Läser om en ny bok i SvD, i näringslivsdelen, skriven av Eva Jarlsdotter. Skakar på huvudet åt dumheten, samtidigt som jag räds det underliggande budskapet, för detta är uppenbarligen tankar som sprider sig. New Public Management håller på att mala sönder det svenska utbildningssystemet och nu överförs tankarna följdriktigt även till hemmen. Kultur går inte att värja sig mot, den tar sig in och påverkar hela livet, vare sig man vill det eller ej. Mot kulturen kan ingen enskild kämpa, det måste vi göra tillsammans, på samma sätt som vi idag gemensamt accepterar idéerna och omfamnar ideologin och ekonomiseringen av allt fler, tidigare fredade sfärer. Läser på Adlibris hemsida följande om boken:
Den här boken handlar om det viktigaste i våra liv – vår vardag. Om hur du skapar flyt i vardagen istället för att fly den. Om hur ditt hem kan bli mer hållbart och harmoniskt och hur du kan gå från frustration till flow. I en kaosartad vardag började vår familj av ren överlevnadsinstinkt omedvetet införa den japanska produktionsfilosofin lean hemma. Vi såg mönstret och började arbeta systematiskt med filosofin och verktygen. Redan efter ett år märktes häpnadsväckande resultat, till exempel halverade utgifter och flyt i vardagen. Ett ekologiskt fotavtryck som är en tredjedel jämfört med tidigare. Tvätten går tio gånger snabbare och vi slarvar inte bort boyta värd en miljon. En grundpelare i lean är tanken om flöden. Ditt hem är fullt av dem – många är trassliga och tidsödande och du kan frigöra tid, pengar och energi genom att arbeta med flöden på rätt sätt. Detta är din guide till lean@home.En framgångssaga att inspireras av, eller ett avskräckande exempel på ett slags livets och tillvarons highway to hell? Det låter lika förförande som mäklarnas hårt stylade annonser som säljer våra hem till högstbjudande. Stopp! Stanna upp. Fundera lite. Vad ska vi med pengarna och tiden som "frigörs" till? Vill vi verkligen leva ett liv i ständigt flow? En vanlig beskrivning av flow lyder: "ett medvetandetillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet och går bortom sin reflekterande självmedvetenhet" ... Är det dit vi vill, bortom vår reflekterande självmedvetenhet? Hur häftig känslan av flow än är så är jag högst kritisk till lämpligheten att upphöja den till livs- och samhällsfilosofi. Poängen med flow är att röra sig mellan. Ett evigt tillstånd av flow leder förr eller senare till kollaps, för ingen orkar prestera på topp hela tiden.
Artikeln i SvD som publiceras mitt bland blinkande banners och annan reklam är förvillande lik en säljtext, som kanske är svårt att upptäcka för den nått "bortom sin reflekterande självmedvetenhet". Där, i det tillståndet, kan illusionen om evig tillväxt, ständigt flow och ett liv i fullkomlig harmoni leva vidare ut att livets och världens komplexitet stör bilden. Självbedrägeri är vad det handlar om! Vill vi verkligen bygga inte bara arbetslivet, utan även samhället, skolan och våra privata liv på en sådan grund?
Vi har alla varit där. Barn ska skolas in, maten lagas eller uppsatsen skrivas färdig. I vardagens kaos är det svårt att stanna upp och fundera på vad man vill prioritera.Det står "i vardagens kaos", vilket ger illusionen att det är möjligt att undkomma kaoset eller i alla fall kontrollera det. Fast det går inte, av det enkla skälet att vardag, levt liv och kultur är kaos. Kaos är inte ett problem, eller ett hinder, det är själva grunden för allt. Kaos kan inte utrotas med mindre än att tillvaron töms på liv. Humanvetenskaplig forskning visar det, och alla som gör uppror mot tanken, alla som tar sig tid att reflektera över tillvaron, kritiskt, analytiskt, inser enkelt att det Jarlsdotter och andra säljer in som en enkel självhjälpsmetod i själva verket är en destruktiv och livsfientlig suggestion som banar väg för allehanda annat som också riskerar att ta död på det som är levande.
Eva Jarlsdotter började tillsammans med sin make använda sig av leanmetoden i hemmet för att klara av stressen med tre små barn och två karriärer. Nu arbetar hon som konsult och har skrivit boken "Från frustration till flow med lean@home".
Till SvD har hon delat med sig av fem tips på hur man gör vardagen enklare:
1) Köp en whiteboardInget hem behöver en whiteboard, för då är det inget hem längre, då blir det en produktionsenhet. Livet och kulturen kännetecknas av oöverblickbarhet, fundamental öppenhet. Överblick och kontroll av sådant är en illusion som bara kan upprätthållas med självbedrägeri. Vi ser samma mönster i skolan där ord som effektivitet och lönsamhet, planering och kontroll, måluppfyllelse och andra floskler sprider död och antiintellektualism. Möjligen leder tänkandet till ökad vinst och mer pengar i plånboken, men det är till priset av förlorad frihet, destruerad kreativitet och bortblåst självständighet.
Strukturera upp vardagen. Då blir översikten bättre och planeringen finns tillgänglig i hemmet för alla att se. Hos familjen Jarlsdotter finns whiteboardtavlan bakom ett skåp i hallen.
– Ha planeringsmöte en kväll i veckan. Då kan hela familjen gå igenom vad som ska göras och när – på så sätt minskar man stressen, säger Eva Jarlsdotter.
2) Låt inte tvätthögen växaJaga problem och dess orsaker. Fokusera på det som inte fungerar. Betrakta livet, hemmet och tillvaron som ett projekt. Effektvisera, fokusera och vila aldrig på lagrarna. Jaga resultat. Bli en vinnare. Hur kan någon köpa detta eller få för sig att det leder till att man får tid över eller att stressen minskar? Alla som ställer sig vid sidan av eller tar sig tid att tänka efter, analysera läget och studera konsekvenserna istället för de mätbara resultaten, inser omgående vad detta tänkande leder till. Och det är inget vacker, äppelkäckt eller långsiktigt hållbart!
Och låt inte räkningarna ligga. Genom att ta tag i sådant som sätter knutar i tillvaron får du mer tid till sådant som betyder mycket för just dig.
Hemma hos Eva Jarlsdotter lade familjen mellan sex och sju timmar i veckan på att leta efter försvunna saker – när vardagen strukturerades kunde den tiden läggas på andra saker.
– Tänk igenom problemområden i vardagen och försök hitta orsaken till dem. När källan till problemet är identifierat är det lättare att göra någonting åt.
Köp mindre kläder och låt tvätthögen ligga. Ta en kopp kaffe på balkongen i solen. Eller gör ingenting, sitt bara stilla och låt livet komma dig till mötes. Låt tankarna leva sitt eget liv och acceptera tillvarons kaos som det oundvikliga inslag i livet det är. Överge alla fåfänga drömmar om att kultur och levt liv går att kontrollera och styra mot bestämda mål. Den enda målet med livet är döden. Ett meningsfullt liv handlar därför om att undvika alla MÅL, om att fokusera på vägen fram. Symptomatiskt sägs det ingenting i boken om vad man ska göra med den tid som frigörs. Och samma gäller i politiken och samhället, det talas bara om hur mycket som kan sparas och hur mycket mer pengar man får i plånboken, men inget om vad alla pengar, tidsbesparingar och effektiviseringsvinster ska användas till. Vi befinner oss med andra ord kollektivt, just vid händelsehorisonten av ett kulturens svarta hål. Lean må vara vägen fram för vinstdrivande företag, men det riskerar att bli vår död om vi inte låter det stanna där!
3) Ta med hela familjenAtt göra saker tillsammans är inget fel, tvärtom. Men är man en familj som bygger relationer om samvaron handlar om att fördela ansvar och om att vårda investeringarna man gjort i sitt hem? Måste allt vara roligt jämt? Det är som bekant genom att övervinna problem som man växer, och ju fler problem man övervinner, ju fler misslyckanden och motgångar man utsätts för, desto mer växer man som människa. Livet handlar om det och de lyckliga stunderna är relativt få, och det ska vi vara glada för, annars förvandlas det roliga till vardag och då blir det svårare att finna lyckan. Jakten på evig lycka är lika fåfäng som drömmen om evig tillväxt. Det är kulturens och psykologins motsvarighet till fysikens evighetsmaskin! Det strider mot ALLT vi vet och är OMÖJLIGT.
Genom att göra saker tillsammans, såsom matlagning eller städning, går det snabbare och blir roligare för både barn och vuxna. Hos familjen Jarlsdotter spelar man musik på torsdagskvällarna för att göra städningen lite roligare.
– Involvera barnen och gör hushållssysslor såsom städning till en regelbunden familjeaktivitet. Låt barnen ha sina ansvarsområden – då blir det tydligare vad de ska göra.
