Vad är teori?

Här i veckan skrev jag på kontraktet till min nästa lärobok, om teori. Det blir min tredje bok om (olika aspekter av) kunskap. När jag fick frågan om jag ville skriva en bok om teori kände jag omgående att det var en utmaning som jag ville anta. Jag brottades själv länge med frågan om vad teori är, och jag möter dagligen studenter som inte vet och som har svårt att förstå när jag förklarar. Det jag lärt mig genom åren är att det inte finns något snabbt och enkelt svar på frågan, därför förstår jag studenternas problem att förstå; det finns helt enkelt inte tid att arbeta med frågan eller förklara på djupet. Tiden och utrymmet som krävs finns dock i en bok, och därför känns det så inspirerande att få jobba med projektet.

Planen är att boken ska komma ut i början av 2023 och jag har kommit lite mer än halvvägs. Skrivandet innebär även denna gång att jag själv lär mig massor, och det är delvis därför jag fortsätter skriva. Om det bara hade inneburit att jag informerade om saker jag redan kunde vore det inte särskilt stimulerande. Skrivandet är liksom läsandet och föreläsningarna jag håller ett sätt att lära. Just vid gränsen för min egen förmåga trivs jag som allra bäst, när jag lär mig nya saker och fördjupar kunskaperna jag redan har. Boken inleds på följande sätt:

En förutsättning för att man ska kunna utveckla kunskap är att man kan ställa sig vid sidan av det som studeras och att man har tillgång till ett språk som gör det möjligt att reflektera över vad man vet och förstår, både på egen hand och tillsammans med andra. Teori kan sägas vara ett slags ”språk” och tänker man så går det att se det som att forskare inom olika discipliner talar olika dialekter av språket, vilket gör att det ibland uppstår olika typer av missförstånd. När man skaffat sig insikt om vad teori kan betyda och förstår att ordet inte betyder riktigt samma sak inom alla ämnen samt lärt sig hantera dessa insikter besitter man en värdefull kompetens. Förståelse för teori är nyckeln till insikt om kunskap, som i sin tur är en förutsättning dels för att kunna utveckla ny kunskap på egen hand, dels för att bygga upp kompetens att kritiskt granska innehållet i läroböcker och vetenskapliga artiklar.

Många har svårt att förstå vad teori är, men syftet med denna bok är att visa att svårigheten snarare handlar om vilka förväntningar man har än om frågan eller begreppet som sådant. Man skulle kunna säga att det svåra med teori är att inse hur enkelt det egentligen är. En bidragande orsak till att teori upplevs vara svårt är att själva ordet används på väldigt många olika sätt i olika sammanhang, både i samhället och vardagen och inom den akademiska världen, i skilda ämnen och på olika utbildningar. Inser man att det inte finns ett enda sätt att se på och använda teori, utan många, alla med sina problem och förtjänster, har ett viktigt hinder för utvecklingen av förståelse undanröjts och då kan man jämföra olika definitioner av och sätt att använda teori och börja reflektera över olika teoriers förtjänster och problem. Erfarenheten säger att den som tar sig tid och fördjupar sig i detta spännande ämne blir rikligen belönad.

För att börja någonstans kan vi ta frågan om människans ursprung. Genom mänsklighetens historia har det funnits en massa olika teorier om detta. Alla religioner har till exempel sin egen förklaring. På vikingatiden var uppfattningen här i norden att Ask och Embla var de första människorna och att Oden skapat dem av två trädstammar som han fann på stranden – en ask och en alm. När Sverige kristnades anammades bibelns förklaring till att Gud skapat Adam och Eva till sin avbild. Den uppfattningen var den rådande i västvärlden ända fram till mitten av 1800-talet när Charles Darwin efter år av vånda publicerade sin teori om evolutionen som säger att människan utvecklats succesivt (se t. ex. Frostengård 2017). Det som skiljer Darwins teori från asatrons och bibelns är att den bygger på systematiska iakttagelser och logiskt resonerande. Religionens förklaring är statisk och utgår från texter som skrevs för tusentals år sedan, vars innehåll måste accepteras okritiskt. Evolutionsteorin däremot, är ett sammanhållet system av tankar som testats mot iakttagelser och som ständigt utvecklas. Båda sätten att förklara mänsklighetens ursprung är teoretiska, men synen på och användandet av teori skiljer sig åt mellan religion och vetenskap. Inom vetenskapen slår man sig aldrig till ro med en förklaring som tillfredsställer behovet av ett svar, man tänker kritiskt och arbetar tillsammans för att ständigt utveckla kunskapen för att alltid ha tillgång till de bästa och mest användbara förklaringarna. Teorier och arbetet med att utveckla och diskutera deras olika problem och förtjänster driver kunskapsutvecklingen framåt, därför är förmågan att förstå och hantera teori en nyckelkompetens i både forskningen och studierna på högskolan.

