Nykterhet? Långt ifrån en självklarhet.

Publicerar här ännu en ansökan som jag verkligen ville genomföra men som aldrig fick finansiering eftersom ansökan inte hävdade sig i den mördande konkurrensen med andra ansökningar, vilket inte säger någonting om vad detta projekt skulle kunna resultera i för KUNSKAP och vilken samhällsnytta projektet skulle kunna bidra med. Ingen vet och ingen kommer att få veta, för jag fick aldrig chansen att testa mina tankar i skarpt läge. Tanken med projektet var att gå vidare med resultaten från det projekt som jag arbetade med på fritiden och min kompetensutvecklingstid, vilket gjorde mig till docent och vars resultat presenterats i några artiklar och boken Kung Alkohol, och andra drogaktörer. Jag ville undersöka nykterhet på samma sätt som jag undersökt kulturen i alkoholen och drogerna och alkoholen och drogerna i kulturen. Jag skulle fortfarande vilja genomföra detta projekt eftersom jag tror att kunskapen jag kan bidra med är en viktig pusselbit i arbetet med att förstå missbruk och alla problem som går att härleda till alkohol och droger. Men jag har inget som helst intresse av att ägna tid och kreativ energi åt att knäcka ansökningskoden och lära mig skriva ansökningar som vinner bifall. Varför skulle jag; det är som jag ser det slöseri med skattebetalarnas pengar. Pengarna som samhället investerar i forskning ska gå till FORSKNING, inte till en omfattande administration och granskning av ANSÖKNINGAR om forskningsmedel. Det måste finnas bättre sätt att fördela medlen! Och i väntan på det fokuserar jag på den kunskapsutveckling jag faktiskt har tid att ägna mig åt.

Skulle jag skriva om projektet, framförallt dess metod och teori, idag, skulle jag skriva helt annorlunda. Självklart. Det är tio år sedan ansökan skrevs och jag har lärt mig massor och tänker annorlunda idag. Ämnet anser jag dock fortfarande vara relevant och angeläget. Jag ser bara inte poängen med att utveckla kompetens att skriva bättre ansökningar, för vad är en bra ansökan egentligen och hur ser kausaliteten mellan den och det forskningsprojekt som sedan faktiskt genomförs ut? Jag förstår att man inte kan och tycker heller inte att man bör ge pengar till någon som inte vet vad hen ska göra, men är man forskarutbildad har man ju utbildats för att forska och man har dessutom fått ett forskarkörkort. Om det betyder att man även fortsättningsvis måste kontrolleras och övervakas betyder ju den utbildningen ingenting, det är bara en titel. Varför utbildar vi forskare kan man undra, och ännu mer förbryllande blir det att vi inte utbildar eller har något utvecklat system för att kontrollera och utvärdera GRANSKARNA? Övertygelsen om konkurrensens kvalitetsdrivande egenskaper (ett slags magiskt tänkande) saknar grund och är kontraproduktiv eftersom kunskap kräver samverkan och tid för analys och eftertanke.

Varför väljer man inte projekt utifrån syfte och forskningsidé? I Högskolelagen står det att forskaren är fri att välja metod, men ska man få medel från de statliga forskningsråden är man allt annat än fri att utarbeta sin metod efter eget huvud och i relation till kunskapen man söker. För att lyckas i den mördande konkurrensen om medel måste ansökan innehålla detaljerade uppgifter om hur man ska gå tillväga och även vilka preliminära resultat man väntar sig. Och den som söker medel utan att kunna peka på en väl etablerad och kvalitetssäkrad metod kan glömma att ens komma ifråga för pengar. Dessutom måste projektet även passera genom det nålsöga som etikgranskningen innebär och där man inte bara granskar projektets etiska implikationer utan även dess metod ännu en gång. Projektet om nykterhet är mer av karaktären grundforskning och jag har inte ens idag någon klar uppfattning om vilken metod jag skulle välja. För att kunna genomföra projektet och komma fram till viktig och användbar kunskap MÅSTE jag kunna testa mig fram. Och visst, jag skulle kunna fejka i ansökan och beskriva en beprövad metod in i minsta detalj för att det krävas av mig och sedan, om jag får medel, jobba i enlighet med högskolelagen, men vad är det då för mening att granska ansökan? Redan som det är krävs att man har en mycket detaljerad plan för ekonomin, som kräver tid och engagemang från högskolans ekonomer; trots att alla ansökningar regelmässigt får mindre pengar än vad som ansöks om och som därför gör att man får svårt att genomföra projektet enligt planen.

Så här skrev jag då, och vem vet. Kanske tar jag tag i dessa frågor igen i framtiden, när jag blir pensionär och inte behöver anpassa mig efter regler som jag inte förstår meningen med.

Nykterhet? Långt ifrån en självklarhet.

Nykterhet är en nästan helt oproblematiserad fråga. Det är det kanske viktigaste resultatet av mitt nyligen avslutade alkohol- och drogprojekt (se Nehls 2009), vilket jag arbetat med sedan disputationen 2003. Föreliggande studie av nykterhet ser jag som den naturliga fortsättningen på det projektet. Nykterhet är en central fråga om man på allvar vill förstå såväl bruk som missbruk av alkohol och droger. Det uppmärksammade Gregory Bateson (2000) redan på 1970-talet. Han menar att om man vill förstå missbruk bör intresset riktas mot nykterhet eftersom det är något i denna som driver alkoholisten att dricka. Gränsen mellan nykterhet och onykterhet är emellertid högst flytande. Vad innebär det att vara nykter? Hur ska/bör nykterhet definieras? Hur mycket psykofarmaka kan man stoppa i sig och fortfarande, i laglig och kulturell mening, betraktas som nykter? Hur ska man se på värktabletter, läskedrycker som Red Bull, kaffe, cigaretter, snus med eller utan inblandning av koffein, (och socker samt fett), som alla på ett eller annat sätt påverkar brukaren och därför gör något med begreppet nykterhet?

Det är inledningen till och motiven för projektet, vars syfte är att: undersöka innebörden i begreppet nykterhet? Följande frågeställningar är aktuella: Vilka normer kan nykterheten sägas bygga på och hur påverkas olika individer av dessa? Var går gränsen mellan nykterhet och onykterhet, och hur ser övergångarna från det ena tillståndet och det andra ut? Vilka aktörer agerar inom nykterhetens ramar, och hur ser relationen ut mellan dem och de aktörer som agerar inom alkoholens område? Projektet har också ambitionen att utveckla metoder för studier av komplexa fenomen, vilket nykterhet är.

Teori

Aktör-Nätverksteori (ANT) är den vetenskapliga tradition som är mest relevant för projektet (se t.ex. Kleinman 2005, Law & Hassard 2005, Czarniawska & Hernes 2005). ANT handlar förenklat om att beakta hela det sammanhang där det man undersöker finns.

Det begrepp som används genomgående i analysen är aktör (se t.ex. Latour 1998:11ff). Poängen med att betrakta alla ingående delarna på ett och samma sätt är att man inte hoppar över de led och manövrar genom vilka tillvaron ständigt byggs upp av. Inte bara människor kan fungera som aktörer. En aktör är varje element som ”skapar utrymme runt sig själv, gör andra element beroende av sig själv och översätter deras vilja till ett språk som är dess eget” (Latour 1998:21), alltså allt som kan få något att hända, allt som kan göra skillnad. Vid sidan av aktörer (förenade i nätverk) utgår man från att det som håller storheterna samman är förbindelser, och det är dessa som ska studeras (Latour 1998:54ff). För ”samhället [och nykterhet] är inte det som håller oss samman, det är vad som hålls samman.”

Tankar om metod, material och genomförande

Nykterhet kan inte vara en förklaring, nykterhet är istället vad som ska förklaras, via och med hjälp av de spår den lämnar efter sig. Det är utgångspunkten för arbetet. Men för att kunna arbeta förutsättningslöst, vilket är centralt för genomförandet, är det svårt att redan här bestämma exakt vilket material som kommer att analyseras och vilka metoder som ska användas. Motivet för detta är att strikt metodologi riskerar all bli ett slags utestängningsmekanism som gör att man går miste om viktig kunskap (jfr Sourowiecki 2005 och Tapscott & Williams 2006). John Law (2006:143ff) menar att metod aldrig får betraktas som ett oskyldig och uteslutande tekniskt inslag i den vetenskapliga praktiken. Den princip projektet utgår från och följer är strävan efter tydlighet. Vad som kommer att presenteras är en väl genomlyst forskningsprocess där såväl empirin som analysarbetet öppet redovisas (se t.ex. Latour 1987, Latour & Woolgar 1986, Boaventura de Sousa Santos 2007, Gieryn 1999). Latours motto: don’t fill in the blanks (2005:246), hänvisa inte till något som inte går att belägga empiriskt, är därför centralt.

Arbetet kommer att bedrivas på Högskolan Väst (HV) där jag har min anställning och arbetsplats, på institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur (OHK). Här finns en bred kompetens och forskning om hälsa, vilket är viktigt för projektet. Jag ingår även i och följer aktivt ett par olika tvärdisciplinära seminarier/forskargrupper (bland annat på CFK och GRI) inom Göteborgsområdet, där utbyte kring frågor som rör projektets intresseområden kontinuerligt diskuteras. Dessutom kommer de internationella forskarkontakter som upparbetats på OHK och HV att användas inom projektet för utbyte och spridning av resultat.

Projektet kan grovt delas upp i tre faser: År ett: inläsning och samlande av empiri. År två: analys och artikelskrivande. År tre: konferensdeltagande och spridning av resultat samt författande av en monografi. Utöver lönekostnader, motsvarande halvtid, söks pengar för inköp av litteratur (20000:- det första året och 10000:- det andra).

Tidigare forskning

Från fältet Science and Technology Studies (STS) hämtas projektets viktigaste inspiration. Ett axplock av studier och forskare med relevans för projektet ser ut som följer: Marc Berg bör nämnas (Berg 1997, 2004, Berg & Timmermans 2003), han har tillsammans med Annemarie Mol varit redaktör för antologin Differences in Medicine. Unraveling Practicies, Techniques, and Bodies. STS-forskarna rör sig i gränslandet mellan olika vetenskapliga discipliner och det man studerar är hur kunskap uppstår, påverkar och förmedlas i samhället. Annemarie Mol har här gjort betydande kunskapsteoretiska insatser. I boken The Body Multiple: Ontology in Medical Practice undersöker hon t.ex., med hjälp av (okonventionella) metoder, sjukdomen åderförkalkning. Andra studier av betydelse för projektet är: The Visible Human Project. Informatic Bodies and Posthuman Medicine (Walby 2000), Sorting Things Out. Classification and its Consequences (Bowker & Leigh Star 2000), Impure Science. AIDS, Activism, and the Politics of Knowledge (Epstein 1996). Nämnas bör även: Thompson Klein et al 2001, Zandvliet & Fisher (eds.) 2007, Bowker 2005 och Re-Thingking Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertanty (Nowotny, Scott & Gibbons 2008).

Eftersom projektets kunskapsmål ytterst handlar om att öka förståelsen för bruket och missbruket av alkohol och andra droger är det naturligtvis också viktigt att relatera till den forskning som bedrivs inom detta område. Berit Anderssons (1999) studie Att förstå drogmissbruk är närmast att betrakta som ett svenskt standardverk inom missbrukarforskningen. Anderssons menar att drogbruk alltid försiggår i en materiell/social situation och att det är denna, mer än individen, som bestämmer utfallet av händelseförloppet. (se även t.ex. Solarz 1990, Blomqvist 1999).

En annan viktig studie är Ted Goldbergs Samhället i Narkotikan, vars perspektiv på droger och missbruk går också på tvärs mot gängse uppfattningar. Goldberg riktar fokus, inte mot narkotikan i samhället, utan mot samhället i narkotikan, som en aspekt av hela sammanhanget.

Internationella studier finns också som på liknande sätt tar sig an problemen genom att anlägga ett vidare perspektiv som mer ser till sammanhanget än till individerna är: Contested Meanings. The Construction of Alcohol Problems, (Gusfields 1996), och Confronting Drunk Driving. Social Policy for Saving Lives (Ross 1992). Lösningen på problemet, menar Ross, står att finna i en kombination av åtgärder, vilka inbegriper både individen, samhället, bilarna och vägnätet.

Alkohol- och drogforskning är vanligtvis kvantitativt inriktad och bedrivs framförallt av medicinare, psykologer och sociologer med inriktning mot socialt arbete (se t.ex. Andréasson & Allebeck (red.) 2005, Andréasson (red.) 2003, Lilja & Larson 2003, Leissner (red.) 1997, Löfgren & Nelson-Löfgren 1980). Men antropologisk forskning finns också. (Se Douglas (ed.) 1987, Gefou-Madianou (ed.) 1992) och Wilson (ed.) 2005). Kvalitativ forskning om bruket av alkohol har genomförts av Philip Lalander (1998) och Margareta Norell & Claes Törnqvist (1995). Lalander har även, i boken Hela världen är din, studerat heroinmissbruk, (se också Svensson 1996, 2003, 2005).

Studier kring medier är också ett relevant forskningsområde för projektet. Sådana studier av droger är t.ex. (Shapiro 2003, Manning (ed.) 2007, Cornes 2006 och Denzin 1991). Och två exempel på studier av särskild relevans för projektet, rörande mediers påverkan på samhälle och kultur, bör också nämnas: Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur (Kittler 2003), och The Matrix of Visual Culture. Working with Deleuze in Film Theory (Pistler 2003).