Denna serie poster handlar om moral, fast inte i någon absolut mening. Här undersöks moralens tillblivelse, dess lagar och logik. Hur fungerar moral, det är ämnet för analys. Utgångspunkten är ett av kapitlen i boken A Thousand plateaus av Deleuze och Guattari. Här förklaras inget, här samtalas. Målet är ökad förståelse, fördjupad insikt och vidgade kunskaper om dels moralisk tillblivelse, dels kulturens logik. Enda sättet att lära är att interagera, att kasta sig ut och att leva de problem man brottas med. Det är den kanske viktigaste insikten jag fått av att arbeta med texter och tankar av Deleuze och Guattari. Livet, kunskap eller kultur kan aldrig simuleras och därför vet vi aldrig något säkert om framtiden. Vi tror att vi vet och experter och konsulter tjänar massor med pengar på att resa sådana anspråk och på att sprida sina förutsägelser.
Samhället vi skapat för oss bygger i hög grad på villfarelsen att det är brist på kontroll som gör att förutsägelserna inte slår in eller att målen inte nås. Det är fel, det är inget problem som har en lösning, det är en förutsättning. Vill vi bygga ett bättre och mer hållbart samhälle måste vi acceptera det som är och förhålla sig till det, vi måste lära oss förstå hur kulturen och framtiden skapas och blir till i kollektiv handling. Liksom i fråga om moral är vi alla medskapare av vår egen samtid, framtid, kunskap och kultur. Världen är inte, den blir.
Kapitlet som bildar utgångspunkt för samtalet är en berättelse om en fiktiv föreläsning av en professor Challeger. Han lägger ut texten och granskar evolutionen och geologin. Det är genom hans ord och linjerna han drar upp som moralens konturer framträder. Challenger säger inte hur det är, han talar om hur det fungerar och det som blir. Form och innehåll är två parametrar att förhålla sig till, som allt och alla har att förhålla sig till.
First, if we assume the presence of an elementary or even molecular population in a given milieu, the forms do not preexist the population, they are more like statistical results.Formerna, det som reglerar tillblivelsens riktning finns inte där först, för människorna att anpassa sig efter. Formerna skapas tillsammans med och i samma process som människorna, moralen, kultur och kunskap. Samproduktion handlar det om, mänskligt liv. Därför letar vi efter något som inte finns när vi söker sanningen. Den skapas i och genom samma process som allt och alla andra. Den är inte, den blir. Genom förståelsen för moral skapas med andra ord även förståelse för kunskap.
The more a population assumes divergent forms, the more its multiplicity divides into multiplicities of different nature, the more its elements form distinct compounds or matters—the more efficiently it distributes itself in the milieu, or divides up the milieu.Sam-produktion är viktigt. Samhället och moralen växer fram mellan oss alla, i och av det sammanhang som vi lever i, tillsammans. Och inte bara människor är medskapare, även tingen och tankarna påverkar och måste inbegripas i arbetet med att försöka förstå. Lika viktigt är det emellertid att förstå att allt inte går att förstå, att alla parametrar som påverkar tillblivelsen aldrig går att få med i kalkylen. Därför är framtiden öppen, för att den skapas och blir till gemensamt med vi som lever här och den moral vi använder som riktlinje för våra handlingar. Moral är inget vi måste acceptera. En annan moral är alltid möjlig, om tillräckligt många förstår det, vill förändring och gör vad som krävs. Ingen enskild kan dock styra processen, den växer fram mellan, allt och alla.
Thus the relationship between embryogenesis and phylogenesis is reversed: the embryo does not testify to an absolute form preestablished in a closed milieu; rather, the phylogenesis of populations has at its disposal, in an open milieu, an entire range of relative forms to choose from, none of which is preestablished. In embryogenesis, "It is possible to tell from the parents, anticipating the outcome of the process, whether a pigeon or a wolf is developing.... But here the points of reference themselves are in motion: there are only fixed points for convenience of expression.Evolution är en öppen process av tillblivelse. Därför fungerar kunskap om evolution och geologi som verktyg för att förstå andra öppna processer. Och moral är ett exempel på en sådan process. Kunskap en annan, kultur en tredje och samhället ytterligare en. Sådana processer finns överallt och alla är inbegripna i dem. Det så som världen som vi känner den blir till, genom att vi reflekterar och agerar. Genom att vi söker tillfredsställa våra behov och genom att vi interagerar med varandra och med världen. Samproduktion, i en miljö. Och därför är det i mellanrummen som förändringen uppstår. Mellanrummen vars betydelse förnekas inom konventionell kunskapsteori. Deleuze och Guattari värnar mellanrummen och visar på dess betydelse. Det är en av de viktigaste insikterna vi behöver för att förstå moralens tillblivelse och hur den förändras och förstår vi det förstår vi kultur, kunskap och samhället också.
At the level of universal evolution, it is impossible to discern that kind of reference point.... Life on earth appears as a sum of relatively independent species of flora and fauna with sometimes shifting or porous boundaries between them. Geographical areas can only harbor a sort of chaos, or, at best, extrinsic harmonies of an ecological order, temporary equilibriums between populations."Inget utgår från något. Det finns ingen punkt varifrån allt annan emanerar, inget ställe eller tillstånd som allt kan återföras på och som kan bilda utgångspunkt för kunskap om framtiden. Big Bang förs ibland fram som förslag på en sådan punkt, men det är bara ett tillfälle längs en linje av händelser. Big Bang skapade förutsättningar för liv, men människan och mänsklig intelligens och följaktligen även moral, kunskap och kultur, är resultat av slump.
Förstår vi detta, förstår vi bättre vilka möjligheter vi har att bygga en bättre framtid, ett bättre och mer hållbart liv här på jorden, tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar