Sisse Grøn.
Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø og Institut for Miljø, Samfund og Rumslig Forandring: Roskilde Universitet
252 s.
Engelsk summary
Om nyttan med och behovet av tvärvetenskap, talas det ofta. Det är lättare att tala om det än att omsätta det i verkligheten. Därför är det särskilt glädjande att kunna konstatera att Sisse Grøn på ett så pass förtjänstfullt sätt som hon gör, lyckas ro projektet i hamn. Avhandlingen knyter an till tre forskningstraditioner, etnografi/etnologi, säkerhetsforskning och arbetsmiljöforskning. Syftet är att belysa säkerhetspraxisen samt undersöka vilka möjligheter som finns att bygga en säkerhetskultur, inom den del av transportnäringen där lastbilschaufförer arbetar. Frågeställningarna som författaren har arbetat med är följande: Vilka uppfattningar, rationaliteter och möjliga motsättningar, rörande säkerhet, kommer till uttryck bland aktörerna som sysslar med godstransport? Är det meningsfullt att försöka utveckla en säkerhetskultur i en bransch som kännetecknas av ensamarbete? Vilka förebyggande strategier går att identifiera med hjälp av en säkerhetskulturanalys?
Materialet har samlats in med hjälp av metoderna, intervju och deltagande observation. Författaren har, mer eller mindre sammanhängande, tillbringat fem månader tillsammans med olika kategorier av lastbilsförare, verksamma i Köpenhamnsområdet. En av avhandlingens främsta förtjänster är också det ambitiösa etnografiska fältarbete som genomförts och som presenteras på ett föredömligt klargörande sätt i texten. Grøn visar prov på god iakttagelseförmåga, och med ledning av utdragen från fältdagboken märks också att författaren har en utvecklad känsla för vad som är viktigt att uppmärksamma för att uppfylla studiens syfte.
Analysen tar sin utgångspunkt i ett slags mellanposition, mellan en etnografisk vetenskapstradition, säkerhetsforskning och arbetsmiljöforskning. Grøn diskuterar en rad nya och betydelsefulla uppslag till hur man skulle kunna tänka kring, och arbeta förebyggande för att öka, säkerheten inom lastbilsföraryrket. Avhandlingens disposition är överskådlig och välmotiverad vilket logiskt leder diskussionen fram till konklusionen, vars viktigaste poäng är att lastbilsförarna kan adresseras som ett kollektiv. Detta trots en utbredd uppfattning, både hos förarna själva och hos allmänheten om att chaufförer skulle vara enstöringar. Men Grøn visar att gruppen är väl avgränsad och att förarna kan sägas tillhöra samma kultur, vilket är en viktigt insikt att ta hänsyn till i arbetet med att hitta strategier för att öka säkerheten inom yrket. Dock menar författaren att man måste utgå från ett kulturbegrepp som inte är begränsat till specifika organisationer, då branschen kännetecknas av en hög grad av egenföretagande.
Saker som går att diskutera, för det finns det naturligtvis alltid, är författarens val av samt förhållningssätt till tidigare forskning och övriga referenser. Framförallt med tanke på att forskningen relaterar till tre olika områden kan man fundera över den förhållandevis korta litteraturlistan. Dessutom används anförda referenser inte i den utsträckning de skulle ha kunnat göra i analysen. Avhandlingen hade också i fråga om teoretisk anknytning kunnat vara mer utvecklad, framförallt när det gäller diskussionen rörande globalisering där det trots allt finns en ansats i arbetet. Tyvärr fullföljs den inte riktigt. Detta är nu ingen allvarlig kritik. Av texten går att utläsa att, just på grund av att arbetet bedrivits i relation till tre sinsemellan olika forskningstraditioner, med olika krav och syn på kunskap, har tvingat författaren till en rad kompromisser. Kanske är det priset man får betala för att arbeta tvärvetenskapligt?
Slutomdömet blir – med hänvisning till författarens ambitiösa och omfattande fältarbete samt studiens välfunna iakttagelser, som leder fram till viktiga svar på angelägna frågor rörande säkerhetsarbete inom åkerinäringen (inte bara) i Danmark – att avhandlingen visar prov på ett gott hantverk och en väl utvecklad förmåga hos författaren att jämka ihop olika vetenskapliga traditioner. Det är viktigt inte minst i en framtid där vi förmodligen kommer att få se mer av tvärvetenskaplig forskning. Grøn visar också förtjänstfullt att etnologins väl beprövade metoder för insamlande av material står sig väl och kan berika kunskapsutvecklingen även inom andra ämnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar