Återvänder till den rapport jag skrev för Volvo Lastvagnars räkning 1999. Uppdraget var att reflektera över framtidens förare. Men jag skrev om nutid framförallt, för framtiden skapas som sagt idag. Rapporten avslutades dock med följande ord. Jämför det med följande rapporter från det senaste året (Här, här och här).
Vem kör lastbil i framtiden?
"Jaa, det där är en svår bit... Blir det så som man har sett på modulritningar, att dom i princip gör ett litet lågt fordon som är som bordet här i stort sett, va där du då backar under och har kopplingen uppe på taket. DFDS hade en bild på detta. Det var ungefär som att du körde under en dolly, men med hytt på och det var alltså dragfordonet och så hade du hela lasset ovanpå. Då ska inte jag köra bil längre, då har det spårat ur va. För det kan inte vara någonting, vet du. Det är ju som att köra med en... en sådan där datastyrd grej va."
Det säger en av mina äldre informanter, men han tillhör den gruppen förare som snart lämnar yrket för att ge plats för framtidens förare. Fyrtiotalistgenerationen är i en betydelsefull och tongivande majoritet inom yrkeskulturen. Den generationen förare utgör en värdefull resurs för åkeribranschen, genom sin lojalitet och den brinnande entusiasm som många av dem visar inför sitt yrke. Inom en snar framtid kommer dessa att sluta av naturliga orsaker. Transportsektorn måste därmed under en relativt kort tidsperiod rekrytera en stor andel nya förare och åldersfördelningen kommer därför att förändras drastiskt. Mycket talar för att kontinuiteten i utvecklingen därmed kommer att störas. När en stor grupp yngre förare, som fostrats i en annan anda än fyrtiotalisterna, träder in i yrket utsätts kulturen självklart för förändringar. Kanske till och med en brist på förare uppstår i framtiden? Detta tror jag kommer att innebära den enskilt största och mest genomgripande förändringen som förarkulturen står inför.
Mina intervjuer på två förarskolor antyder visserligen att ungdomarna som vill in i lastbilsföraryrket bär på många förutfattade meningar om vad de kommer att möta och hur det kommer att bli. Informanterna från förarskolorna har i stor utsträckning, genom familj och vänner, redan byggt upp goda kontakter med branschen. Förarskoleelevernas förväntningar stämmer väl överens med den yrkeskultur som jag mött och det skulle kunna tyda på att lite kommer att förändras. Men när de gamla tongivande traditionsbärarna försvinner, samtidigt som yrket fylls på underifrån med nya medlemmar och dessutom utsätts för yttre förändringar, då talar ändå mycket för att yrkeskulturen kommer att genomgå någon form av metamorfos.
Könsfördelningen på yrkesskolorna är lika manligt dominerad som ute på vägarna. Underifrån finns det alltså lite som idag talar för en förändring av könsfördelningen på kort sikt.
Huvudresonemanget om framtiden utgår från en grundtanke om att genomgripande kulturella omställningar går långsamt. Politiska beslut, regel- och lagändringar, företagsuppköp och andra drastiska förändringar, som till exempel den diskuterade åldersfördelningsproblematiken, medför givetvis att takten ibland går fortare. Det finns vissa inslag eller utmärkande drag som kan sägas tillhöra lastbilsföraryrkets själ och omstruktureringar där kommer att få större konsekvenser än inom andra områden.
Paradoxer har inledningsvis förts fram som betydesebärande kulturella inslag. Inom dessa finns ett inbyggt spänningsförhållande som gör dem extra känsliga för förändringar. Yrkeskulturens förhållande mellan hierarki och konsensus och dess likhet med en gammal skråkultur är ett sådant känsligt paradoxalt förhållande men frihetsbegreppet tolkar jag ändå som den största paradoxen. Förhållandet mellan frihet och bundenhet är mycket delikat. Än så länge hävdar förarna att det finns frihet i yrket. Men när lastbilsföraryrket inte upplevs som fritt längre då har det genomgått en mycket stor omvandling och kanske det till och med definieras som ett helt nytt yrke. Då kan man också förvänta sig att det är andra kategorier av människor som söker sig dit.
