Forskning visar, att kultur får konkreta konsekvenser

Läser i DN idag att högklackade skor kan ge upphov till skador på kroppen hos dem som bär dem. Forskare i Australien har kommit fram till följande ...

Forskarna har jämfört unga kvinnor som bar skor med minst 5 centimeter höga klackar, 40 timmar i veckan, i minst två år, med unga kvinnor som aldrig eller mycket sällan bar högklackade skor.

 Och skillnaderna mellan de olika grupperna var påtagliga. Forskarna upptäckte att de som bar högklackat fick en helt annan gångstil, även när de bytte till lågklackade skor eller var barfota. De gick med korta, kraftfulla steg och fötterna stelnade i en välvd position. De fick alltså något som kan liknas vid "barbiefötter". 

Resultatet av forskningsprojektet formuleras på detta sätt, i artikeln får jag tillägga för jag har inte läst rapporten.

Dessutom kan själva skobytet i sig öka riskerna för skador, menar forskarna. Speciellt om det görs för abrubt. Därför bör man begränsa användandet av högklackade skor till en eller två dagar i veckan och försöka ta av sig så skorna så ofta som möjligt, enligt Neil J. Cronin.

Forskning visar, det är ett klassiskt journalistknep. Och det är ofta den här typen av forskning som får uppmärksamhet i medierna. Men behöver vi forskning för att förstå att obekväma skor påverkar kroppen och kan ge upphov till skador? Knappast. Detta har kvinnor i alla tider vetat.

Den mycket viktigare frågan, den som handlar om orsakerna till att kvinnor utsätter sig för obehag och risker för hälsan, den berörs inte. Den typen av forskning, kulturvetenskaplig forskning, anses allmänt vara mjuk, flummig och utan intresse. Kulturvetenskaplig forskning och kunskap anses allmänt vara överflödig och av kuriosakaraktär. Studien av skadrona som skorna ger visar på motsatsen, men detta uppmärksammas inte.

Vad får kvinnor, och män att utsätta sig för olika typer av risker, i sin strävan efter att uppfylla normen för manlighet och kvinnlighet? Svaret finns i kulturen, i strukturerna som samhället ger upphov till och organiseras kring. Människan har att forma sig efter och förhålla sig till en hel massa mer eller mindre tysta överrenskommelser, bara för att erkännas som fullvärdiga medborgare värda at tta på allvar. Kunskap om dessa normer och strukturer, kulturen, behövs och är viktig. Livsviktig!

Ändå väljer man att satsa på annan forskning, om symptomen istället för orsakerna.