Under mina första år som student försökte jag förtvivlat förstå vad det där gåtfulla ordet teori betydde. Under introduktionen till A-kursen i sociologi sa en av lärarna att han var intresserad av teori, men jag kunde inte för mitt liv begripa vad det var han var intresserad av egentligen. Under arbetet med min C-uppsats i etnologi, som handlade om nyktra alkoholister och arbetet i AA och Länken, skrev jag pliktskyldigt ett avsnitt i inledningen om sociolingvisten Basil Bernstein och hans teorier om språk. Och jag tyckte mig se att det han skrev om gick igen i mitt material. Men jag förstod ändå inte riktigt kopplingen mellan teori och empiri och vilken roll teorin hade i uppsatsen. Uppsatsen fick högsta betyg och jag skulle kunnat nöja mig med det, men jag är glad att jag inte släppte den där frågan. Frågan om vad teori är följde med mig in i doktorandstudierna, och där någonstans föll bitarna på plats och jag förstod inte bara teorins roll utan även dess unika egenskaper. Det som fick polletten att trilla ner var insikten om att teori är ett ord som betyder olika saker i olika sammanhang. Förhoppningen är att den här boken ska kunna erbjuda hjälp att snabbare inse det som tog mig så lång tid att förstå.

Med åren har jag kommit underfund med att en delförklaring till mina problem att förstå vad teori är handlar om att det finns runt 200 unika definitioner av begreppet kultur, alltså en lång rad olika sätt att se på vad det är man studerar egentligen. Olika definitioner av kultur (eller sätt att förklara vad det är) tar fasta på olika aspekter av fenomenet och kan användas på olika sätt för att förstå det man studerar. Det var när jag insåg att tankarna om kulturen (de olika kulturteorierna) och den kultur vi alla lever i är olikasaker, och framförallt när började detaljstudera teorierna och jämföra olika kulturteorier sinsemellan – inte för att avgöra vilken som stämmer bäst överens med verkligheten utan i relation till varandra – som jag insåg hur användbar den analytiska kompetensen är och det sporrade mig att läsa vidare. Mina initiala svårigheter att förstå teori var faktiskt en viktig anledning till att jag stannade kvar i den akademiska världen. Idag är jag som skriver boken docent i etnologi, anställd som lektor i kulturvetenskap och till vardags undervisar jag bland annat om teori på olika utbildningar och jag möter dagligen studenter som brottas med samma problem som jag gjorde i början.

Just eftersom jag minns mina egna problem att förstå vad teori var i början av mina studier har jag den största respekt för att studenter tycker att ämnet är svårt. Men för att studierna på högskolan ska kunna sägas vara högre måste det vara avancerat (se Nehls 2020), annars förlorar universitetsutbildningarna sin mening. Kunskap är inte fakta som enkelt kan överföras från lärare till student. Lärande är en mödosam process där man hela tiden balanserar på gränsen för sin egen förmåga, och det är just det som gör högskolestudier så intressanta och belönande. Ju svårare frågor man brottas med desto mer öppen behöver man vara, både inför andra och sig själv, med vad man intekan eller förstår. När man slutar betrakta okunskapen och det man inte förstår som ett problem, utan som en förutsättning för lärande, blir det enklare att gripa sig an ett ämne som teori.

Utgångspunkten för denna bok är att teori är ett begrepp vars innebörd är avhängig av hur begreppet används, vilket skiljer sig åt mellan olika sammanhang. Vad teori är och hur teori används i olika ämnen och ämnesområden finns det många bra böcker om (Se t.ex. Corvellec (red.) 2013, Eriksson-Zetterquist & Hansson & Nilsson (red.) 2020). Här hämtas exempel från olika ämnen men det är just exempel. Den här boken handlar nämligen om hur man som student kan bygga upp enegenförståelse för begreppet teori, vilket är något annat än hur teori fungerar i ett specifikt ämne. Ambitionen är att visa hur man med utgångspunkt i förståelsen för olika sätt att se på teori och teorianvändning kan engagera sig i diskussioner om teori med människor som har olika syn på begreppet, vilket fördjupar den egna förståelsen och gör det lättare att göra ett informerat val av teori i sitt examensarbete som man kan argumentera för och försvara med bättre argument än att man gjort som andra eller som man brukar göra.

Det finns lika många olika sätt att förklara vad teori är som det finns lärare som känner sig manade att försöka. Just den här boken är ett ärligt försök att hjälpa dig som student att förstå något jag som författare själv brottades med under många år i början av karriären, med utgångspunkt i frågorna jag får av studenterna jag möter i min undervisningsvardag.