Frihet, ansvar och tillit är kunskapens grund

Utan tillit till lärarna blir det svårt att skapa en miljö som främjar kunskapsutveckling, och, kan man undra, varför ska lärarna utbildas på högskolan om skolan ändå inte litar på dem och ger dem förtroendet att utföra arbetet på det sätt de finner bäst, just där, just då, med just de eleverna och utifrån lärarens kunskaper, personlighet och intressen? Läser en artikel på temat tillit i skolan, där en studie av den svenska skolan genomförd av norska forskare presenteras.

De norska forskarna Dijana Tiplic, Eli Lejonberg och Eyvind Elstad vid Oslo universitet har undersökt varför nyutexaminerade svenska lärare tröttnar på sina jobb och börjar fundera på att hoppa av strax efter de börjat.

– Vi har tittat på varför de funderar på att sluta, inte om de verkligen slutar, säger Eli Lejonberg, pedagogikforskare med inriktning på nyutbildade lärare vid Oslo universitet.
Tillsammans med forskarkollegorna Dijana Tiplic och Eyvind Elstad har hon ställt frågor till ett stort antal nyutexaminerade lärare i Sverige.

Att nyutexaminerade lärare funderar på att hoppa av är alarmerande. Det kan inte kännetecknas som något annat än en katastrof för ett land som aspirerar på att vara en kunskapsnation, ett gigantiskt misslyckande. Jag vet inte hur många som funderar i dessa banor, men det faktum att norska forskare studerar saken är ett tecken på att något inte står rätt till. 

Frågan är högaktuell enligt forskarna. OECD har konstaterat att den svenska skolan är i kris, och flyktinginvandringen till Sverige gör att upp till 90 000 nya lärare behövs inom tio år.

– Det är något speciellt med Sverige. OECD har pekat ut den svenska skolan i stort behov av förändring. OECD talar också om läraryrkets låga status, säger Eli Lejonberg.
Alla lärare som utbildas blir inte kvar i yrket. Kort efter de börjat jobba funderar många på att byta jobb.

Lätt att frågan utvecklas till en destruktiv debatt och det dras förhastade slutsatser. Jag vet inte varför många lärare funderar på att sluta, men det manar till eftertanke att OECD pekar ut Sverige, att yrket har låg status. Framförallt är det alarmerande att unga människor efter flera års utbildning funderar på att sluta kort efter att de startat sin karriär. Dels har lärarna dragit på sig studieskulder, dels har samhället investerat stora summor i utbildningen. Alla kan välja fel, men om det är början på en trend, vilket de norska forskarnas intresse för fenomenet indikerar, är det allvarligt. 

Nu har de norska forskarna tagit reda på varför. De har ställt massvis med frågor till 249 nya svenska lärare, och bearbetat svaren utifrån olika hypoteser. Det visar sig att de främsta orsakerna handlar om stämningen på jobbet.

Utifrån ett relativt litet urval går det naturligtvis inte att säga något generellt om saken, men fastnar debatten där, i fråga om studiens reliabilitet ser jag det i sig som ett tecken på skolans problem. Den som slår i från sig och ifrågasätter budbäraren har problem. Det viktiga är inte hur mycket evidens det finns, utan vad lärarna svarar, vilka tankar som luftas. Ingen människa är en ö, och om det finns några som uttrycker en tanke, farhåga eller erfarenhet är de aldrig ensamma. Resultaten är inte statistiska, men det lärarna säger är ändå värt att ta på allvar. Vi vet att skolan har problem och att det inte fungerar optimalt.

– Speciellt handlar det om den känslomässiga hängivenheten och tillhörigheten, upplevelsen av att vara en del av skolan, säger hon.

Det är viktigt med känslan av tillhörighet, både med skolan som sådan och med kollegorna, konstaterar hon.

Den som inte känner sig delaktig hamnar utanför och får svårt att bli hängiven. Och om lärare känner så blir det svårt för elever att känna glädje inför skolan. Varje oengagerad och missnöjd lärare påverkar runt 30 elever så även om andelen missnöjda lärare är få blir konsekvenserna och samhällskostnaderna stora. Där är bara misstanken om att det finns problem värd att agera på. Problemet är inte isolerat till skolan, men konsekvenserna blir där så mycket större när känslan förs över på den uppväxande generationen. Kunskapsutveckling och lärande är svårt och därför är det särskilt viktigt att arbetsmiljön är god och fungerar.

– De som hade stor tillit till kollegorna hade inte så mycket tankar på att sluta jobbet.
Det är exempelvis viktigt för de nya lärarna att kunna diskutera problem och bekymmer med kollegorna, och att det finns en stämning av respekt och uppskattning kollegor emellan. Men chefens agerande är också av stor betydelse.

– De som sa sig ha en bra relation med rektorn hade lägre intentioner att sluta. Vi har till exempel frågat om rektorn har fokus på den enskilde lärarens välmående, om rektorsjobbet sköts smidigt så att arbetet på skolan flyter bra och om rektorn visar intresse för lärarna och deras utveckling.

Den som upplever att rektorn bryr sig om sina lärare tänker inte så mycket på att byta jobb.

