En ny bok om kunskapens teori

Mitt sätt att hantera oron över populismens framväxt och inflytande över samhällsutvecklingen är att skriva och idag inledde jag arbetet på ännu en lärobok, denna gång om kunskapsteori för grundstudenter. Jag har ingen aning om jag lyckas i mitt uppsåt, men ambitionen är att skriva en bok som kan hjälpa studenterna att utveckla förståelse för målet med all utbildning: KUNSKAP. Nu när undervisningen drar igång för mig på allvar kommer tiden som finns för skrivande att vara begränsad, men jag har upparbetat vanan att gå upp tidigt och särskilt när så mycket av arbetet kan utföras hemifrån hyser jag gott hopp om att lyckas. Och gör jag inte det vet jag att jag kommer lära mig massor under vägs. Just nu skissar jag på följande inledning:

Syftet med all utbildning är kunskap, det är alla överens om – men vad är kunskap egentligen? Och vad krävs för att utveckla kunskap? För att åren av studier på högskolan ska bli meningsfulla behöver man tidigt i utbildningen skaffa sig en egen uppfattning om dessa saker. Ämnet upplevs svårt av många, men att försöka ta sig igenom en utbildning på högskolan utan egen uppfattning om vad kunskap är ännu svårare. Tar man sig bara tid att gå på djupet med frågan och utvecklar förståelse för kunskapens teori får man konstruktiva verktyg och viktiga ledtrådar som underlättar studierna och förbättrar resultatet. Kunskap är inte en fråga man blir färdig med och det är ett begrepp som förändras hela tiden i takt med att verkligheten förändras. Den här boken är tänkt att fungera som hjälp i arbetet med att utveckla egen förståelse för kunskapen som sådan, vilket är en kompetens man har nytta av inte bara under utbildningen utan även i arbetslivet och vardagen under resten av livet. Att lära är att förlora fotfästet, att konfronteras med sin egen oförmåga och tvingas ut i det okända. Kunskapen som sådan går bara att förstå genom att anamma en öppet och lyssnande inställning till studierna och engagera sig i ett förutsättningslöst sökande efter något som man på förhand inte känner eller ens vet var, och om, det existerar. Kunskap utgör och lärande handlar om att upprätta en relation till världen och verkligheten.

Lärande händer eller uppstår i hög grad i det omedvetna. Studier är därför bara till dels en medveten akt eller uppsättning tekniker som är unika för var och en. Kunskap nås genom att röra sig genom livet och tillvaron med ett öppet sinne. Lärdomar finns överallt. Att lära är att vara i passagen mellan okunskap och insikt och bejaka kunskapens ständiga skiften. Ett öppet sinne och kritiskt tänkande är de enda verktyg man behöver. För att underlätta transformationen från okunskap till insikt och utveckla förståelse för kunskapen bör man sluta söka svar och fokusera mer på hur det man lär sig förhåller sig till både det man redan kan och det man inte vet. Genom att intressera sig lika mycket för kunskapsutvecklingen som för okunskapen och sluta vara rädd för att misslyckas, genom att utmana sig själv och rikta uppmärksamheten på det man inte förstår, kommer man att vara i processen och leva ut lärande snarare än att söka mål. För att den högre utbildningen ska kunna leva upp till förväntningarna och för att Sverige ska kunna utvecklas till en verklig kunskapsnation krävs att alla arbetar mot samma övergripande mål: Kunskap. Det spelar ingen roll att alla inte har samma uppfattning om vad kunskap är eftersom det ligger i kunskapens natur att det blir så, det är inget problem utan själv förutsättningen för att utveckla förståelse.