fredag 15 januari 2016

Kort om: Rasism och rasister

Ordet rasist är missbrukat och överanvänt idag, det håller jag med om! Synd, för det är ett viktigt ord. Fast det måste användas med måtta och där och när det är meningsfullt och relevant.

Idag finns det i princip ingen som är rasist, i alla fall finns ytterst få som på allvar hävdar att det finns några biologiska skillnader mellan människor. Alla människor är del av samma ras, den mänskliga rasen. Det finns inget vetenskapligt stöd för någon annan uppfattning, och efter händelserna innan och under Andra världskriget är det heller ingen som hävdar det. Till och med SD tar avstånd från den tanken. Bra!

Tyvärr har kultur kommit att överta rollen som skillnadsskapare och förklaringsgrund, och där är SD tydliga: Olika kulturer bör hållas isär. Och det är en uppfattning som tyvärr allt fler anammar och använder, även om det inte finns något sådant kausalt samband. Kultur påverkar människor, men ingen kan veta något på förhand om en individ med ledning av dennes ursprung! Hävdar man något annat lutar man sig mot en rasistisk (men felaktig och grundlös) logik. Människor är människor, och kultur är kultur, det är en väldigt viktig distinktion!

Visst kan man tala om kultur, och det är möjligt och även rimligt att jämföra kulturer. Så länge man inte blandar ihop äpplen och päron, grupper och individer. 

Jag är inte rasist, säger många. Rasist har kommit att bli ett skällsord idag, som kastas omkring och missbrukas i debatter. Det finns som sagt inga rena rasiter idag, därför är det minst sagt olyckligt att det blivit så här, för det gynnar inte de värden de allra flesta är överens om bör värnas. Men lika illa är det så klart att värja sig mot rasiststämpeln samtidigt som man luftar fördomar om människor från andra delar av världen.

"Jag är inte rasist, men ...", är ett vanligt uttalande. Vad säger man egentligen, vad vill man uppnå? Det kan tolkas som man förbehåller sig rätten att generalisera andra samtligt som man vill undvika kritik riktad mot en själv. Och generaliserar man använder man en rasistisk logik. Det måste man i så fall kunna tåla att få påpekat för sig. "Du är inte rasist, men du hämtar stöd i din argumentation från en rasistisk logik", är inte samma sak som att anklaga någon för att vara något!

Jag menar att om man verkligen menar allvar, och om man verkligen bryr sig om grundproblemet (i det just nu aktuella fallet; övergreppen på kvinnor), måste man vara tydlig med var man står själv. Det räcker inte att lamt värja sig mot en etikett som man inte gillar. Man måste stå upp för och vara tydlig med vad man faktiskt är. Man måste tala mer om sina egna åsikter, tankar och förslag på lösningar, än om (fördomarna om) andra människor.

Jag är anti-rasist, och kämpar aktivt mot fördomar om människor. Jag forskar om förutsättningar för jämställdhet, jämlikhet och ett hållbart mångkulturellt samhälle! Jag försvarar aktivt alla grundläggande mänskliga rättigheter, inte bara för mig själv och mina likar utan alla människors lika rätt, överallt, alltid.

6 kommentarer:

Adil sa...

Jag är av blandad invandrarbakgrund, och anser att det finns biologiska skillnader mellan människor. Eftersom jag "tillhör" två olika kulturer, är uppväxt i invandrarförort så har jag utvecklat en bredare förståelse och insyn för det mänskliga lynnet än snittet. Trots min blandade bakgrund och att jag är ett "resultat" av månkulturen är jag idag övertygad rasnationalist. Denna paradox ser jag som ett kvitto på min öppensinnade och fritänkande natur. Människan är en art, inte en ras, och kulturen springer ur rasen. Jag är för alla folks rätt till självbestämmande och självbevarelse. Ett etniskt homogent folk har större förmåga att nå sin högsta genetiska potential genom sin gemensamma kultur.

mvh, Adil

Eddy sa...

Alla har rätt till sina åsikter Adil, men det finns inget stöd för det du talar om här, i någon forskning.

Adil sa...

Nja, vi nationalister har en synnerligen smarsmakad rätt till åsikter i dagens PK-klimat. Raser kanske inte bekfrätas inom den moderna (politiserade) vetenskapliga forskningen. Före andra världskriget var det en självklarhet att raser existerade. Genetiskt sett kan man identifiera ett flertal olika distinkta grupper vidare kan dela in i sub-grupper ("etniciteter"). Huruvida man sedan vill kalla dessa för "raser" är en semantisk fråga.

Den daget stigmat kring ras försvinner och vi öppet kan börja erkänna och diskutera varandras skillnader utan att någon blir "förolämpad" tack vare kulturmarxistisk indoktrikering så är vi ett steg närmre upplysning, eftersom vi då kan börja utforska människors styrkor och svagheter från ett neutralt icke-politiskt laddat perspektiv.

Eftersom jag har en biologiskt grundad människosyn tycker hag det är en hälsosam inställning att bevara etniskt homogena nationer, och av någon anledning gäller denna regel för alla utom västvärlden som ska tvingas på mångkultur (något jag aldrig haft positiv erfarenhet av).

Eddy sa...

Som sagt, du har rätt till dina åsikter. Men eftersom jag inte vet vad du lutar dig mot, annat än egna erfarenheter, kan jag inte bemöta innehållet.

Adil sa...

Ville bara uttrycka min åsikt eftersom jag inte höll med artikeln. Men jag gillar din blogg annars, kom åt den av en slump och tycker du skriver mycket vettigt! Håller med i dina tolkningar om det mesta.

Eddy sa...

Tack för förtydligande Aragorn! Jag är en varm anhängare av samtal, och är man överens finns inte mycket att samtala om. Detta är en viktig fråga, som vi borde samtala mer om, och just samtala om. Om jag uppfattades tvär beror det på dåliga erfarenheter från utbyte med människor fråb Avpxlat-sfären.