Icke-mänskliga aktörer uppmärksammas (allt för) sällan i studier av (alkohol)kultur som av tradition och ohejdad vana framförallt intresserat sig för människor och det människor gör. Tyvärr har man därmed på förhand avstått från att ens bry sig om att uppmärksamma en hel massa aspekter av fenomenen man är intresserad av. Det finns helt enkelt många fler fruktbara infallsvinklar som kan användas för att förstå ett specifikt problem än vad man inom en strikt uppdelad forskarvärld (oavsett vilket ämne man verkar inom) förmår se och upptäcka. Detta blir särskilt tydligt inom drogforskningen där många psykologer uteslutande söker svaret i missbrukarens barndom och flertalet sociologer på samma sätt söker svaren i det sociala sammanhang som missbrukaren lever och har vuxit upp i. Medicinarna letar i sin tur huvudsakligen efter gener och enzymer som förklaring på missbruk. Inget av detta kan sägas vara felaktigt. Sådan forskning är naturligtvis också viktig, även om den inte alltid är så förutsättningslös som den kanske vill ge sken av. Men den drogforskning jag som kulturvetare bedriver går ut på att ständigt sträva efter att söka svar på nya, oväntade ställen och bygger på att inget bestäms på förhand. Det handlar om att tänka på och i analysen uppmärksamma såväl människor som alkoholen och drogerna i sig, samt de teknologier som används för att sätta aktörer i förbindelse med varandra.
Poängen är att inget och ingen på förhand betraktas som mer betydelsefull/t än någon eller något annat. Det handlar om att påbörja arbetet på ett så förutsättningslöst sätt som möjligt, och ifråga om bruk av alkohol handlar det om att inte ta för givet att bruket uteslutande kan förklaras med hjälp av premissen att människor åtrår och söker sig till alkoholen, det vill säga förutsätta att agens är något exklusivt mänskligt.
Perspektivet kan säkert kännas underligt om man är ovan, men betänk då att det i det närmaste är ett axiom att bara människor kan få saker att hända, då vore det konstigare om sådana tankar vid en första anblick inte uppfattades som problematiska. Kanske blir det enklare att hänga med om man gör sig medveten om att detta inte är en hypotes som ska testas, det är endast ett tankeverktyg som används för att betrakta vardagliga fenomen på nya sätt. Inget ska bevisas, här ska bara öppnas upp för alternativa förståelser av ett komplext fenomen.
Betraktas alkoholen som en aktör (här gör även medicinska forskare det) upptäcker man snabbt att den äger en sällsynt väl utvecklad förmåga att knyta kontakter med andra aktörer, det är åtminstone en konsekvens som går att belägga empiriskt. Tänk till exempel på den uppsjö av glas som säljs i heminredningsbutiker. Har man köpt vitvinsglas kanske man vill komplettera servisen med rödvinsglas, champagneglas och whiskyglas och när glasen väl står i vitrinskåpet är steget inte långt att köpa drycker att fylla glasen med. Och när dessa väl finns hemma är det naturligtvis lättare att dricka oftare och mer. Analytiskt är det slöseri med tid och energi att försöka utröna vem som fick vad att hända, egentligen. Konsekvenserna är trots allt viktigare än vem som gjorde vad. Vad spelar det för roll var agensen förläggs om det är ett faktum att ökad tillgång på alkohol leder till ökat drickande och i förlängningen skador på såväl individer som samhället? Visst är det människor som utför handlingarna, men på vems initiativ och varför?
Det kan finnas en poäng i att stanna upp något för att reflektera kring beslutet att börja dricka, att sluta dricka, eller att iaktta måttfullhet för den delen. Går det helt och hållet att betrakta sådana handlingar som autonomt individuella beslut? Är det inte snarare så att om man vill förstå en unik individs förhållande till alkohol måste man ta i beaktande hela det nätverk som utgörs av hans eller hennes sociala kontaktnät, familje- släkt-, och kompisband, förebilder samt inte minst individen själv (i betydelsen såväl dennes livshistoria som hans/hennes kropp med dess genetiska förutsättningar)? Det är förhoppningsvis självklara aspekter, men om man tar hjälp av kulturvetenskapliga teorier måste också alkoholproducenter, importörer av alkohol, massmedier och njutningslobbyister beaktas i analysen. Och kanske viktigast av allt, för att förstå bruket av alkohol på ett sant förutsättningslöst sätt bör man även beakta teknologier och materialitet samt givetvis alkoholen i sig och alla de artefakter som är kopplade till alkoholhaltiga drycker (snapsglas, vinglas o.s.v.), gällande lagstiftning, språket och traditioner samt en rad andra saker och aspekter som det inte finns plats att räkna upp här men som läsaren själv kan fundera kring.
Tillsammans skapar dessa, såväl mänskliga som icke-mänskliga aktörer Sveriges rådande alkoholkultur, i en icke-linjär process av blivande. Kort sagt, allt och alla som på något sätt har kopplingar till alkohol både kan och bör betraktas som aktörer i ett och samma nätverk. Om detta och annan viktig kunskap om ock förslag på handlingsstrategier kan man läsa i boken Kung Alkohol. Och andra drogaktörer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar