Nedanstående tankar är i mångt och mycket ett hugskott. Det är ett försök att väcka intresset för kunskapsteori hos den som är ovan vid att tänka analytiskt. Tankarna här är tänka att fungera som inspiration till och inledning på det fördjupade arbete som krävs för att förstå. Kunskapsteori kan upplevas som något nästan oöverstigligt svårt om man är ovan, men följande tankar och exempel fungerar förhoppningsvis som inspiration till arbetet med mer teoretiska texter om epistemologi. Frågan är viktig för hur man definierar begreppet kunskap spelar en avgörande roll för förståelsen av världen och verkligheten, eftersom förförståelsen alltid styr hur saker och ting uppfattas. Olika definitioner leder till olika resultat och för att diskussioner om kunskap ska bli meningsfulla och leda till fördjupad förståelse, både för kunskapen som sådan och verkligheten som den ytterst handlar om, är det viktigt att man först bildar sig en egen uppfattning i frågan och sedan diskuterar sin förståelse med andra. Ska ett samtal om kunskap leda till fördjupad insikt är dock det avgörande att man är medveten om både sina egna och andras förgivettaganden, annars finns en uppenbar risk att man talar förbi varandra eller blir oense i onödan.
Jag föreställer mig att alla som gått grundskolan har åtminstone basala kunskaper i grammatik och vet skillnaden mellan subjekt, verb och adjektiv, och det räcker en lång väg i arbetet med att bygga upp en egen förståelse för vad kunskap är och hur vetande fungerar. Här är tanken att de grammatiska termerna ska fungera som ett slags teori, och kunskapen blir då empirin som man försöker förstå. Tankegången haltar en del, men detta är som sagt en introduktion till kunskapsteori, inte ett försök att leda något i bevis.
Det vanligaste sättet att se på kunskap är att utgå från att det handlar om ett substantiv och betrakta kunskapen som ett subjekt, som någonting i kraft av sig själv, fristående från det den handlar om och människorna som söker efter kunskapen. Kunskap blir då något man söker efter, något som är oföränderligt och som går att samla in. Det här sättet att se på kunskap bygger på tanken att det finns original och kopior som uppvisar mer eller mindre likhet, och att kunskapen är en mer eller mindre välliknande kopia av verkligheten. Ser man så på kunskap är det som upplagt för kamp om vem som har den bästa kunskapen och vilken kunskap som liknar det den handlar om mest. Man kan också få för sig att kunskap är något man äger och kan kontrollera.
Ett annat sätt att se på kunskap är att betrakta den som ett verb, alltså inte något i kraft av sig själv utan någonting som utförs och vars värde bestäms av hur väl kunskapen fungerar för ändamålet. Den här typen av definition utgår från tanken att kunskap är ett slags verktyg vars värde kommer an på hur ändamålsenlig den är. Och eftersom det krävs handling för att kunskapen ska kunna utvärderas tas även hänsyn till den som har och använder kunskapen. Tänker man blir det möjligt att förstå hur bra kunskap som används på ett dåligt sätt kan vara sämre än dålig kunskap som används på ett konstruktivt sätt. Kunskap blir även en förkroppsligad egenskap, vilket kräver en annan förståelse än kunskap som ett subjektiv.
Kunskap kan också ses som ett adjektiv, även om den tanken haltar lite. Här handlar det inte om vad kunskapen är utan snarare hur man kan förhålla sig till och bedöma den. Utgår man från detta perspektiv när man försöker förstå riktas blicken mot kunskapens inneboende egenskaper och kvaliteter. När man talar om hårda och mjuka kunskaper eller ser Einsteins ekvation E = MC2 (energi är lika med massa gånger ljusets hastighet, i kvadrat) som poesi ser man kunskap som ett slags adjektiv.
Förstår man att ett och samma ord kan betyda olika saker och användas på olika sätt inser man förhoppningsvis hur viktigt det är att inte slarva över frågan. Vill man verkligen lära sig saker och få ut så mycket som möjligt av studierna på högskolan behöver man bildar sig en egen uppfattning om vad kunskap är och hur vetande fungerar. Utan insikt om och respekt för det faktum att ingen kan ställa sig utanför och bilda sig en objektiv bild av kunskapen och verkligheten som den handlar om, för att på det sättet avgöra vilken kunskap som är bäst, blir det dock svårt och därför är förmågan att använda analytiska verktyg så viktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar