onsdag 23 december 2020

Vad skiljer en hemtenta från en salstenta?

Vilken tentaform som är bäst är omöjligt att avgöra en gång för alla, för det handlar aldrig om formen utan om utformningen och genomförandet. Både hemtenta och salstentamen har sin plats i den högre utbildningen. För att det ska fungera och studierna ska kunna leda till kunskap måste både lärare och studenter dels inse skillnaden mellan de båda formerna för bedömning av studenternas kunskaper, dels anpassa sig efter respektive forms krav. Salstentamen handlar om att visa vad man minns och hur man förstått innehållet i kurslitteraturen, medan hemtentan är ett sätt att visa vad man faktiskt vet och kan.

I en salstentamen är det helt i sin ordning att "bara" upprepa innehållet i böckerna, och en hel del kunskap är av den karaktären och visas därför bäst på just det sättet. Även om det man minns kanske glöms bort kort efter tentamen finns spår av kunskapen kvar som man kan återknyta bekantskapen med, och när ny kunskap läggs till det man redan vet växer både vetandet och förståelsen för ämnet. Läser man på högskolan för att lära och utveckla kunskap kommer man att stanna kvar i ämnet och fortsätta utvecklas, och läser man endast för att få en examen spelar det ingen roll vilken tentaform lärarna använder eftersom kvaliteten i LÄRANDET bara kan påverkas av studenterna själva eftersom ansvaret vilar på deras axlar.

En hemtentamen är något helt annat, och den kräver en helt annan studieteknik. Inför en salstentamen måste man vrålplugga och ge helt upp i ämnet och texterna som kursen bygger på. Hemtentan kräver mer av eftertänksam läsning, uppmärksamt lyssnade på föreläsningarna och engagemang på seminarierna. När man väl sitter och skriver handlar det inte om att leta svar i böckerna eller ens om att svara på frågor, det krävs mycket mer av en. Det som bedöms är heller inte förmågan att hitta referenser på nätet som ger stöd åt det som påstås. Egentligen behövs inte ens några frågor, uppgiften kan och bör utformas så här: Visa vad du lärt sig på kursen och argumentera för det du kan och förstår samt anser vara viktigast. Eftersom hemtentan bedöms med utgångspunkt i kvaliteten på det egna och unika kunskapsbidraget är det helt och hållet upp till studenten att visa vad hen kan. 

Båda tentaformerna kräver alltså gediget arbete med inläsningen, men studietekniken ser olika ut för respektive form eftersom olika kunskaper ser ut och fungerar olika. Debatten om tentamen missar oroväckande nog detta och handlar tyvärr om för eller mot det ena eller andra, vilket visar på kunskapens och lärandets värde i dagens högre utbildning. Med dagens resultatorienterande syn på utbildning, där man talar om kunskap som om det vore en rättvisefråga eller en produkt, blir det svårt att diskutera former för bedömning på ett intellektuellt sätt, vilket både är en konsekvens och en följd av den ökande andelen administratörer på högskolan vars uppgift är att följa regler. Förståelsen för vad kunskap är och hur vetande fungerar förändras snabbt och idag är det allt fler som inte förstår skillnaden mellan fakta och kunskap. Fakta går att standardisera, kontrollera och distribuera enligt regler hämtade från näringslivet. Kunskap är en dynamisk och föränderlig, komplex kropp av olika delar som kräver tolkning för att bli begriplig. Lärare på högskolan arbetar inte med rättningsmallar utan med kvalificerad BEDÖMNING, därför leder administrationens och studenternas krav på tydligare anvisningar och kriterier samt mer detaljerade lärandemål till sämre akademisk kvalitet -- och vad är då poängen med högre utbildning?

Frågorna som studenterna ställer inför tenorna är ett slags barometer som visar på graden av förståelse för vad studier på högskolan handlar om. Jag blir beklämd över och vet inte vad jag ska svara när det enda studenterna undrar över är ifall referenslistan ingår i maxantalet sidor på hemtentan, eller hur många poäng som krävs för att få godkänt på salstentan. Om detta är vad dagens studenter undrar över är det en tydlig indikation på hur djup krisen i det svenska utbildningssystemet är. Och när jag som utbildad lärare inte får använda mina kunskaper och erfarenheter för att skapa förutsättningar för kvalificerat lärande och kunskapsutveckling, utan tvingas följa rigida och allt mer detaljerade regler, kommer det att bli ännu värre innan det kan bli bättre.

Om du som läser detta är student tänk på att det är din framtid det handlar om. Om du är mer intresserad av att få godkänt på tentan och så snabbt och enkelt som möjligt få din examen (samt tar ut studiemedel) kommer du att lämna högskolan med ett papper i handen som kanske öppnar dörrar i arbetslivet, men utan kunskap och förståelse kommer du att få svårt att lyckas och risken är stor att det enda du uppnår är en skuld som du får betala tillbaka på under resten av arbetslivet. Och om många studenter tänker och agerar så kommer samhällets skydd mot framtida pandemier och klimatförändringar att urholkas. Därför är frågan om varför vi har och varför man studerar på högskolan viktig, för att inte säga helt avgörande för Sveriges framtid.

Inga kommentarer: