torsdag 19 november 2020

Kunskapens karaktär och vardagens kreativa kaos

Just nu befinner jag mig i stormens öga, i ett mellanrum i tillvaron. Läroboken är skickad till förlaget för en sista genomgång av språket innan den går i tryck. Jag korrekturläser mitt livsverk samtidigt som jag undervisar i eller är ansvarig för tre kurser. Och så har jag börjat arbetet med en ny lärobok. Det är ett slags kreativt kaos som jag insett att jag trivs i och med, även om arbetsuppgifterna ibland hopar sig i oroväckande stora högar som måste bearbetats. Det strömmar in frågor av olika slag, men det stör mig inte. Jag sitter vid datorn eller har mobilen bredvid mig och svarar på vändande. Ofta blir det välkommet avbrott, särskilt som de flesta frågor är sådana som jag kan svara på med utgångspunkt i mina kunskaper och erfarenheter. Jag har inga problem att växla mellan olika uppgifter, om jag bara får lägga upp arbetet på mitt sätt. Därför trivs jag med tillvaron just nu, även om det är mycket att göra och Corona innebär merarbete. Skrivandet går dock lite trögt, men det balanseras å andra sidan upp av det faktum att manusläsandet går bättre än väntat. Just i skiftet mellan två projekt, ett som jag står i begrepp att släppa taget om och ett som jag just påbörjat sätts mycket på spel. Boken om mellanrummen är jag bekant med och skrivandet där handlar om detaljerna, men den nya läroboken har inte riktigt hittat sin form. Jag vill skriva en lite mer ambitiös lärobok som kan fungera som fördjupning av de två första. Ämnet är kunskap, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra eller lägga upp texten. Det gör att skrivandet går trögt. Jag delar ett utkast till en passage och tar en promenad så kanske det lossnar. Någon timme till hinner jag skriva innan dagens första möte.

För att lära sig lära måste man veta vad man söker och målet med all utbildning är kunskap. Men vad är kunskap egentligen? Innehållet i läroböcker, vetenskapliga artiklar eller kontrollerade källor är naturligtvis i någon mening kunskap, men här ska borras lite djupare i frågan. För att utveckla förmågan att bedömma kunskapen man tar del av på olika sätt i livet, i läroböcker, facktidskrifter, på nätet, i medier eller samtal med människor behöver man skaffa sig förstahandsinsikt om kunskapen som sådan. Här handlar det inte om tekniker för att avgöra kunskapens sanningshalt eller pålitlighet. Källkritik är viktigt, men vet man vad kunskap är och hur vetande fungerar på ett mer grundläggande sätt blir man friare i sitt sökande efter insikt och förståelse och kan lära även i tvivelaktiga sammanhang. Kunskap handlar inte om vad som är rätt eller fel, det är något mycket större och mer komplex än så och vill man utveckla sin intellektuella förmåga är det avgörande att man förstår det. Det handlar om ett slags undflyende eller gäckande kvalitet som likt den där krukan med guld vid regnbågens slut i sagan alltid finns just bortom horisonten. Många blir uppgivna av den insikten och tycker det blir för svårt, men jag ska här försöka visa att kunskapsteori inte är svårare än livet som på inget sätt är enkelt men som alla ändå måste hantera. Nyckeln till framgång i arbetet med att bygga upp en egen förståelse för kunskapens karaktär är att ge upp ambitionen att nå full insikt i frågan. All kunskap, alltså även kunskapen om kunskapen som sådan, är förmedlad. Det går med andra ord bara att nå indirekt insikt om kunskapen, och det gäller lika för alla. Inser man att inte ens den mest kunnige professorn har direkt och exklusiv tillgång till sanningen blir det förhoppningsvis enklare att repa mod och försöka. Målet med den här boken är inte att du som student ska lära dig allt om kunskap utan att ge dig verktyg för att påbörja det mödosamma och livslånga arbetet med att utveckla förståelse för kunskap. Det är en introduktion, inte en instruktion. Kunskapsteori är inget man pluggar in och tentar av, det är en inställning till vetande och en livshållning, ett sätt att leva och möta världen och medmänniskorna.

Idag översvämmas vi alla av information av olika slag. I det ständiga flödet av intryck blandas fakta och nyheter med reklam och mer eller mindre tydliga försök att påverka våra uppfattningar. Källkritik är viktigt, men det räcker inte på långa vägar för att bygga upp en egen förståelse av världen, samhället och livet som fungerar. Vi lever i ett samhälle där alla utsätts för valsituationer hela tiden. Utan verktyg och en fungerande kompass att orientera sig i tillvarons oöverblickbara landskap med blir man oundvikligen ett rö för vinden och är hänvisad till olika experter som talar om för en vad som är bäst. Så måste det vara, men med en egen och utvecklad förståelse för kunskapens teori och vetandets karaktär kommer man att kunna ta bättre beslut och leva ett rikare och mer självständigt liv. Studier av kunskap är med andra ord en investering i livskvalitet, ett sätt att växa som människa och medborgare.

Inga kommentarer: