Just nu arbetar jag intensivt på en lärobok om teori, som jag kommit ungefär halvvägs med. Teori är ett fascinerande ämne som länge var en gåta för mig, men som sedan blev ett av mina största intressen. Jag är därför tacksam för att jag får skriva om det och det är ett stort ansvar att få hjälpa studenter att tänka och arbete med den här typen av problem, som leder till en akademisk nyckelkompetens. Veckans bloggpost utgörs av introduktionen till boken.
Teori är en viktig nyckel till förståelse för vad som skiljer högre utbildning från gymnasiet och grundskolan. Inser man vad teori är blir det lättare att förstå hur kunskap fungerar, vilket är en förutsättning för att man dels ska kunna utveckla ny kunskap på egen hand, dels för kunna förstå och granska den kunskap som presenteras i läroböcker och vetenskapliga artiklar. När man skaffat sig insikt om vad teori är och har lärt sig hantera den aspekten av kunskap besitter man en värdefull kompetens som gör livet och studierna enklare och roligare. Erfarenheten säger att den som tar sig tid och fördjupar sig i detta spännande ämne blir rikligen belönad. Många har svårt att förstå vad teori är, men syftet med denna bok är att visa att svårigheten snarare handlar om vilka förväntningar man har än om ämnet som sådant. Man skulle kunna säga att det svåra med teori är att inse hur enkelt det egentligen är.
Under mina första år som student försökte jag förtvivlat förstå vad det där gåtfulla ordet teori betydde. Jag lyssnade på lärarna, läste kurslitteraturen och klarade oftast tentorna, men teori var länge som en gåta för mig. Under introduktionen till A-kursen i sociologi sa en av lärarna att han var intresserad av teori, men jag kunde inte för mitt liv begripa vad det var han var intresserad av egentligen. Under arbetet med min C-uppsats i etnologi, som handlade om nyktra alkoholister och arbetet i AA och Länken, skrev jag pliktskyldigt ett avsnitt i inledningen om sociolingvisten Basil Bernstein och hans teorier om språk. Och jag tyckte mig se att det han skrev om gick igen i mitt material. Men jag förstod ändå inte riktigt kopplingen mellan och vilken roll teorin hade i uppsatsen. Uppsatsen fick högsta betyg och jag skulle kunnat nöja mig med det, men jag är glad att jag inte släppte den där frågan för när polletten väl trillade ner insåg jag att svaret på mina frågor hade funnits framför ögonen hela tiden. Frågan om vad teori är följde med mig in i doktorandstudierna, och där någonstans föll bitarna på plats och jag förstod inte bara teorins roll utan även dess unika egenskaper. Förhoppningen är att den här boken ska kunna erbjuda hjälp att snabbare inse det som tog mig många år att förstå, att teori inte alls är särskilt svårt.
Just eftersom jag minns mina egna problem att förstå vad teori var i början av mina studier har jag den största respekt för att studenterna tycker att det är svårt att förstå vad jag talar om när jag talar om teori och andra termer och begrepp. Men för att studierna på högskolan ska kunna sägas vara högre måste det vara svårt (se Nehls 2020), annars förlorar universitetsutbildningarna sin mening. Och upplevelsen av det är svårt bottnar ofta i att man inte lägger ner tillräckligt med tid eller ännu inte utvecklat en fungerande studieteknik. Kunskap är inte fakta som enkelt kan överföras från läraren som vet till studenten som är okunnig. Lärande är en mödosam process där man hela tiden balanserar på gränsen för sin egen förmåga, och det är just det som gör högskolestudier så intressanta och belönande. Ju svårare frågor man brottas med desto mer öppen behöver man vara, både inför andra och sig själv, med vad man inte kan eller förstår. När man förstår detta och inte ser okunskapen och det man inte förstår som ett problem, utan som en förutsättning för lärande, blir det enklare att gripa sig an ett ämne som teori som i grund och boten inte är särskilt svårt.
Skapandet av det goda samhället, såväl i dag som i framtiden, kommer att handla om rätten att beteckna, definiera och beskriva verkligheten, skriver Bengt Kristensson Uggla (2002 s. 368 ff.) i boken Slaget om verkligheten, vilket är ett sätt att se på och förhålla sig till teori. I inledningen till boken finns en bild av en världskarta, som är ett slags teoretisk representation av världen. Testa att vända på kartan och försök sedan orientera dig i den så inser du hur mycket olika teoretiska föreställningar påverkar vår uppfattning om världen och verkligheten. Trots att vi delar en och samma verklighet gör vi människor oss helt olika föreställningar om hur den ser ut. Vetenskapen har lika lite som verkligheten någon arkimedisk punkt utifrån vilken man kan förstå allt genom att räkna på saken. I stället för att betrakta detta som ett problem bör man göra sig medveten om att ett samhälle där det råder total konsensus kring allt är ett totalitärt samhälle, enligt Kristensson Uggla (2002 s. 361). Han menar samtidigt att det är minst lika problematiskt att tänka sig ett samhälle där det inte finns några som helst kopplingar mellan föreställningar och verklighet, eftersom ett sådant samhälle förlorar kontakten med sig självt och i förlängningen riskerar att upplösas i ett anarkistiskt kaos. Slutsatsen blir att alla renodlade ytterlighetspositioner och bestämda uppfattningar omöjligen kan göra rättvisa åt verkligheten, och det är därför det är så viktigt att förstå vad teorier är och vad de kan användas till i arbetet med att skapa och använda kunskap. Ett väl fungerande samhälle behöver liksom vetenskapliga påståenden vara möjligt att kritisera, och det förändras i enlighet med människors kollektiva önskningar – vetandet måste så att säga svänga i takt med verkligheten och människorna som använder den och i den processen spelar teori en viktig roll. Kristensson Uggla menar att ett rimligt krav på en teori om verkligheten är att den inte bara beskriver den utan att den även tar hänsyn till människors förmåga att överskrida tillvarons begränsningar och förändra världen. För att kunskapen ska bli användbar är det viktigt att man äger förmågan att byta perspektiv och betraktar tillvaron med kritisk distans och den kompetensen får man på köpet när man studerar teori.
Detta är inte den definitiva boken om teori. Det är en introduktion, både till ämnet som sådant och till olika sätt att tänka och arbeta för att utveckla förståelse för frågan: Vad är teori? Det finns massor skrivit om ämnet och det finns lika många olika sätt att förklara som det finns lärare som känner sig manade att försöka. Boken är ett ärligt försök att hjälpa dig som student att förstå något jag själv brottades med under många år. Som jag försökt visa här inledningsvis så finns det inga enkla svar eller genvägar till förståelse för ett så pass komplext och mångtydigt begrepp som teori, men om man utrustar sig med tålamod och ödmjukhet inför det man inte vet eller förstår kommer arbetet med att söka kunskap och förståelse att vara belönande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar