Kampen om samhället förs inte alltid där man tror

Språk ses allt för lätt som ett slags grädde på moset. Konsekvensen blir att när man måste spara, då är det där man sparar. För problemen som det möjligen skulle kunna orsaka ligger långt bortom den horisont som bestämts skall gälla, i samhället, politiken och arbetslivet. Och spara måste man, om Björklund skall få sitt nobelpris. Sparar gör man följaktligen, till exempel på språk, som Göteborgs Universitet nu enligt DN och SvD tvingas göra. Konsekvenserna kommer inte att visa sig än på länge, vilket alla vet. Därför blir det möjligt att genomföra besparingarna. Men den som lever kommer att få se om oron var obefogad eller ej. 

– En nedläggning vore en skandal, det skulle innebära att det i framtiden kommer att saknas personer både i samhället och vid universiteten som kan läsa texter av Dostojevskij, Petrarca och Platon på originalspråk. Det enda syftet är besparingar. Det visar på okunskapen inom universitetsledningen om värdet av språk och språkutbildningar.

Tidigare har holländska, hebreiska, polska, bulgariska och tjeckiska försvunnit från Göteborgs universitet.

Det enda vi vet att politikerna och andra ansvariga inte kommer att vara dem som får ta hand om eventuella problem. "Vi har fullt upp med att ta hand om problem från tidigare regeringar" kan möjligen fungera som ursäkt, men inget av detta är hållbart. För samhället, och på sikt. Alla kommer att tvingas betala priset för de kortsiktiga vinsterna som cachas in nu för att få det att se ut som allt är frid och fröjd i samhället. Alla vet att det inte är hållbart, ändå genomförs besluten. Gång på gång.

Allt pekar i en enda riktning. Alla beslut leder förr eller senare till samma resultat: Du kommer att tvingas ta hand om och se efter dig själv och din familj. Samhället nedmonteras, bit för bit. Kanske vi bör lyssna på EU-kommissionären Neelie Kroes. Kanske är det IT och Internet som kommer att generera jobb och välfärd till kommande generationer. Kanske, men hur det blir med den saken kan ingen veta idag. Och jag tycker nog att följande ord låter lite för bra för att jag ska kunna ta dem på riktigt stort allvar, även om jag håller med i sak.

It är den bästa motorn för den strukturomvandling som är nödvändig för EU:s framtid. Det handlar bland annat om e-hälsa, smarta energinät och billigare offentliga upphandlingar.

Tack vare internet kan småföretagen fördubbla både tillväxt och export. It är vägen till framgång och konkurrenskraft. Den som är bra på it kan se fram emot en mycket god löneutveckling. Vilken annan bransch har sådana framtidsutsikter?

Ta bara den framväxande tekniken för datormoln, som redan i dag genererat en miljon jobb i Europa. Om vi spelar våra kort rätt blir det tre miljoner jobb 2015. Det innebär minst 40 000 jobb i Sverige. Det är just detta vi måste satsa på om vi inte ska förlora en hel generation.

Tjänster som bygger på radiospektrum – allt från trådlöst internet till medicinsk utrustning – står för ytterligare 3,5 miljoner jobb. Även här går Sverige i bräschen genom den tidiga utbyggnaden av 4 G-nätet. Jag tror att Sverige skulle kunna bli bäst i världen på it om ni väljer att satsa fullt ut.

Sverige och politiker i alla länder måste ta sitt ansvar och satsa, inte spara. Skatt är inte en kostnad, det är en investering! Men denna typ av investeringar skall inte genomföras av kortsiktigt ekonomiska skäl, för det är precis vad som försatt oss i den situation vi just nu befinner oss. Kanske det finns annat som är viktigare?

Saknar seriösa samtal om vad som egentligen är det viktiga, och om till vad samhället skall finnas och vad det skall ansvara för. Saknar överhuvudtaget konsekvensanalyser, och samtal kring olika tolkningar av dessa. Saknar engagemang kring och intresse för den bas som allt annat vilar på. Den kortsiktighet som växer fram känns som det största och allvarligaste hotet, både på kort och på lång sikt.

Allt hänger som sagt ihop, och allt som görs ger upphov till konsekvenser. Liksom allt det som inte görs. Allt rör sig. Makten finns överallt och påverkar, även om den är osynlig. Tänkte avsluta med ett alldeles lysande exempel på just det, som hämtas från kommentatorsfältet på förra bloggposten, om klass. Allt hänger samman. Ovanstående exempel och konsekvenser är tydligt medelklassrelaterade. Jobb inom IT kräver utbildning, och utbildning kräver (och kommer allt tydligare framöver, som en konsekvens av rådande utbildningspolitik, att kräva) resurser, ekonomiska såväl som sociala. Ann-Helen skrev så här, om klass:

Jag kommer att tänka på något jag var med om förra sommaren. Det var en slags matmarknad, trodde jag, i Köpenhamn. Det liknade en arrangerad landsbygd, med en massa halmbalar uppställda kring stånden och mer en grönsaksutställning än matmarknad som jag hade föreställt mig (och det är ju intressant, i sig, hur "mat" mer kommer att handla om råvaror - och så råa och jordiga som möjligt, i "den nya nordiska maten"). Det var också ett slags tält där, med några kalvar i en inhägnad. Där stod uppfödaren, med kalvarna, och vi stod och tittade lite på dem. "Såna här har du väl inte sett förr", sa uppfödaren och log lilla-vän-aktigt mot mig, nu hade han identifierat en riktigt räddhågsen och naturfrämmande stadsbo. Trodde han. Mitt sällskap sa, nej hon har växt upp på en bondgård, hennes far är bonde. Uppfödaren såg lite besviken ut för att han hade tagit fel, och sa "jaha, men inte EKOLOGISK säkert!". Som det sista ordet. Jag kände mig underligt provocerad. Ja, i den stunden fick jag riktigt lust att fara hem, ta över jordbruket och industrialisera det så mycket det bara går iväg från allt vad ekologi heter, och med mer mat till massorna. Inte de finsmakare som den här uppfödaren troligen var allierad med, i sitt hovleverantörskap. Det är skillnad på bönder och bönder, och det är en klasskillnad, och miljöfrågor kommer in här på ett olyckligt vis, som en moralisk skillnad. Det gynnad inte "en hållbar utveckling", snarare kan det skapa konflikt. Som det gjorde i den här scenen.

Kloka ord! Vilket samhälle vill vi ha? Och är vi beredda att betala den fulla kostnaden för dess genomförande? Oavsett vad vi svarar på frågan kommer vi att få leva med konsekvenserna. Allt hänger som sagt ihop. Fundera på vem som tjänar och vem som förlorar på att detta är kunskap som inte sprids i samhället?