Freudianska felägningar och kulturfilosofi 8

Kroppar utan organ har inget med människans kropp att göra. Vad det handlar om är en helhet som, till exempel en mänsklig kropp kan ingå som en del av, hålls samman och som agerar tillsammans. Ett älskande par kan betraktas som en kropp utan organ, när de älskar, där de älskar och så länge de älskar. Fast det kan också vara en racerförare, dennes bil och teamet som står beredda i depån. Det är ett begrepp som handlar om att se förbi det förgivettagna. Ett tankeverktyg som hjälper oss att se förbi enskildheterna, vilket vi behöver för att nå fram till och förstå helheten. För det är alltid helheter som räknas, sammanhang, kontexter. Eller multipliciteter. Det var den första punkten i det resonemang som här gås igenom och reflekteras vidare kring. Ett resonemang hämtat från boken A Thousand Plateaus och platån eller kapitlet: 1914: One or several wolves? Kroppen utan organ ser jag som ett sätt att förstå och medvetandegöra att det alltid är mer än det uppenbara som räknas, alltid fler än en, men oftast färre än många.

This brings us to the second factor, the nature of these multiplicities and their elements. RHIZOME.

Om begreppet rhizom har jag skrivit en hel serie bloggposter. Det är ett annat centralt begrepp hos och för Deleuze och Guattari, som enkelt kan beskrivas som ett slags ordnande struktur utan centrum. Icke-hierarkiska strukturer finns överallt men brukar sällan tas på riktigt allvar. Liksom med allt som är komplext och vagt, till sin natur, är dessa begrepp svåra att jobba med, men nödvändiga om vi verkligen vill förstå vår värld. Framförallt om vi vill förstå kultur, som är vagt och som aldrig går att bringa fullkomlig klarhet i eller med.

One of the essential characteristics of the dream of multiplicity is that each element ceaselessly varies and alters its distance in relation to the others. On the Wolf-Man's nose, the elements, determined as pores in the skin, little scars in the pores, little ruts in the scar tissue, ceaselessly dance, grow, and diminish. These variable distances are not extensive quantities divisible by each other; rather, each is indivisible, or "relatively indivisible," in other words, they are not divisible below or above a certain threshold, they cannot increase or diminish without their elements changing in nature.

Emergens handlar det om här. Fenomen som uppstår på och bara existerar på en speciell nivå. Sådant som bara går att studera och förstå som en helhet. Svaret finns i helheten, inte i de enskilda delarna. Kultur är ett sådant emergent fenomen. Vi är alla delar av kulturen, men kulturen går inte att förstå bara genom var och en av oss, den är alla vi tillsammans. Det är viktigt. Freud missar eller bortser från detta när han lyssnar på Vargmannens berättelse, att vargar lever i flock, att begreppet varg är ett emergent fenomen. Gruppen är något annat än individerna som utgör gruppen. Flocken kan sägas vara en kropp utan organ, en rhizomatisk struktur utan centrum.

A swarm of bees: here they come as a rumble of soccer players in striped jerseys, or a band of Tuareg. Or: the wolf clan doubles up with a swarm of bees against the gang of Deulhs, under the direction of Mowgli, who runs on the edge (yes, Kipling understood the call of the wolves, their libidinal meaning, better than Freud; and in the Wolf-Man's case the story about wolves is followed by one about wasps and butterflies, we go from wolves to wasps). What is the significance of these indivisible distances that are ceaselessly transformed, and cannot be divided or transformed without their elements changing in nature each time? Is it not the intensive character of this kind of multiplicity's elements and the relations between them?

En flock fåglar eller bin är en helhet och den helheten följer sina egna lagar, lever sitt eget liv och måste förstås som en egen helhet. Det är behöver påpekas och är avgörande ifall man vill förstå. Kultur är ett emergent fenomen, en komplex helhet som följer sin egen inneboende dynamik vilken uppstår mellan delarna. Kultur är en kropp utan organ, en multiplicitet som inte går att förstå genom studier av delarna friställa från sammanhanget vari de ingår. Kultur är meningslöst att tala om utan hänsyn tagen till interaktionen med övriga delar i helheten.

Exactly like a speed or a temperature, which is not composed of other speeds and temperatures but rather is enveloped in or envelops others, each of which marks a change in nature.

Hastighet och temperatur väljer Deleuze och Guattri att peka på som pedagogiska exempel för att förklara fenomenet emergens och dess relevans. Det handlar inte om teoretiska abstraktioner, flummiga resonemang eller om filosofiska spetsfundigheter, inte om semantik. Det handlar om din och min vardag, den värld vi bebor och har att hantera. Förstår vi inte hur kultur fungerar kommer vi att få svårt att förstå hur ett bra och hållbart samhälle kan byggas. Detta är kunskaper vi behöver, det är ingen lyx eller småtrevlig hjärngympa. Det är i högsta grad vetenskap det handlar om. Vill vi förstå kan vi inte göra som Freud, som säger att han lyssnar på Vargmannen när han i själva verket använder sin makt och sitt tolkningsföreträde för att tvinga in klientens berättelse i ett på förhand uppgjort schema. Det är inte vetenskapligt, ändå är det så vi gör idag, ofta.

The metrical principle of these multiplicities is not to be found in a homogeneous milieu but resides elsewhere, in forces at work within them, in physical phenomena inhabiting them, precisely in the libido, which constitutes them from within, and in constituting them necessarily divides into distinct qualitative and variable flows.

Libido är en kraft som uppstår mellan, i en relation. Libido är en del av en helhet, inte en egenskap möjlig att frilägga och förstå utanför helheten. Tänker närmast på ekonomi, på viljan att göra profit. Det är också en intern kraft som uppstår inom kulturen och som påverkar den på sätt som lätt men olyckligtvis går att missförstå som en egen kraft, friställd från helheten. Vi måste komam bort från den typen av tankar, om vi vill förstå samhället vi lever i och utveckla metoder som fungerar för att hantera och förändra det vi inte är nöjda med och det som fungerar dåligt.

Freud himself recognizes the multiplicity of libidinal "currents" that coexist in the Wolf-Man. That makes it all the more surprising that he treats the multiplicities of the unconscious the way he does. For him, there will always be a reduction to the One: the little scars, the little holes, become subdivisions of the great scar or supreme hole named castration; the wolves become substitutes for a single Father who turns up everywhere, or wherever they put him. (As Ruth Mack Brunswick says, Let's go all the way, the wolves are "all the fathers and doctors" in the world; but the Wolf-Man thinks, "You trying to tell me my ass isn't a wolf?")

Reduceringar och förenklingar sysslar man med i mattematiken där det med rätta anses vara det högsta goda och mest eftersträvansvärda. Ekvationer ska förenklas och ju enklare desto bättre. Vackrast är E=mc2, men det är där, i beskrivningen av den fysiska världen. Det finns andra världar också, människans värld som bara till dels är fysisk men som också och samtidigt är kulturell och påverkad av drömmar, irrationella önskningar och undermedvetna tankar. Kulturen är rizomatisk, en kropp utan organ och sådana kan och bör man så klart förenkla också, så mycket det bara går. Men, och det säger också Einstein: Man ska aldrig förenkla något mer än vad som är möjligt. Förenklingen i sig har inget egenvärde, inte om vi verkligen vill förstå det vi studerar.