fredag 16 februari 2018

Yttrandefriheten och det öppna samhället

Det är fredag eftermiddag. Dröjer mig kvar i gränslandet mellan arbeta och fritid. Snart dags att öppna en öl och börja med maten. Först val jag bara, helt kort lufta en tanke, ett förslag. Kanske är jag ute och cyklar, i så fall tar jag tacksamt emot kritiska synpunkter, men jag tror inte det. Vi får se, det handlar om det som händer på sociala nätverk, och dess relation till allas vår grundlagsskyddade rätt att yttra våra åsikter samt om det öppna samhället som bygger på tillit.

Mailboxen fylls med spammail och alla som har ett konto på något av de sociala nätverken har stött på fenomenet porrbotar. Mitt Twitterkonto följs av en del anonyma konton även om jag är restriktiv med eller mot det. Jag vill veta vem som följer mig och vem jag interagerar med och ser hatet och hoten som kommer från anonyma konton som ett växande problem. Jag förställer mig om att alla är överens om problemet, det är lösningen jag funderar över.

Varför inte förbjuda anonyma konton? Jag kan inte se något demokratiskt värde i att låta den som inte vill uttrycka sina grundlagsskyddade åsikter under eget namn, att göra det via ett alterego. Anonyma konton eller avatarer utan koppling till en känd individ kan samla vänner och bygga subversiva allianser. På det sättet skapas kluster av makt som kan utöva ansenligt inflytande. En person kan stå bakom flera konton och några få individer kan med hjälp av olika alteregon bygga mäktiga virtuella imperier som hotar att slå sönder den demokratiska ordningen. Det borde gå att förhindra; eller varför inte?

Yttrandefriheten kanske någon säger, men den behöver inte hotas. Det är en sak att förbjuda anonyma konton och en helt annat att hindra yttrandefriheten. Vill man uttrycka sig anonymt ska man självklart få göra det, men det är knappast en demokratisk rättighet att göra det med hjälp av en (eller flera) avatar som kan samla följare och bygga allianser, som kan bli känd och nå ryktbarhet. Grundlagen skyddar individen från att uttrycka sig, den säger ingenting om hur det ska ske. Jag tänker att den som vill uttrycka åsikter man inte vill skylta med i eget namn får uttrycka åsikterna anonymt och utan koppling till en avatar. Det är ju rätten att hysa och uttrycka vilka ÅSIKTER man vill som lagen skyddar, inte något annat.

Kanske är det svårt att skapa vattentäta system men IT-säkerheten behöver stärkas och jag har svårt att se värdet med anonyma mailadresser eller konton som inte går att koppla till någon identifierbar individ. Varför inte skapa något slags verifieringssystem som åtminstone går det svårare att agera helt anonymt på sociala nätverk; jag menar det heter ju SOCIALA nätverk. Det öppna samhället är hotat på många olika sätt och en växande grupp anonyma hatare och hotare utgör ett av dem. Samhället måste skydda den som vill uttrycka sina åsikter i eget namn, inte värna den som anonymt vill uttrycka åsikter via avatarer och alteregon som ingen kan spåra tillbaka till individen. Det ligger i det allmännas intresse detta och det handlar om att värna demokratin.

Som sagt, jag kanske har förbisett någon juridisk detalj, men jag tror att detta är något som i alla fall behöver lyftas och diskuteras. Eller ligger det kanske i FB och Twitters intresse att kunna redovisa stora antal konton; är det därför situationen uppstått? Hur som är det ett allvarligt hot, som dessutom enkelt borde kunna avvärjas.

Med dessa ord avslutar jag officiellt arbetsveckan och önskar alla en riktigt trevlig fredagskväll! 

1 kommentar:

Anonym sa...

Hotet mot yttrandefriheten finns alltid. Att yttra sig var problematiskt under 30-40-talen. Att kunna yttra sig offentligt i tidningar och så, var problematiskt fram till nätet och bloggarna blev vanligt. Att vilja yttra sig var svårt för att inte säga omöjligt med den ägarstruktur som fanns angående tidningar och radio/TV fram till bloggar, youtube och annat kom. Samhällsdebatten var helt enkelt närmast obefintlig. Även om det officiellt var tvärtom. Men tyvärr är det bara de som var med som inser det... Idag är det många som i nostalgisk anda talar om "folkhemmet" utan att veta eller inse hur förljugen den världen var... Att det finns politiska intressen att få tillbaka den tiden, beroende på var man var i samhället och vad man minns av den tiden, men för de som visste att man borde vara tyst är tidens debatt bara en påminnelse om hur man bör uppträda den dagen då förändringen är införd.

Thomas