Att tillit och en känsla av uppskattning är viktigt är knappast raketforskning. Under Alliansens åtta år vid makten fördes en kamp mot lärarna på vars axlar skulden för problemen i skolan vilade, enligt utbildningsminister Björklund. Åtta år av visad misstro och med ständiga reformer, nerskärningar och stadigt växande administrativa bördor. Det är lång tid och Björklund visade varken tillit eller uppskattning. Särskilt mycket bättre blev det inte när Fridolin tog över, även om tonen blev en annan. Tänker till exempel på den pinsamma filmen som lades upp på YouTube, där lärarna knappast kände sig tilltalade på ett respektfullt sätt. Läser vad Aftonbladet skrev.

Hånas på sociala medier

Det dröjde dock inte länge innan Fridolins initiativ hånades på sociala medier.

"Gustav Fridolin talar till Sveriges lärare som om de vore barn", "Fridolin klappar Sveriges kollektiva lärarkår på huvudet" och "Funderar på hur min pappa, som jobbat som lärare i ca 30 år, tar emot Fridolins hälsing. Gissningsvis: Inte så som Fridolin önskade" var några av omdömena.

Och Sveriges lärare är inte heller imponerade.

– Det känns inte som den smartaste vägen att prata till oss lärare. Man kan uttrycka det på andra sätt. Det är en lite löjlig jargong i filmen. Det är svårt att sätta fingret på vad Fridolin vill och hur han ska göra det. Det är många tomma ord. Jag har inget förtroende för vad som ska komma, säger Stefan Flöjt, högstadielärare från Täby.

Han får medhåll från Stefan Adler, lärare i Göteborg.

– Vi som lärare är trötta på allt snack som varit i 25 år. Jag hade hellre sett att Fridolin genomfört konkreta förändringar än lagt upp en lång film på Youtube, säger han.

Konkreta förändringar, tillsammans med lärarna, inte över huvudet på dem eller med misstänksamhet mot dem. Det är vad skolan behöver, vad Sverige behöver för att värna kunskapen och det livslånga lärandet. Kunskap är det svåraste man kan arbeta med och känner lärarna sig inte litade på kan de inte göra ett bra jobb, och kan lärarna inte göra ett bra jobb kommer eleverna omgående att reagera negativt och situationen i klassrummet blir snabbt ohållbar. Klart att man funderar på att sluta då, när man inser hur bakbunden man är av alla regler och kontroller som bottnar i bristande tillit. Att inte känna frihet och tillit när man varje dag möter 30 unga människor (och uppemot 60 krävande föräldrar), vars lärande och kunskapsutveckling läraren dessutom har det fulla ansvaret för, är tortyr. Därför förstår jag lärarna. Ansvariga politiker förstår jag däremot inte.

– Alla vill vara sedda och känna att rektorn bryr sig om dem.

Något som överraskat forskarna är dock att det inte ser ut om om de nyutexaminerade lärarnas tankar om sin egen förmåga har så stor betydelse för tankarna på att byta jobb.

– Många har talat om att de får en praxischock när de kommer ut, och därför vill byta.

Men vi ser inte det, den frågan ger inget utslag i vår forskning.

Det gör däremot inkonsekventa riktlinjer, önskemål från olika håll som inte går att kombinera och känslan av att jobba med onödiga arbetsmoment.

Inkonsekvens, omöjliga krav och onödiga arbetsmoment. Hur skulle det kunna bli annat än problem i skolan, om detta är vad lärarna möter efter åren på högskolan? Enda sättet att komma tillrätta med problemen är att lita på lärarna. Ge lärarna mandat att utforma arbetsvardagen och lärandet efter eget huvud, se lärarna som den resurs lärarna är. Tro inte att det går att behandla lärare som arbetare på ett löpande band. Kunskap kan inte tvingas fram eller upphandlas i konkurrens. Kunskap är en skör planta som måste få växa i en harmonisk och inspirerande miljö. Innan ansvariga politiker förstått det kommer utvecklingen inte att kunna vändas. Så länge lärarna inte känner sig som resurser och är litade på kommer det cyniska sveket mot den uppväxande generationen att fortsätta.

– Vi har kallat det rollkonflikter, en känsla där man som lärare inte vet hur man ska prioritera. Det påverkar, säger Eli Lejonberg.

Frågan är hur den svenska skolan ska göra för att få fler nya lärare att vilja stanna kvar i yrket.

– De ser ut att vara att utveckla den kollektiva dimensionen. Att utveckla goda relationer mellan kollegorna, och att skapa en inkluderande och stöttande miljö.

De norska forskarna har haft tillgång till data från flera nordiska länder, men just när det gäller nya lärares vilja att stanna kvar i yrket så är det bara Sverige och Norge som har undersökts.

– Resultaten i Norge liknar dem i Sverige, säger Eli Lejonberg.

Sverige är inte unikt, med andra ord. Kontrollsamhället och New Public Management bygger på att kunskap flyttas från individen till systemet samtidigt som priserna pressas i jakt på lönsamhet. I tillverkningsindustrin kanske det fungerar, men inte i skolan och den högre utbildningen. Inte ens landets högst utbildade litas på, fullt ut. Alla kontrolleras och riskerar att dra på sig kritik. Ingen tar ansvar, för ansvaret tvingas på en. Därför skyller alla på varandra. Konsekvensen blir att kunskapen rasar, för kunskap kräver intresse och envishet, en inre vilja att lära och utvecklas. För att orka med krävs att man får något tillbaka. Pengar skulle kunna vara en sådan sak, men jag tror mycket mer på tillit, som dessutom inte kostar skattebetalarna något. Frihet, ansvar och tillit. Så ser lärandets heliga treenighet ut. Låt oss inte göra det svårare än det är!