Författande

Skrivande har blivit en integrerad del av mitt liv under de tio år av bloggande som jag om bara några dagar lägger bakom mig. Det var mitt viktigaste mål med Flyktlinjer, att skapa ett forum för skrivande utan krav på något annat än en ny post varje dag. Det var viktigt att inte sätta upp några andra krav. Friheten var en förutsättning för att hitta in i och hålla igång skrivandet. Nu när det målet uppnåtts och investeringen börjar bära frukt i form av bokkontrakt har känslan av krav börjat smyga sig på. Jag behöver inte Flyktlinjer längre för att hålla igång skrivandet. Jag vill höja ribban för skrivandet framöver. En vecka till med dagliga uppdateringar har jag bestämt mig för, sedan ska jag fokusera på mina bokprojekt, och ska även försöka skriva en artikel som kan fungera i någon av kulturtidskrifterna, vilket är en dröm.

Jag har Flyktlinjer att tacka för så mycket och vill inte utmana ödet genom att hålla fast vid detta projekt allt för längre, att förlora glädjen i skrivandet vore förödande. Bloggposterna finns kvar och jag kommer att fortsätta publicera texter, men inte lika ofta och regelbundet. Jag vill jobba mer med texterna framöver innan jag publicerar dem. Det kommer att bli en utmaning att få två bokmanus färdiga här under våren, men det ska gå, särskilt om jag kan fokusera helt på det arbetet.

Det är en magisk känsla att vakna tidigt utan att ha några andra åtaganden inplanerade under dagen, än arbetet med en bok. Medan kaffet kokar vaknar jag och sen är det bara att sätta sig vid datorn och rikta tankarna mot projektet som legat och grott i bakhuvudet under natten. Länge var det en ny bloggpost jag funderade på, men här under året har det allt mer handlat om innehållet i böckerna jag arbetar med. Kanske har jag täckt in alla kreativa möjligheter som finns? Det börjar hur som helt bli svårt att finna nya uppslag och ingångar till ämnen att skriva om. Känslan av att jag upprepar mig växer och jag tror det blir perfekt att byta spår här när vi går in i ett nytt decennium. Jag har hållit på i tio år och det har blivit över 4500 bloggposter. Detta året blir det "bara" 365 poster, vilket är det lägsta antalet sedan starten. 

Att skriva en bok om året framöver känns inte omöjligt så det är min ambition, men hur det blir är en öppen fråga. Hur som helst finns det minst tre utkast till böcker, efter boken om mellanrummen, på hårddisken. Och det känns som jag har uppslag till minst en lärobok till efter boken om kunskapsteori som ska bli färdig innan semestern. Vi får se hur det blir. Just nu fokuserar jag på att vila så mycket jag kan. Vardagarna som kommer här fram till nyår ska jag handleda uppsatser, men annars finns inte så många krav och måsten. Ska jag orka med våren är det viktigt att stanna upp och tänka efter, så jag ser det som en viktig del av jobbet att släppa på ambitionerna några dagar. Jag har inte det minsta dåligt samvete för jag vet att jag jobbar mer än jag borde och får betalt för, helt frivilligt och utan att klaga ska tilläggas. 

Nu ska jag promenera och läsa resten av dagen. Återkommer imorgon med fler tankar så här i skarven mellan det som varit och det som ska bli.