Många böcker som handlar om studieteknik är fyllda av tips och beskriver pedagogiskt olika sätt att effektivisera studierna för att underlätta vägen fram till målet: en examen. Den här boken har ett annat upplägg, för att lyckas i livet behöver man nämligen tänka längre än så. En högskoleexamen öppnar absolut dörrar till arbetslivet, men det räcker inte att komma in på arbetsmarknaden, väl där måste man kunna visa att man har de kunskaper som krävs för att stanna kvar där. Även i arbetslivet är det problematiskt att fokusera allt för mycket på olika mål. Risken är nämligen uppenbar att man därmed förringar den helt avgörande insikten att det är vägen som är det viktiga. Fokuserar man allt för mycket på målet riskerar man att hamna fel. Det finns nämligen inga genvägar till kunskap och det dyker hela tiden upp nya problem som kräver nya lösningar.
För att kunna utveckla en långsiktigt hållbar studieteknik som är tillämpbar även i arbetslivet behöver man lära sig tänka på tvärs mot konventioner och allmänna uppfattningar, som till exempel detta att man behöver sätta upp tydliga mål för att bli framgångsrik. Förmågan att gå mot strömmen och kompetensen att konsekvent tänka tvärtom och se möjligheter där andra ser problem är värdefull i alla kvalificerade verksamheter i dagens snabbt föränderliga samhälle. Det handlar om en kompetens som bara går att nå indirekt, så den här boken innehåller ingen handlingsplan eller listor på saker man kan göra. Fokus ligger på hur man kan och bör tänka för att lära sig se möjligheter och vägar fram i okänd terräng.
Efterfrågan på smarta tekniker för att förenkla studierna är stor, men eftersom lärande inte handlar om att producera något leder den typen av tankar fel. Examensarbetet är inte slutet på utbildningen, utan inledningen till resten av livet. Det är i alla fall utgångspunkten för den här boken som handlar om hur man kan tänka och vad man kan göra för att tillägna sig ett processorienterat förhållningssätt till lärande, som ökar chanserna att studietiden känns meningsfull. Om man slutar fokusera på mål och ger upp tanken på att söka genvägar och istället försöker hitta en inställning till studierna som gör att tiden man tillbringar på högskolan blir en investering i framtiden blir det lättare att finna inspirationen och energin som krävs för att utveckla akademisk kunskap. Ser man studieåren som en möjlighet och fyller tiden med så mycket meningsfullt innehåll som möjligt istället för att jaga mot ett mål blir det inte bara roligare att studera, stressen minskar också vilket gör att man får mer gjort. Resultatet av studierna blir dessutom bättre eftersom det blir lättare att minnas det man lär sig och hålla kunskapen aktuell längre. Tänker man så kommer man redan från första dagen på utbildningen att börja lägga grunden, inte bara för ett riktigt bra examensarbete utan även för ett arbete man trivs med och kan växa i samt ett meningsfullt och tillfredsställande liv.
Premissen för resonemangen i boken är att vägen mot kunskap är en omväg och att kreativitet är en nyckelförmåga man kan lära sig förstå och hantera. Genom att stanna upp inför problemen man ställs inför och konsekvent fundera på ifall det möjligen är tvärtom mot hur man vanligtvis tänker ökar chansen att man griper sig an studierna på ett sätt som gör studietiden till en positiv upplevelse och ett minne att hämta kraft från under resten av livet, istället för något man vill klara av så fort som möjligt. Lärande är långt ifrån alltid roligt, men när man väl har skaffat sig en bred bas av kunskap och förståelse och har utvecklat kompetensen att lära för livet blir det lättare att göra sig av med kunskaper som inte är relevanta längre, och det i sin tur leder till att kunskaperna man förfogar över blir stabilare, vilket gör att man blir tryggare och chansen ökar att man hamnar i en positiv spiral av minskad stress och ökad glädje.
Förmågan att tänka annorlunda är ofta enda sättet att skapa ny kunskap, vilket ytterst är målet med högre studier. Särskilt idag när människor allt oftare tvingas konkurrera med algoritmer och maskiner som är snabbare och bättre på allt det som går att uppnå med hjälp av smarta studietekniker är kompetensen att tänka annorlunda viktig. Drömmer man om att bli en ny Henry Ford, Steve Jobs eller någon annan innovativ entreprenör går det inte att kopiera deras recept på framgång, för då blir man en kopia. Att oreflekterat göra tvärtom fungerar heller inte för då utgår ens tänkande från det redan kända. Resonemangen i denna bok bygger på tanken att förmågan att tänka tvärtom inte är en teknik eller strategi utan ett klokt förhållningssätt till lärande och en långsiktigt hållbar syn på kunskap.
Efterfrågan på smarta tekniker för att förenkla studierna är stor, men eftersom lärande inte handlar om att producera något leder den typen av tankar fel. Examensarbetet är inte slutet på utbildningen, utan inledningen till resten av livet. Det är i alla fall utgångspunkten för den här boken som handlar om hur man kan tänka och vad man kan göra för att tillägna sig ett processorienterat förhållningssätt till lärande, som ökar chanserna att studietiden känns meningsfull. Om man slutar fokusera på mål och ger upp tanken på att söka genvägar och istället försöker hitta en inställning till studierna som gör att tiden man tillbringar på högskolan blir en investering i framtiden blir det lättare att finna inspirationen och energin som krävs för att utveckla akademisk kunskap. Ser man studieåren som en möjlighet och fyller tiden med så mycket meningsfullt innehåll som möjligt istället för att jaga mot ett mål blir det inte bara roligare att studera, stressen minskar också vilket gör att man får mer gjort. Resultatet av studierna blir dessutom bättre eftersom det blir lättare att minnas det man lär sig och hålla kunskapen aktuell längre. Tänker man så kommer man redan från första dagen på utbildningen att börja lägga grunden, inte bara för ett riktigt bra examensarbete utan även för ett arbete man trivs med och kan växa i samt ett meningsfullt och tillfredsställande liv.
Premissen för resonemangen i boken är att vägen mot kunskap är en omväg och att kreativitet är en nyckelförmåga man kan lära sig förstå och hantera. Genom att stanna upp inför problemen man ställs inför och konsekvent fundera på ifall det möjligen är tvärtom mot hur man vanligtvis tänker ökar chansen att man griper sig an studierna på ett sätt som gör studietiden till en positiv upplevelse och ett minne att hämta kraft från under resten av livet, istället för något man vill klara av så fort som möjligt. Lärande är långt ifrån alltid roligt, men när man väl har skaffat sig en bred bas av kunskap och förståelse och har utvecklat kompetensen att lära för livet blir det lättare att göra sig av med kunskaper som inte är relevanta längre, och det i sin tur leder till att kunskaperna man förfogar över blir stabilare, vilket gör att man blir tryggare och chansen ökar att man hamnar i en positiv spiral av minskad stress och ökad glädje.
Förmågan att tänka annorlunda är ofta enda sättet att skapa ny kunskap, vilket ytterst är målet med högre studier. Särskilt idag när människor allt oftare tvingas konkurrera med algoritmer och maskiner som är snabbare och bättre på allt det som går att uppnå med hjälp av smarta studietekniker är kompetensen att tänka annorlunda viktig. Drömmer man om att bli en ny Henry Ford, Steve Jobs eller någon annan innovativ entreprenör går det inte att kopiera deras recept på framgång, för då blir man en kopia. Att oreflekterat göra tvärtom fungerar heller inte för då utgår ens tänkande från det redan kända. Resonemangen i denna bok bygger på tanken att förmågan att tänka tvärtom inte är en teknik eller strategi utan ett klokt förhållningssätt till lärande och en långsiktigt hållbar syn på kunskap.
4 kommentarer:
Utmärkt skrivet. Kunskap och hur man får den, kan få en att reflektera över hur olika mer eller mindre verklighetsfrämmande projekt kan vara resultatet av vår lyckosamma 1900-talshistoria. Det faktum att vi är ett land med ett fungerande välfärdskontrakt under årtionden, har möjligen bidragit till att skapa följande nyckelfaktorer 1. Blldningsförakt. 2. Exceptionalism ("Det spelar ingen roll vad det gäller, vi fixar det"). 3. En hög grad av uppfostringsnit och tendens till mästrande. 4. Grupptänkande. När så resultaten av inkompetens och bildningsföraktet börjar visa sig, är det de bekymrade kritikerna som ibland på ett lite sektliknande sätt avspisas. Därför: Fram för kunskap och bildning!
För, som det impliceras ibland, med böckerna sedan länge dammande i någon bokhylla, hade resten av världen bara tänkt som vi (trots helt andra historiska och sociala förutsättningar), hade allt varit fixat. Också detta tänkande kanske en följd av skepticismen mot bildning.
Tack! Bildning intresserar mig, just av dessa skäl! Det är ett begrepp som betyder långt mer än innehållet i en kanon. Det är ett sätt att se på kunskap och förhålla sig till världen och andra människor.
Håller med, om bloggförfattarens kommentar! Känns som om det vore så att punkten 1 ovan skulle förvandlas till samhällelig bildningsiver, skulle 2-4 förändras mkt.
Skicka en kommentar