Olika sätt att se på och inhämta kunskap

Kunskap finns precis överallt, det vill säga den ligger inte bara där för oss människor att plocka upp och göra bruk av. Alla intryck och iakttagelser kan dock omvandlas till användbar kunskap, även det tillsynes triviala. Det är absolut inte bara i vetenskapliga journals som man finner kunskap, och det man finner just där är långt ifrån alltid KUNSKAP; många gånger är det bara redovisningar av olika (enkät)undersökningar. Det som dyker upp när man googlar är heller inte kunskap. Kunskap kräver reflektion, tolkning och analys; det är när nya fakta och information läggs till det man redan vet och man gör sig uppmärksam på det som händer mellan som kunskap uppstår och utvecklas. Vill jag veta något, och det vill jag alltid, det är har utvecklats till ett slags livshållning hos mig, söker jag ofta efter kunskap, insikt och fördjupad förståelse indirekt.

Ett sätt att söka och utveckla kunskap om kultur, som jag kontinuerligt ägnar mig åt, är att läsa populärvetenskapliga böcker om ämnen som inte direkt handlar om det jag är intresserad av. Bäst är böckerna som är skrivna av forskare som utgår från egen och andras forskning, som har gedigen utbildning inom fältet och som man känner tillit till. Igår läste jag ut en sådan bok, nämligen Pengar på hjärnan, av Dan Ariley och Jeff Kreisler. Författarna (den ena är forskare och den andre komiker) skriver med utgångspunkt i gedigna studier inom fältet beteendeekonomi av människans psykologi.

Kunskapen jag får om kultur när jag läser uppstår mellan tankarna om psyket som lyfts i boken och det jag vet om det som händer mellan människor. Kunskapen uppstår och utvecklas ur överflöd, när olika tankar och insikter bryts mot varandra och kombineras på olika, ofta oväntade sätt. Den är aldrig direkt, för det direkta är ofta trivialt och dessutom är det så att det som är lätt fånget är lätt förgånget; det leder inte till fördjupad förståelse. Information och fakta man finner med hjälp av google glömmer man ofta lika snabbt som man fått den och får man googla fram igen när behovet uppstår. Annat är det med den fördjupade kunskap som uppstår när frågor man brottats med belyses från alternativa håll, vilket är precis vad som händer när jag läser denna och andra liknande böcker om detta och andra ämnen.

En annan bok i samma genre, som jag läste med stort intresse, är Daniel Kahnemans Tänka snabbt, och långsamt. Hans forskning, som belönats med Riksbankens pris i ekonomi, till Alfred Nobels ära, handlar om hur tillsynes obetydliga saker kan påverka människor tankar, handlingar och beslut. Tänker till exempel på två studier som beskrivs. Den ena handlade om att man lät grupper av studenter utföra två uppgifter i två olika salar, och man mätte deras gånghastighet mellan salarna. Den ena gruppen var kontrollgrupp och allt var som vanligt. Den andra gruppen förevisades bilder av äldre människor, på en skärm under tiden som det första provet genomfördes, och det visade sig att den gruppen rörde sig mellan provsalarna långsammare än kontrollgruppen. I den andra studien visades en dollarsedel på en skärmsläckare på en dator i rummet, vilket ledde till att man kunde uppmäta fler uttryck för egoism bland människorna som utförde uppgifter i det rummet, i jämförelse med människor som inte förevisades pengar.

Små och tillsynes helt ovidkommande detaljer i vardagen visar sig påverka hur människor tänker och agerar. Dessa insikter är värdefulla för mig när jag analyserar kulturen som jag lever mitt i och hela tiden utsätts för. Läsningen av böcker som inte handlar om mitt ämnesområde och de frågor jag är upptagen med för stunden påminner mig om saker som annars är lätt att missa, och jag får hela tiden pusselbitar som kan fogas samman till fördjupad förståelse och värdefull kunskap om kultur. I boken Pengar på hjärnan, till exempel, läser jag om begreppet betalningssmärta och olika knep som utvecklats för att minska smärtan som det innebär för oss att skiljas från våra pengar. Och plötsligt förstår jag precis vad som gör EspressoHouse till en så framgångsrik cafékedja. Här utnyttjas precis alla trix i boken för att få kunderna att konsumera och betala mer än de tänkt. Den kunskapen kan användas i analyser av samtiden, för när en kedja med en så pass elaborerad affärsidé och utvecklade strategier så totalt dominerar gatubilden påverkas givetvis kulturen, även om det aldrig går att uttala sig om exakt hur.

Det jag lärt mig är att INGENTING kan sägas vara trivialt eller obetydligt, precis allt kan verkligen betyda något och ge upphov till effekter. Strategerna som arbetar för EspressoHouse och många andra  företag läser naturligtvis också studier om olika aspekter av mänskligt liv, både individuellt och kollektivt. Och när insikterna implementerats och testats i praktiken och visat sig framgångsrika sprider de sig, vilket förändrar kundernas och medarbetarnas uppfattningar om vad som är normalt. Kulturen påverkas givetvis också, vilket är vad jag är intresserad av att förstå. Psykologin och insikterna om hur människans kognition påverkar, via strategerna, kulturen indirekt.

Gör ett tankehopp här och pekar på förekomsten av lobbyiser i det demokratiska politiska systemet. Läser på nätet om den omröstning som ska hållas i EU-parlamentet om ifall politikerna ska registrera sina kontakter med lobbyister eller ej. I ljuset av kunskaperna jag skaffat mig och det jag vet om kultur, kognition och psykologi framstår det som sker i EU som anmärkningsvärt. Att frågan debatteras och att man ska rösta om detta är naturligtvis bra, men att det sker i en sluten omröstning där väljarna inte kan se vem som röstat vad gör mig mörkrädd. Beslutet kanske framstår som trivialt och många medborgare i vårt land och övriga Europa har annat för sig, är fullt upptagna med att få livspusslet att gå ihop eller bryr sig föga om vad politikerna sysslar med. Det är så KULTUR fungerar, och beslutet kommer att få konsekvenser. Exakt vilka är omöjligt att uttala sig om, men givet vad vi faktiskt vet borde vi oroa oss mer över bristen på transparens.

Min poäng här är att det inte behövs preciserade studier av exakt formulerade frågor för att få tillförlitlig och användbar kunskap om betydelsefulla aspekter av tillvaron; tvärtom kan kravet på den typen av studier dölja den verkligt viktig kunskap som behövs för att förstå hur saker och ting hänger ihop. Det saknas inte forskning, tvärtom; vad som saknas är tid att tänka och förmåga till kritisk analys och fördjupad reflektion. Kulturen förändras hela tiden och den utgör alltid det sammanhang som all kunskap alltid står i relation till och det är i relationen mellan som mening uppstår.