Marknadslogiken och kunskapen

Företag håller sig ofta med en kommunikationsavdelning som för organisationens talan och som får svara på journalisters kritiska frågor om det uppstår problem. Ansvariga är tränade att svara på det sätt som gynnar företaget mest. Vad som händer bakom fasaden sker i skydd av företagshemligheterna som kommunikationsansvariga ofta hänvisar till. För lönsamhetens och den heliga tillväxtens skull anses det ligga i allas intresse att företag har hemligheter och att kommunikationsansvariga får presentera företaget på samma sätt som mäklarna presenterar lägenheterna som läggs ut till försäljning på nätet, genom att försköna bilden.

Om det bara handlade om företag som säljer varor vore det inte särskilt problematiskt, men när tjänsteföretag vars affärsidé antingen bygger på att man kringgår och utmanar hävdvunna lagar och regler på arbetsmarknaden, eller genom ett osolidariskt skatte(smitar)upplägg, urholkas gemenskapen i samhället och demokratin på sikt. Företagens ägare kanske blir rika, men de bor inte självklart i samma land som företaget opererar, och ofta handlar det om multinationella bolag. Eftersom köparna av tjänsterna handlar på samma marknad som de själva arbetar på drabbas de oundvikligen av sin egen jakt på låga priser eftersom den leder till press på lägre löner. Om allt fler medborgare i ett samhälle inte kan leva på sin lön kommer samhället att slitas isär inifrån när det växer fram en underklass som aldrig kan ta sig ur sitt prekära läge. Om man inte ens genom att arbeta dubbla pass kan tjäna mer än precis vad man behöver för att överleva lever man under slavliknade förhållanden.

Marknadssamhället som på senare tid allt mer aggressivt implementerats är en skenvärld där kommunikationsansvariga bestämmer vilken bild som ska målas upp av de varor och tjänster som bjuds ut på marknaden. Där anses det allmänt vara lätt att vinna (på spel), och där tror man att det går att få mer genom att betala mindre och övertygelsen om att framgång endast handlar om vilken inställning man har och vilka val man gör är levande. Yta är allt och ingen bryr sig om vad som händer bakom fasaderna som alla håller upp som skydd mot varandra eller med livsbetingelserna på jorden, som är den enda plats i hela universum där människor kan överleva. 

I Sverige anses det önskvärt att även skolor drivs som vinstdrivande företag inom multinationella koncerner vars ägare är anonyma, med hemligheter och kommunikationsansvariga. Marknadens logik leder till att kunskapens verktyg ställs mot girighetens vapen och skolföretagen vill ge sken av att betyg är en vara som kan köpas på en marknad. Därför talar man om skolor i termer av prestationsenheter, utbildning betraktas som en tjänst man köper och lärarna tvingas arbeta mer "effektivt", trots att lärande är något som elever och studenter själva gör. 

Med hjälp av mäklarspråk förvandlar företagens kommunikationsansvariga, i skydd av företagshemligheterna, nedskärningar till effektiviseringsvinster, betygsinflation till en fråga om prestation och vinstuttag (som Sverige är det enda landet i världen att tillåta) till en rättighet. Trots att Sverige hade en av världens bästa skolor såldes valfrihetsreformen in med argumentet att skolan skulle bli ännu bättre; fast man sa aldrig för vem. Eftersom en välfungerande skola är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling, vilket i sin tur är en förutsättning för demokratin och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, sitter vi alla, så länge marknadslogiken inte granskas kritiskt, fast i en destruktiv spiral där allt fler slutar samarbeta och ser alt fler andra som ett hot.