christian tyrann känner danskarna som Christian den gode. Det är en effekt av tillvarons, kulturens och livets segmenteringar.
We are segmented in a circular fashion, in ever larger circles, ever wider disks or coronas, like Joyce's "letter": my affairs, my neighborhood's affairs, my city's, my country's, the world's .. .
Jag är mig själv närmast. Jag har en inre krets av familjen och de nära vännerna. Jag är en del av arbetsplatsen jag jobbar på, samhället jag bor i, landet jag är medborgare i och samtidigt är jag människa tillsammans med alla andra människor på jorden. Gränserna mellan oss är skapade och kulturellt upprätthållna. Jag är centrum i min värld, liksom du är det i din. Vi är del av vår(a) värld(ar) och det byggs murar mot andra.
We are segmented in a linear fashion, along a straight line or a number of straight lines, of which each segment represents an episode or "proceeding": as soon as we finish one proceeding we begin another, forever proceduring or procedured, in the family, in school, in the army, on the job. School tells us, "You're not at home anymore"; the army tells us, "You're not in school anymore" .
Linjärt är livet och tillvaron också segmenterad. Vi börjar vårt liv som barn, sedan blir unga, vuxna åldras och dör. Ständigt passeras mer eller mindre tydliga gränser. Vi flyttas oss från hemmet, till arbetet, från arbetet till fritiden och så vidare. Lunchen är (i normalfallet) en timme som avgränsas av början och slut, liksom arbetsdagen, vilan och sömnen. Segmenteringar och gränser finns verkligen överallt. Ingen kommer undan och allt och alla påverkas. Människan är segmenterad och segmenterar. Frågan är inte om, utan hur. Och det är detta serien handlar. Hur segmenteras tillvaron? Vilka konsekvenser får ordnandet och kontrollen av gränser? Det kommer också att handla om makt.
.. Sometimes the various segments belong to different individuals or groups, and sometimes the same individual or group passes from one segment to another.
Som människor blir vi i hög grad till genom att sorteras i grupper, genom att kategoriseras. Fast det handlar om godtyckliga uppdelningar och om gränser som bevakas av rädsla. Murar byggs som skydd, men det leder till minskad insyn, och minskad insyn leder till förlorad information som ofta leder till ökad oro och krav på högre och tjockare murar. Segmentering är varken ond eller god, i sig. Men dess konsekvenser kan vara bra eller dåliga, konstruktiva eller destruktiva. Vad som är vad bestäms dock av vem man frågar och från vilket perspektiv man närmar sig fenomenet som undersöks. Även om Deleuze och Guattari skrev sin text för många år sedan i en helt annan värld är deras tankar aktuella, och det gäller särskilt just detta kapitel. Efter en tid av ökad öppenhet stängs nu gränser, byggs det murar och görs det skillnad på människor och människor. "Det är alldeles för lätt att bli medborgare i Sverige", säger Jimmie Åkesson och han tycker att etniska grupper ska hållas isär. Han vill bygga murar och gör skillnad på människor. Han segmenterar och delar upp. SD och många andra vill idag kontrollera det som till sin natur är okontrollerbart, eller som i alla fall inte går att kontrollera utan enorma risker..
But these figures of segmentarity, the binary, circular, and linear, are bound up with one another, even cross over into each other, changing according to the point of view. This is already evident among "savage" peoples: Lizot shows how the communal House is organized in circular fashion, going from interior to exterior in a series of coronas within which certain types of localizable activities take place (worship and ceremonies, followed by exchange of goods, followed by family life, followed by trash and excrement); at the same time "each of these coronas is itself transversally divided, each segment devolves upon a particular lineage and is subdivided among different kinship groups." In a more general context, Levi-Strauss shows that the dualist organization of primitive peoples has a circular form, and also takes a linear form encompassing "any number of groups" (at least three).
Denna serie poster känns viktiga, för det handlar om dagsaktuella händelser och processer som pågår just nu. Alla påverkas av det som händer och av segmenteringarna, som alltså kan vara binära, cirkulära och linjära, även om det aldrig går att skilja dem åt på det sättet i vardagen. Gränser och gränsdragningar kommer vi aldrig undan, men hur de görs och vem som placeras var i förhållande till dem spelar roll och får konsekvenser. Människorna som befinner sig på båda sidor av gränsen påverkas av gränsdragningen. En mur eller tvingande regel är aldrig neutral, alla påverkas. Därför handlar det inte om inne eller ute, utan om vad det sättet att se på människor gör med både den som är inne och den som är ute.

Återkommer som sagt, inom kort. Nu ska jag tala hållbarhet med ingenjörsstudenter, hela dagen. Om en liten stund passerar jag alltså gränsen mellan fritid och arbete. Förhoppningsvis kan jag lära mig något på båda sidor gränsen.

2 kommentarer:

Christopher Kullenberg sa...

Det här kapitlet är ju upplagt lite retoriskt. Introduktionen talar om segmenteringar. Men sedan ägnas resten åt att visa att vi inte alls är fångade utan visst kommer undan, genom alla dessa flykt och destruktionslinjer som bryter ned segmenteringarna. Först luras man in i en slags strukturalism och sedan vänds det uppochned. Väldigt effektfullt.

Eddy sa...

Gillar det greppet! Det är så förfärande lätt att förledas tro att strukturer är tvingande, men (som Karen Barad skriver) vi har alla ansvar för de segmenteringar vi utför, regler vi följer och strukturer vi accepterar. Tänker att posterna ska kunna fungera som verktyg för att förstå samtiden och det som händer i Sverige just nu. Får se vart det tar vägen.