4) Se över dina inköpMinskad miljöpåverkan och också bra, självklart. Men när det, liksom ifråga om gemensamma aktiviteter, används i marknadsföringen av en livsfilosofi som är allt annat än hållbar blir det bara cyniskt. Återigen, vad ska pengarna och tiden man sparar användas till? Innan vi har en klar uppfattning om det och en plan för detta, som fungerar och som är långsiktigt hållbar, leder jakten på tid och pengar till fler problem än den löser.
Vinn tid, pengar och miljöpåverkan. Familjen Jarlsdotter bytte värmekälla och minskade sin konsumtion kraftigt.
– Vi halverade våra utgifter på de första tio månaderna. Då började vi ifrågasätta alla inköp och planera maten och resorna på ett mer långsiktigt sätt.
5) Planera vardagenDagarna, som redan är överfulla, ska alltså fyllas med ännu mer. Om det är något vi behöver i samhället idag så är det, inte mer tid, utan att det vi gör faktiskt får ta den tid det verkligen tar att utföra uppgifterna på ett för alla långsiktigt hållbart sätt. Vidare behöver vi inse att pengar inte har något egenvärde, samt att om vi verkligen vill leva ett rikt liv måste vi betala den fulla kostnaden för det. Det är med andra ord inte mer tid och pengar vi behöver, utan förståelse för att våra önskningar faktiskt kostar pengar och tar tid. Framförallt behövs förståelse för vad som går och fungerar, och vad som inte gör det. Det är inte mer lean vi behöver i våra liv, utan mindre. Inte fler besparingar, utan ökade investeringar och sänkta krav på avkastning. Inte mer tid, kontroll och planering, utan ökade möjligheteter och fördjupad förståelse för behovet av kravlös vila, frihet från övervakning, prestationskrav och en inrutad vardag.
Planera vardagarna lika mycket som semestern – det förtjänar den.
– Man lägger ner så otroligt mycket tid på att längta efter och planera sin semester men inte på de övriga 11 månaderna, de som är det verkliga livet. De går att fylla med mycket mer, säger Eva Jarlsdotter.
Det finns inga genvägar till ett perfekt liv, och vägen till bättre vetande är oftast en omväg!
Jösses. Lean hemma. Folk, eller den författaren då, är galna.
SvaraRaderaJag tänkte efter en sekund, eller två. Och då tänkte jag, att vardagen är faktiskt inte det minsta krånglig, det funkar hur bra som helst. Särskilt om jag slipper göra allting till en halleluja-happening för hela familjen, och alla får göra det de vill göra. Automatiskt lean, om man frågar mig. ;-)
Undrar hur stora barn den människan har, fö ... jag kan se framför mig vilket enormt kaos det skulle skapa om jag försöker få mina tre tonåringar att städa till musik på torsdagar! :-D Men, om man drillar dem från början kanske det går.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaSjälvhjälpsböcker är vår tids religion. Så långt är jag med på kritiken. Det som funkar för en person eller familj kan inte göras till allmän regel och att göra fel och själv hitta rätt är en del av livet som jag ser det.
SvaraRaderaArtikeln går inte att läsa om man inte är prenumerant på SvD, men jag har lite problem med att förstå vad det är som är så problematiskt. Varför uppröras i sak, över själva tanken att det finns nåt bra med att försöka skapa utrymme för det som betyder mest för var och en? Givet att en får avgöra själv vad detta är.
(Att hon kallar det för lean tänker jag är simpel marknadsföring och inget annat.)
Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner, där börjar kritiken, min kritik. Vore det så att ondskan uppenbarade sig fullbordad och i ett steg såg vi faran och kunde agera. Med denna bok, men framförallt artikeln i SvD om boken underblåses en allvarlig diskurs som sakta, sakta förskjuter bilden av vad en människa och ett gott liv är. Bilden av individen som sitt personliga varumärket, hemmet som ett investeringsobjekt och livet/tillvaron som projekt, samt behovet av experter, underblåses med hjälp av denna och liknande böcker. Och risken är att den som inte ser om sitt hus, vårdar sitt yttre, lever upp till normen och ständigt jagar effektivitetsvinster, som inte sparar tid och pengar. Kort sagt den som inte har koll och som inte kontrollerar sig själv och sin omgivning uppfattas som en förlorare, som får skylla sig själv. Budskapet ser harmlöst ut, förpackat i en glättig förpackning, men det underblåser en djupt obehaglig människosyn. Självklart kan ingen anklaga författaren eller SvD för något av detta! Men just därför förskjuts gränserna, förändras normen, och förvandlas samhället. Människor har i alla tider städat hemma och ordnat tillvaron för att få vardagen att fungera. Skillnaden här är att det sker i enlighet med en plan, som ett projekt, vilket skolar in barnen i det tänkande som idag snabbt implementeras i skolan och i arbetslivet. Det är den underliggande diskursen jag är kritisk mot, dess effekter. Inte en töntig bok.
SvaraRaderaJag är med på hur du menar. Det handlar inte om en bok, men ändå är det just det det gör. Att det skrivs sådana här böcker och att de går att sälja betyder något. Det är jag lika kritisk mot som du. Både tanken om det för alla saliggörande och tanken att tillvaron är något som ska mallas. Vi förväntas inte bara homestadga våra bostäder när de ska säljas, vi förväntas göra detsamma med våra hela liv.
SvaraRaderaJämför den tes som drivs i boken The Wellness syndrome. Man måste göra skillnad mellan att var och en tränar om, vad och så mycket som den vill och orkar och tycker är roligt. Böcker och andra texter som hjälper den tränande på vägen är bra. Men tendensen i samhället att man MÅSTE träna för att inte bli sedd som en slapp slashas är oroväckande och behöver vi göra motstånd mot. Och där utesluter det ena inte det andra.
Effekter av diskurser är svåra att upptäcka, men just där viktigt att ständigt påpeka, tycker jag. Grundproblemet menar jag är den omöjliga övertygelsen om att komplexa processer kan styras, att man kan välja vilka konsekvenser som är önskvärda och vilka som är oönskade. Detta är ett växande samhällsproblem som inte minst flyktingkatastrofen och handfallenheten inför den är ett tecken på.
SvaraRaderaVakenhet och kritiskt tänkande är centralt, att försöka förstå och avtäcka. Men världen är inte svart/vit, eller hur! Vi kan inte kontrollera och förutsäga (det är inte ens önkvärt) men det betyder inte att allt är kaos och att det är helt omöjligt att styra i en viss riktning. Vi kan aldrig ha full kontroll men vi kan heller inte leva utan någon kontroll alls. Tror jag.
SvaraRaderaPolitiker och andra makthavare motiverar sina löner och positioner med hänvisning till ansvaret de har, och med införande av kontrollsystem. Administration och regelverk, uppföljningar och jämförelser, effektiviseringar och system. Jakten på kontroll skenar. Men jag ser inga resultat, bara försök att fly undan ansvar och försök att skylla ifrån sig när något går snett, vilket det alltid gör förr eller senare. Illusionen av kontroll hålls vid liv, för det ligger i linje med synen på vad som behövs för att förverkliga alla drömmar. Men det är ett nollsummespel. Det som händer sker som ett resultat av självorganiseringen, till allra största delen. Alla system har en inbyggd kontrollfunktion och det är den som bestämmer. Kaos är lika osannolikt som strikt ordning, i alla fall i normalläget, för människor vill ha överblick och räds överraskningar. Därför behövs ingen extra kontroll, för det är en farlig väg att gå. Därför måste alla som värnar ett hållbart samhälle kämpa mot tendenserna till kontroll. Det är så jag tänker, i linje med Deleuze tankar om territorialisering och deterritorialisering.
SvaraRaderaJag kan inte låta bli att tänka två saker, "Fooled by Randomness" och "Cargo Cult". Dvs, att generalisera från sin egen erfarenhet och att försöka dechiffrera sin egen framgång i vilken fråga det nu ör. Det funkar ju så sällan för andra, och kanske var det inte heller det rätta, generellt applicerbara orsakssambandet. Även om tanken är god, om den nu är det, det är inte säkert man medvetet vill effektivisera och strömlinjeforma sitt liv, är det naivt, eller kanske bara en förhoppning om inkomst, att generalisera.
SvaraRaderaSen undrar jag om människor verkligen vill effektivisera sina liv. Vad skulle de ha om de inte hade krångel att ägna tiden åt?
Tror du har helt rätt C.S. Problemet är inte att man ordnar livet, om man nu tycker det är bra och fungerar för en själv, utan att man därifrån generaliserar. Författaren gör sig själv till norm. Jag är också övertygad om att det perfekta livet låter bra på pappret, men att det inte fungerar i praktiken, för det finns alltid något som inte passar in i mallen.
SvaraRaderaMattias norell som hennes man heter satt hela barndomen och bara skrev listor hela dagarna så det här med lean var inget nytt för honom.Skit tråkig noll risktagare i allt han gjorde...Fredrik Hammarström
SvaraRadera