Intelligentare ledarskap och organisering

I dagens samhälle premieras effektivitet och ekonomi. Att det inte är särskilt smart visar debaclet i och kring Transportstyrelsen. Vi står nu inför ett vägskäl; ska vi fortsätta på den inslagna vägen med mer av samma, eller ska vi göra om, göra rätt och anpassa ledarskapet och organiseringen till det vi vet om intelligens? Det är i alla fall så jag ser på saken. Vad som framstår som bäst och vad vi väljer beror på vad vi vill ha: kvalitet och funktion, eller sänkta kostnader?

Ingen ledare är ensam. Ledare kan aldrig bli bättre än vad medarbetarna och rådande förutsättningar tillåter dem bli. Ett av grundproblemen i samtiden är att vi utgår från att människor i allmänhet och ledare i synnerhet är autonoma. Drömmen om frälsaren som dyker upp från ingenstans och löser alla problem på egen hand lever i högönsklig välmåga, trots att allt vi vet talar mot en sådan hypotes. Hittar en intressant artikel i SvDs näringslivsbilaga, från förra året, som handlar om dessa saker. Här finns massor av nyttig kunskap att ta till sig i arbetet med att omforma samhället, politiken och den offentliga förvaltningen.

En användare på kunskapssajten Quora ställde frågan ”Vilka gemensamma egenskaper finns det hos högintelligenta personer?”, och har fått ett hundratal svar. 

Vissa användare har svarat efter sin personliga erfarenhet medan andra gör kvalificerade gissningar. Business Insider har plockat ut åtta av de mest intressanta svaren och ställt dem mot vad forskningen säger. 

Här är åtta egenskaper som utmärker högintelligenta personer:

Dessa åtta egenskaper skulle kunna fungera som ett slags referenspunkt för synen på vad som utmärker ett intelligent ledarskap och en smart organisering av samhällets bärande organisationer. Jämför man dagens syn på ledarskap och organisering med dessa åtta egenskaper inser man hur långt ifrån ett önskat läge vi är och kanske går det därmed även lättare att förstå problemen som vi brottas med. För mig faller i alla fall en massa bitar på plats när jag läser listan.

De är mycket anpassningsbara

Flera användare på Quora lyfter fram att intelligenta personer är flexibla och har förmågan att lyckas i olika miljöer. En användare skriver att intelligenta personer anpassar sig genom att de ”visar vad som är möjligt att åstadkomma oberoende av vilka svårigheter och begränsningar de ställs inför”. 

Psykologisk forskning stöder denna idé. Studier pekar på att Intelligens handlar om att kunna förändra sitt beteende för att lyckas bättre under rådande förutsättningar, eller att förändra den miljö där du är verksam.

Flexibilitet och anpassning. Förändringsbenägenhet, i ljuset av ny kunskap och med hänsyn till hur väl ens inledande antaganden fungerar i praktiken i just den kontext där de implementeras, är egenskaper som det råder stor brist på idag. Ledare förväntas vara bestämda, och sedan hålla fast vid sina ståndpunkter. Ju mindre man ändrar sig desto bättre anses det vara. Att anpassa sig ses som ett tecken på svaghet. Inte särskilt intelligent!

De förstår hur mycket de är okunniga om

De smartaste människorna kan erkänna när de inte är insatta inom ett visst område. En Quora-användare skriver att intelligenta personer inte räds att använda orden ”Jag vet inte”. Om de har ödmjukheten att erkänna att de inte känner till något så kan de lära sig det.

Denna observation backas upp av en klassisk studie av Justin Kruger och David Dunning, som fann att ju mindre intelligent du är, desto mer överskattar du dina förmågor. Ett experiment visade bland annat att de studenter som fick sämst resultat på ett prov överskattade hur många frågor de svarat rätt på med 50 procent. De som istället fick bäst resultat gjorde en knapp underskattning av hur många rätt de fått.

Den ledare som idag erkänner sin okunskap kommer att få svårt att upprätthålla sin auktoritet. Ledare förväntas veta mest och bäst, och visar det sig att så inte är fallet byter man ut dem. Därför får vi maktfullkomliga ledare som bevakar sitt rykte och andras uppfattning om dem, snarare än ägnar sig åt att göra sitt bästa för organisationen. Ledare som inte får visa sig svaga kommer att utveckla sina arroganta och grandiosa sidor, snarare än ödmjukhet, lyssnande och lärande. Ledare som fortsätter på den inslagna vägen, ända in i kaklet, oavsett, må vara bra på att nå lönsamhetsmålen, men sådana ledare sätter organisationens långsiktiga hållbarhet på spel och utsätter samhället för enorma risker.

De har en omättlig nyfikenhet

Albert Einstein uppges ha sagt att han inte hade några speciella talanger: ”Jag är bara passionerat nyfiken”. Eller som en Quora-användare formulerar det: ”Intelligenta personer tillåter sig själva att bli fascinerade av saker som andra tar för givet”. 

En studie som publicerades 2016 följde tusen personer i Storbritannien under 50 år. Den visade att 11-åringar som fick höga resultat på IQ-tester också var mer öppna för nya erfarenheter än andra som 50-åringar.

Ledare måste kunna uppvisa ett imponerande CV och så att säga vara färdiga, stöpta i en form och stämma överens med den allmänna synen på ledaren. Att vara nyfiken och förändringsbenägen uppfattas som ett svaghetstecken. Nyfikenhet kan leda till att man testar nya och oprövade saker och strategier. Man kanske frångår planen, och det gillas inte av profithungriga aktieägare som vill ha ledare som fokuserar på effektiv måluppfyllelse. Ledare idag ska inte låta sig imponeras, de ska imponera. Och så går det som det går också.

De är öppensinnade

Smarta människor är öppna inför nya idéer och möjligheter. En Quora-användare skriver att intelligenta är ”villiga att ta till sig och överväga ny information med en stor öppenhet”, och att de är ”öppna för alternativa lösningar”. 

Psykologer hävdar att öppensinnade människor, som söker efter alternativa ståndpunkter och rättvist väger argument mot varandra, tenderar att nå högre resultat på intelligenstest.
Samtidigt är smarta personer försiktiga med vilka ståndpunkter och perspektiv de anammar. 

”Intelligenta har en stark motvilja till att acceptera saker vid en första anblick och väntar därför med att dra slutsatser tills det finns tillräckligt med bevis”, uttrycker en Quora-användare det.

Ännu en bevisligen intelligent egenskap som går på tvärs mot dagens syn på en bra ledare och ett önskvärt ledarskap. Ledare av idag ska inte vrida och vända på saker, de ska ha bilden klar för sig och peka med hela handen. Effektivitet och lönsamhet är viktigare än öppenhet, nyfikenhet, ödmjukhet och flexibilitet. Inte bara dagens ledare utan även en växande andel av befolkningen är mer inskränkta. De andra, det ovana och nya ses som ett hot mot rådande ordning, som måste bevaras till varje pris och trots att det uppenbarligen är klokt att agera tvärtom. Påminner om att Fredrik Reinfeldts sista, berömda ord, var: Öppna era hjärtan ...

De trivs med sig själva som sällskap

En Quora-användare lyfter fram att högintelligenta personer tenderar att vara väldigt individualistiska. Intressant nog visar en färsk studie att smarta människor får mindre tillfredställelse än andra av att umgås med vänner.

Först när man känner sig själv ordentligt kan man lära känna andra och ställa det man vet och det man är van vid i perspektiv. Dagens ledare förväntas vara sociala och utåtriktade. För att lyckas krävs kontakter, många lierade och att man gör som de flesta vill, snarare än vad man tror på själv. Trots att man på goda grunder kan anta att det man tror på kommer att fungera är det bättre att följa opinionen, för lyckas man inte kommer allmänhetens dom att bli hård. Gör man som de flesta vill kan man klara sig undan kritik. Så ser populismens grund ut, och den underblåses av rådande (ointelligenta) syn på ledarskap.

De har hög självkontroll

En Quora-användare skriver att smarta människor kan kontrollera sina impulser genom att ”planera och klargöra sina mål, utforska alternativa strategier och överväga konsekvenser innan de startar med något”. 

Forskare har också hittat en koppling mellan självkontroll och intelligens. I en studie från 2009 fick deltagarna välja mellan två finansiella belöningar: en mindre utbetalning direkt eller en större utbetalning vid ett senare tillfälle. 

Resultaten visar att deltagarna som valde en större utbetalning senare (de med bättre självkontroll), generellt fick bättre resultat på intelligenstester. Forskarna bakom studien menar att en del av hjärnan spelar en viktig roll när det gäller att lösa svåra problem och uppvisa självkontroll medan man jobbar mot sina mål.

Donald Trump, eller Jimmie Åkesson, går på känsla och det sättet att agera ligger helt i linje med dagens medielogik. På sociala medier rasar man och dreven går. Den som besinnar sig och följer kunskapen och den beprövade erfarenheten framstår som tråkig och karismatisk, och den som pekar på vikten av tålamod och offrar snabba framgångar och kortsiktiga vinster framför lungsiktig hållbarhet och trygg avkastning på sikt på insatt kapital möts av kritik. Anonyma aktieägare och dagens väljare är otåliga och vill se snabba resultat och kvick respons.

De är mycket roliga

En användare på Quora hävdar att högintelligenta personer ofta har ett fantastiskt sinne för humor. 

Forskare håller med. En studie visar att de personer som skrev roligast pratbubblor till tecknade serier också fick bättre resultat när den verbala intelligensen mättes. En annan studie visade att professionella komiker nådde högre poäng än genomsnittet på ett intelligenstest.

Ett av det mest framträdande personlighetsdraget hos företrädarna för Nordiska motståndsrörelsen är att de saknar humor. Ledare ska inte skämta: Det är allvar nu, och allvarliga lägen kräver allvarliga ledare. Den som skämtar betraktas som oseriös och opålitlig, trots att vi vet att intelligens och humor går hand i hand. Fast klokskap premieras inte idag, bara effektivitet och lönsamhet.

De är uppmärksamma på andras känslor

Smarta personer kan ”nästan känna vad någon tänker eller känner”, skriver en Quora-användare. 

Vissa psykologer argumenterar att empati, förmågan att läsa av andras känslor och agera på ett sätt som tar hänsyn till känslorna, är en viktig del av emotionell intelligens (EQ). Individer med hög emotionell intelligens är vanligtvis väldigt intresserade av att prata med nya människor och lära sig mer om dem.

Dagens ledare måste i jakten på måluppfyllelse, mätbara resultat och ekonomisk effektivitet kunna ställa sig över känslorna. Därför finns det statistiskt sett fler psykopater bland ledare än bland befolkningen i övrigt.

Vi får de ledare vi förtjänar, inte de ledare vi behöver. Därför är det så oerhört viktigt att diskutera ledarskap, organisering och intelligens. Vad är viktigast, egentligen; idag och på lite längre sikt? Ekonomi eller ekologi? Pengar eller människor, hälsa, kunskapsutveckling, klokskap och medmänsklighet? Svaret är inte givet, men vi får leva med konsekvenserna av vilka egenskaper vi tillsammans väljer att låta ingå i definitionen av intelligent ledarskap och klok organisering.