Bara lokalerna är värda ett besök |
Kan varmt rekommendera utställningen på Louisiana just nu, där bland annat den kinesiske konstnären Ai Weiwei uppmärksammas. Hans verk sätter verkligen igång tankar. Kan inte riktigt släppa taget om upplevelsen, som fortfarande finns och verkar i och genom mig. Time Magazine utnämnde förra året Weiwei till en av de 100 mest inflytelserika konstnärerna, och motiveringen från tidskriften ArtReview lyder som följer.
...Ais makt och inflytande kommer av att hans verk och hans ord har blivit katalysatorer för internationella poltiska diskussioner som berör varje land på jorden: yttrandefrihet, nationalism, ekonomisk makt, Internet, mänskliga rättigheter. Det vikigaste av allt är att det som Ai gör tillåter konstnärer att bryta sig loss från föreställningen att de arbetar inom ett skyddat område, vilket begränsas av en konsthalls eller ett museums väggar. Det har påmint hans kollegor och världen i stort om det faktum att yttrandefrihet är en grundläggande rättighet för alla människor. Samtidigt har Ai promoverat den uppfattningen att konstens verkliga kontext är inte bara "marknaden" eller "konstinstitutionerna", utan det som sker runt omkring oss i detta nu i den verkliga tillvaron.
Hans konst kan fungera som brygga mellan och verktyg för att förstå kultur-vetenskap. För det han gör i konsten är inte väsensskilt från det jag vill med vetenskapen, om kultur. Kultur/konst handlar inte om studier/upplevelser av objekt, det handlar om att ta vad man har, och göra något av det. Kultur är inget som går att studera, opåverkat. Både studerad och studerande påverkas av kulturstudien. Kulturvetenskap handlar således, liksom konsten, om "det som sker runt omkring oss i detta nu i den verkliga tillvaron."
Objekt/subjekt, observatör/artefakt är två typer av oppositionsförhållanden som måste upplösas för att man skall kunna engagera sig i världens ständigt pågående process av blivande. Och det kan Weiwei hjälpa oss med, liksom den bästa kulturvetenskapen. Verktyg att tänka med, det är målet med mitt arbete. Att engagera läsaren och mana till handling, i enlighet med vunna insikter. Inte för att forskning visar, utan för att kunskap och beprövad erfarenhet gör det troligt.
Ansvar handlar det om, och tillblivelse. Individens ansvar för sitt avtryck i världen och dess blivande. Sin roll i samhällsprocessen. Handling, agens och påverkan driver förändring. Det kan vi välja att bortse från, eller bejaka. Oavsett hur vi gör påverkas riktningen av världens självorganisering. Sammanhang blir till i och genom interaktion mellan aktörer. Weiwei är en, och åskådaren kan välja hur man vill förhålla sig till honom och hans verk.
Jag bloggar om honom och åskådliggör med hjälp av ord, länkar och bilder (se längre ner) hur han påverkat mig. Det är mitt sätt att bryta loss konsten från dess skyddade område. Louisiana är en fantastisk plats, med om Weiwei och hans verk hålls fångna där uppstår ingen förändring. Som tur är fungerar det inte så, vilket denna bloggpost är ett bevis på.
Verk av Weiwei skall ställas ut i Sverige, i Stockholm, på Magsin 3, till våren. Inför detta event skriver Birgitta Rubin att konstnären "expanderat det samtida konstutövandets territorium och publik genom att bryta ner murarna mellan konsten och livet". Så vill jag se på kulturvetenskapen. Det är en vetenskap som pekar på och utgår från sin egen medvetenhet om sig själv, som just vetenskap. Kulturvetenskap handlar inte om hur det är, det handlar om vilka förutsättningar för förändring som föreligger, i det aktuella sammanhanget. Kulturvetenskap handlar om förändring, om hur den är möjlig och i vilken riktning den bör peka. Varken mer eller mindre. För att se verkligheten behövs inga experter, men för att förstå det man ser behövs verktyg. Och det är kulturvetenskapens uppgift att konstruera sådana. Inte att tolka det man ser, för det skulle innebära att experterna bestämmer det som per definition är obestämbart.
Varför bör vetenskapen inte bestämma hur världen skall tolkas? Därför att vetenskapen bara kan uttala sig om det man studerat, och min och din verklighet har inte studerats. Den kan bara levas, inte tolkas av någon annan. Att lita (allt för mycket) på utövare av vetenskap, på experter, det är att lägga sitt liv i någon annans händer. Det är att anpassa sig till makten och till auktoriteter, vilket är just vad Weiwei kämpar mot. Verkligheten är mångfacetterad och går inte att pressa in i en på förhand uppgjord mall. Verkligheten kan man bara ge sig i kast med. Men för att kunna göra det på bästa sätt behövs verktyg. Kulturvetenskapliga verktyg.
Som ett exempel på verklighetens oförutsägbara karaktär och att världen är mindre än man tror kan följande iakttagelse kanske illustrera. Jag trodde mitt möte med Weiweis konst var det första, men när jag nu studerar wikipediasidan där han presenteras ser jag att så inte är fallet. Redan i somras fångade han min uppmärksamhet, i New York. Och med bilden av det mötet avslutas denna bloggpost. Årets andra. Det kommer fler ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar