Det faktum att tanken på att en lektor skulle be om mer tid att tänka inom ramen för sin tjänst anses provocerande är ett tecken på en oroväckande samtidstendens. Hur hamnade vi här, i den kollektiva övertygelsen om att den som anser sig behöva tid att tänka efter ordentligt inte är tillräckligt effektiv, alternativt allt för osäker på sin sak för att kunna litas på? Vad bygger övertygelsen om att intellektuella arbeten, lärande och kunskapsutveckling går att effektivisera på samma sätt som tillverkning vid löpande band? Förändringen gick först långsamt, sedan allt snabbare och idag måste den som vill bli tagen på allvar snabbt och självsäkert leverera sina svar, helst i form av slagkraftiga one-liners. Svar som är osäkra och tar tid att tänka ut betraktas med skepsis även om problemen som behöver lösas är komplexa och trots att vi vet att det är så som kunskap ser ut och fungerar. Tragiskt nog är allt fler allt mer ointresserade av att faktiskt veta och förstå, man vill ha svar, inte utläggningar om sakernas faktiska tillstånd och tal om komplexitet, trots att det är just det som leder till eller i alla fall skapar förutsättningar för framväxten av kunskap.
Tid att tänka hänger intimt samman med tid att läsa, det är två sidor av samma sak. Det ena förutsätter det andra. Följaktligen anses det inte heller finnas tid att läsa. Pappersboken finner fortfarande läsare, men det är tydligt att bokförlagen prioriterar digitala utgåvor, eller allra helst vill att vi ska lägga våra pengar på ljudboksabonnemang. Det är åtminstone dessa produkter som framförallt marknadsförs, och det är lätt att förstå eftersom de är mer lönsamma än pappersboken. Problemet är att pappersboken inte kan ersättas med digitala lösningar. Jag finner det cyniskt att profitera på pappersbokens tusenåriga renommé för att tillfredsställa aktieägarnas högt ställda krav på, snabb ekonomisk vinst. Ingen författare skriver en ljudbok, den är ett sätt att "effektivisera" läsandet. Problemet är att när det sättet att "läsa" blivit vanligast kommer pappersboken att ses som en historisk relikt, trots att läsande av bokstäver är en ovärderlig och djupt mänsklig förmåga som sedan antiken byggt samhällen och blomstrande kulturer. Lyssnar man på ljudböcker för att man inte anser sig ha tid att läsa gör man något helt annat, och det är inte nödvändigtvis dåligt, men om pappersboken bortrationaliseras vore den en katastrof för kunskapen och lärandet eftersom det är intellektuella verksamheter som tar tid.
Om och när allt fler anser sig sakna tid att läsa böcker och därför väljer mer "effektiva" metoder att tillgodogöra sig innehållet i dem kommer kunskapen med tiden oundvikligen att förflackas. Och då ökar och förvärras problemen som kräver kunskap och förståelse för att kunna lösas. Det är alltså en ond cirkel. Ju mer abstrakta tankar som behöver tänkas för att utveckla kunskap, desto längre tid tar tänkandet, delvis beroende på att förståelsen för abstrakta tankar kräver år av studier av många olika tänkares texter. Tid att tänka är en helt angörande förutsättning för demokrati och samhällens långsiktiga överlevnad. Efterfrågan på populistiska lösningar är ett symptom på den underliggande sjukdom som tanken på tidsbrist är. Som tur är finns det ett vaccin helt utan negativa biverkningar: TID. För att kunna värna kunskapen och läsförmågan måste alla försök att "effektivisera" utbildning upphöra och lärare och alla som ska lära måste få mer tid att tänka och läsa.
Tid är det enda vi människor har, och kunskap är inte en fast uppställning komponenter som kan sättas samman och kvalitetssäkras enligt principer hämtade från tillverkningsindustrin. Kunskap är en dynamisk, mellanmänsklig kvalitet som står i direkt relation till vad man gör under tiden man går i skolan eller ägnar sig åt studier. Lärande är helt enkelt en individuell verksamhet och kompetens, inte en produkt. Stannar vi inte upp och tar oss tid att tänka efter har vi snart inga böcker, ingen skola, ingen kunskap, och i förlängningen heller inget (demokratiskt) samhälle. Tid att tänka är det enda vapen som går att använda mot populism och totalitära tendenser, vilket är en insikt som är enkel att formulera och kommunicera men frustrerande svårt att förankra i det allmänna medvetandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar