torsdag 24 mars 2011

Hyperobjektet arbetsmiljö. Fortsatta försök att förstå OOO

Kan arbetsmiljö vara ett hyperobjekt? Är det en väg att gå för att närma sig problemet? Det verkar ju vara ett utbett problem som saknar givna lösningar. Arbetsmiljön påverkar alla, men är svår att greppa. Det är ett komplext problem, och som sådant är det bäst att utredas förutsättningslöst, med ambitionen att upplösa problemet. Då kanske hyperobjekt kan vara värt att testa, som tankeverktyg. Vi får se. Och en ad hock definition skulle kunna se ut som följer:

Arbetsmiljön är ett objekt som lever och verkar på en annan nivå i världen, ovanför eller vid sidan av individerna som arbetar på företaget eller inom organisationen. Arbetsgruppen saknar ofta förmåga att uppleva objektet i sin fulla vidd, då de som individer (sic) bara har tillgång begränsade aspekt av objektet som helhet. Arbetsmiljön har en egen verkan i världen. Arbetsmiljön, som objekt, ger upphov till olika effekter på olika delar av arbetsstyrkan. Ingen del av helheten har den fullständiga bilden, det finns bara olika upplevelser av effekterna. Enda sättet att förstå och närma sig frågan är att undersöka objektets effekter, i hela sin vidd, inte bara individens, högst begränsade, egna upplevelser av dem.

Arbetsmiljö som objekt är tillräckligt okonventionellt, tankeväckande och ögonöppnande för att inte bära på associationer som leder tanken bort från problemet. Det är en viktig förutsättning för alla långsiktigt hållbara lösningar. Och att betrakta arbetsmiljön som ett objekt, fristående från dem den berör, underlättar en förutsättningslös diskussion kring problemet. Chanserna att upplösa eventuella problem som objektet är ansvarigt för ökar om det går att tala om det som en aktör i eget namn.

Det största problemet med konflikter på arbetsplatser är ju att det blir ofta blir personligt, smutsigt och infekterat. Och att närma sig ett problem med utgångspunkten att det är förkroppsligat, att det sitter inne i enskilda individers biologi. Det är dels att ha en förutfattad uppfattning om vad som är problemets kärna (och därmed var dess lösning finns), dels att be om problem. Att angripa frågan på det sättet är vidare att söka lösningar, men alla lösningar på problem innebär att problemet finns kvar och stör verksamheten. Organisationer som söker den typen av svar på frågor rörande arbetsmiljö riskerar att göra sig beroende av experter på konflikthantering, vilket tenderar att bli ett behov som föder sin egen efterfrågan, fyller sitt eget syfte vilket främjar dess egen överlevnad. (Problemet är alltså också ett objekt, och det ser olika ut beroende på vilken definion man utgår från?).

Men om arbetsmiljön erkänns som ett eget objekt, med egen verkan i världen, öppnas frågan upp betydligt. Problemet nyanseras på ett konstruktivt sätt, vilket ökar chanserna till att dess negativa effekter kan mildras eller elimineras. Samtal om arbetsmiljöns problematiska effekter blir inte personliga. Ingen behöver känna sig anklagad. Mer energi kan därigenom läggas på lösningen. Genom att tankeverktyget hjälper alla berörda parter att se, dels vidden av problemet, dels dess effekter, främjas kreativiteten. Och det är en ovärderlig tillgång i alla problemlösningsprocesser. Problemet är inte (uteslutande) individorienterat, och då måste lösningarna sökas på andra håll än inom psykologins kompetensområde.

Inget (varken indviderna av kött, blod och tankar, eller tingen och teknologierna) kan härigenom friskrivas från eller ställas vid sidan av hyperobjektet arbetsmiljön. Allt och alla är en del av helheten. Samtidigt behöver ingen känna sig anklagad, för ansvaret är utspritt och kollektivt. Den frågan kan därigenom helt lämnas utanför samtalen vars syfte måste vara att upplösa arbetsmiljöns negativa effekter, inte att lösa problemen.

Hyperobjektet arbetsmiljö finns och ger upphov till effekter i världen, inte av/utifrån brist, kompensation eller som något passivt. Arbetsmiljön som hyperobjekt drivs av positiva begär, krafter som samproduceras i och genom möten/interaktion mellan objektets delar. Allt och alla påverkas, men på olika sätt. Vissa delas och aspekter av helheten gynnas av objektet, andra missgynnas. Och eftersom det inte är lika laddat att diskutera effekter som det är att diskutera delaktighet, ansvar och skuld ökar chansen till lösning av problemet betydligt.

Hyperobjekt består av både känslor, handlingar, tankar och teknologier samt materialitet. En kaffeautomat, till exempel är ett utmärkt exempel på en teknologi som i allra högsta grad har med arbetsmiljö att göra, men ofta missas när man försöker lösa arbetsplatsrelaterade problem med hjälp av konventionella (psykologiska) verktyg.

Här finns absolut något viktigt och värt att arbeta vidare med, det är uppenbart. Men mycket arbete återstår innan jag slipat fram en hållbar definition av begreppet hyperobjekt. Och innan jag landat i en användbar förståelse av OOO, objektetrelaterad ontologi.

Men att det är svårt är inget problem, tvärt om gör det frågan än mer intressant. Lättja och strävan efter enkla lösningar är som sagt kanske det största hotet mot långsiktig hållbarhet, både vad gäller arbetsmiljö- klimatfrågor och kunskap samt vetenskap.

Ser framtiden an med tillförsikt, även om det finns svårlösta problem i min absoluta närhet, som ligger utanför min kontroll. Flyktlinjer fungerar som ventil. Detta är en plats för vila, återhämtning och nyorientering. Inte bara för mig, utan för alla som vill vara med och bidra.

Det personliga är inte personligt!

4 kommentarer:

Lennarth sa...

Ägnat en halv kväll åt att surfa på OOO, för att försöka förstå. Hittade en blog om en liten konferens 2010. Massor att läsa och surfa vidare på. Graham Harman, Levi Bryant m.fl.
http://ooo.gatech.edu/

Eddy sa...

Tack Lennarth! Finns inget som ger sådan tillfredställelse som jakten på kunskap och nya perspektiv. Eller vad säger du? Detta är spännande, och utmanande! I helgenblir det dock Stockholm och ledigt från alla intellektuella utmaningar. Men sen är jag tillbaka igen.

Lennarth sa...

Jo så är det. Och här finns lite om hyperobjekt....
http://philosophyinatimeoferror.wordpress.com/

Ha det bra i Stockholm.

Ps. Objektorientering finns ju ockå inom programmering och flera andra områden. T.ex ett objekts egenskaper ärvs till ett annat objekt när det förstnämnda ingår i det andra ...

Eddy sa...

Det finns paralleller Lenarth, det har jag förstått, mellan OOO och OOP. Och det finns också Object oriented philosophy.

Bara fantasin sätter gränser!