Synar ekonomiska samband

Hållbarhet handlar om långsiktigt tänkande, om att överleva, inte bara idag, utan på sikt. Svårare än så är det inte. Det behövs inga vetenskapliga analyser för att avgöra, och ingen vetenskaplig kompetens för att bedöma, om det eller detta är hållbart. Alla kan, om de vill. Ingen som helst tvekan om det! Och fler borde engagera sig i frågan, för utan ett brett engagemang bland breda lager av befolkningen är det omöjligt att bygga ett hållbart samhälle. Det handlar i grund och botten om intresse för den framtid som ännu inte är. Omsorg om det dagliga blivande som jag tillsammans med du och alla andra, gemensamt skapar och skapas i och genom. Ägnar dagens bloggpost åt den frågan, igen. Vad står det i tidningen egentligen?

Finansbolaget ABG Sundal Collier betalar bäst löner i Sverige, enligt en färsk rapport. Snittlönen ligger på 117 000 kronor i månaden.

Hittar denna artikel på SvD. Och den tillsammans med alla artiklar om banksektorn, om hur bra det går för företag vars affärsidé är att tjäna pengar på pengar, gör att jag oroas. För alla vill så klart tjäna pengar, önskan om det är själva basen i samhället. Sökandet efter förmering av kapital utgör grunden för allas vardag, oavsett hur mycket man själv är engagerad. För det är detta våra pensionspengar används till. Ingen kan svära sig fri, vi är alla delaktiga, även (eller kanske i högsta grad) den som säger sig inte vara intresserad.

Det påverkar så klart samhället, och inverkar menligt på hållbarheten. För det är få som kan nå toppen i de organ där makten finns, och likriktningen där är påtaglig. Alla vill och drar åt samma håll. Alla sneglar åt och hyllar samma ideal. Framgångsfaktorerna är bestämda på förhand, och sedan får alla andra anpassa sig. Riskkapitalbolagen dikterar villkoren, och företag som inte anpassar sig straffas ut. Alla företag jämförs med varandra och efter samma måttstock: Lönsamhet. Klart att banksektorn och finansranchen blir vinnare då, för de slipper ju kostnader för produktion.

Är det hållbart? Det är frågan vi måste ställa oss. Fungerar det i längden? Vilka värden skapas inom ramen för nuvarande ekonomiska system, vilka långsiktiga värden? Mer pengar är väl bra, men om alla uteslutande ägnar sig åt att fokusera på det, vad händer då? Viktiga frågor, för alla, för framtiden!

Universallösningen för att rädda företag i kris lyder som följer.

Flygbolagets styrelse blir även de av med jobbet och bolaget låter meddela att man kommer lägga ner förlustbringande flygrutter och minska på personalen.

Sparka styrelsen, och minska på personalen. Sätt detta i samband med att den enda bransch som växer och tjänar pengar är finansbranschen, som inte behöver speciellt mycket personal (det är därför man kan betala så höga löner), så inser alla snart att den process vi just befinner oss i pekar i en för samhället katastrofal riktning. Det är inte viljan att arbeta som det är fel på hos befolkningen, det är viljan att anställa och tänka hållbart inom näringslivet som saknas.

Det är folket som bygger landet sjunger Ulf Lundell, och det hånas han för. Han är en bakåtsträvande sur gammal gubbe som inte fattat att det är andra tider. Men har har helt rätt, och alla vet det. Det bevisas dagligen och stundligen, i och genom artiklar om vad som händer när ledningar sparkats och personalen minskats. Skattebetalarna får betala! Vi lånar av oss själva, och av framtida generationer, för att tjäna lite mer, under kort tid. Är det hållbart? Absolut inte!

Ledarskap, och metaforer för ledarskap, om det handlade gårdagens undervisning. Studenterna hade fått i uppgift att leta artiklar om ledare, och så analyserade vi dem tillsammans. Bilden var skrämmande entydig. De enda ledare som släpps fram är vita, västerländska, man som lever upp till mallen för hur ledaren ska se ut och agera. Och det är ingen vacker bild.

Dessa män cirkulerar i maktsfären, för när de sparkats i ett bolag får de snart en position i ett annat. Om detta gällde de anställda, då hade vi inga problem, då vore samhället mer hållbart, men så är det inte. De forna anställda cirkulerar i helt andra sammanhang, bekostade av skattemedel (liksom i slutändan även företagsledarna är, eftersom vinsten till stor del genereras med hjälp av pensionspengar). Vem är då denne ledare? Han finns beskriven på olika ställen. Just idag hittar jag honom på sista sidan i SvDs finansbilaga. Idag heter han Eckhard Cordes, och han kommer från Tyskland, men är på väg till Sverige. Han välkomnas av en annan representant för samma ideal, Christer Gardell. Större intresse för dessa män borde fler ha, för det är dem som styr samhället och den utveckling vi alla kommer att få leva med konsekvenserna av, under lång tid framöver. Vilka ideal lever de efter, och hur ser de på frågan om hållbarhet? Låt oss se efter.

Cordes beskrivs med följande ord: Snabb, direkt och fokuserad. Han sägs vara en "man som inte drar sig för konflikter", "Snabba affärer, radikala beslut och stor riskaptit är Eckhard Cordes signum". I hans universum kretsar allt "kring höjd lönsamhet." Detta är en man med stor makt, och han tillsammans med alla andra, liknande män, dikterar villkoren för oss andra, och stakar ut vägen mot framtiden. Viktigt att vi inte blundar för vad det är för framtid, och vilka risker vi utsätter oss när vi släpper fram dessa ideal och krafter. Läser i samma porträtt om hur Cordes förhandlade fram fussionen mellan Chrysler och Mercedes 1998, som beskrivs som en vågad megafusion. Hur gick det? Drygt 10 år senare krackelerade samarbetet och allt slutade i "en brakförlust för tyskarna på cirka en halv miljard euro". Men då hade Cordes seglat vidare på sin framgångsvåg. Och nu är han på väg mot Sverige.

Är det hållbart? Fundera, för du och jag och våra barn kommer att få leva med konsekvenserna.