En etnologs tankar om framtiden
Inom de flesta yrken finns en utmärkande kultur med speciella grundläggande värden som går igen i det mesta. Men det betyder inte att värdena är fasta och eviga. Kultur är en ständigt flytande process och resonemanget nedan skall försöka beskriva komplexiteten i denna genom att fokusera på själva skärningspunkten mellan etnologins kulturella dimensioner och de utifrån fältarbetet definierade nyckelorden.
Lastbilsförarnas yrkeskultur är präglad av sin maskulina dominans. Att köra lastbil är idag ett manligt arbete. Det finns lite i mitt material som talar för att det kommer att ske några större förskjutningar i fråga om könsfördelningen inom den närmaste framtiden. Manligheten inom yrkeskulturen domineras av klassiska ideal och lastbilsförarens status som familjeförsörjare är viktig. Kvinnliga lastbilsförare tvingas anpassa sig efter den hegemoniska normen. Uppläggningen med att föraren sover i bilen under längre perioder är tydligt utformad efter manligt definierade behov och tankar och utgör en viktig del av yrkesidentiteten. Därför kommer detta att få betydelse i framtiden om och när könsfördelningen ändras. Eftersom det är en allmän trend i samhället, att sträva efter jämställdhet mellan könen, kan man nog förvänta sig att förändringarna förr eller senare slår igenom även inom lastbilsförarvärlden. Övernattningar i bilen är ett inslag som helt kan komma att försvinna om de manliga förarna tvingas ta ett större ansvar för hemmet och barnen. Ändringar i uppläggningen med att förarna sover i bilarna kan också bli ett viktigt aktivt incitament till en höjning av andelen kvinnliga förare. En sådan förskjutning är på sikt både möjlig och trolig.
En annan viktig aspekt på yrket idag är det utmärkande draget av livsstil som finns. För fjärrförarna är yrket inte sällan ett sätt att leva. Denna speciella egenhet kan förväntas genomgå stora förändringar i framtiden med tanke på den generella tendens som finns i samhället idag och som pekar mot att yrket spelar en allt mindre roll för individernas självbild och identitet. Den som vill uttala sig om lastbilsföraryrkets framtid kan och får inte underskatta den starka prägeln av livsstil som finns i yrkesutövandet.
En viktig orsak till att yrket blivit en livsstil är det faktum att det inom åkerivärlden finns en lång rad olika anställningsformer som bidrar till yrkets karaktär. Den minsta gemensamma nämnaren för dessa är lastbilen. Egenåkaren som företeelse innebär en inbyggd karriärmöjlighet för yrkesutövarna. Majoriteten av åkeriföretagen är fåbilsåkerier, men dessa lever och verkar i en stenhård konkurrens. Det har de visserligen alltid gjort, men i takt med att bilarna blir dyrare blir det också svårare att få råd med en egen bil och därmed försvinner en viktig morot inom yrket. Det kan föra med sig att egenåkaren på sikt helt försvinner. Med egenåkaren försvinner i så fall en stor del av yrkets själ och skråprägel. Det får konsekvenser för förhållandet mellan överordnad och anställd. Den etablerade synen på yrkeskunskap kommer därmed inte att kunna användas i förhandlingar på samma sätt. Transportpriserna kan i förlängningen av det resonemanget komma att få en ännu större betydelse än de har idag. På sikt finns det därför också stor anledning att tänka på trafiksäkerheten.
Den typiske lastbilsföraren kommer från arbetarklassen. Där finns den kategori människor som främst ser och uppskattar den speciella frihet som finns i lastbilsföraryrket. Större krav på utbildning i framtiden kan få omfattande konsekvenser för dessa. Med förändrade krav på kompetens kommer andra kategorier av människor att söka sig till och trivas i yrket. Kanske människor med andra krav på sitt arbete än dagens förare? Eftersom lastbilsförarna inte har någon lång utbildning bakom sig och många de facto söker sig till yrkesskolorna för att slippa läsa teoretiska ämnen kan ökade krav på utbildning innebära förändringar för yrkeskulturen.
Tyst kunskap är ett viktigt begrepp för min förståelse av lastbilsföraryrket. Idag utbildas nybörjaren till stor del genom ett inofficiellt lärlingssystem. Gymnasieutbildningar och körskolor börjar i allt högre grad ta hand om den delen av den utbildningen. Men inslaget av den tysta kunskapen finns fortfarande kvar. Eftersom den är så tätt sammankopplad med tilliten och det personliga ansvaret för den dyrbara bilen och det i sin tur betyder mycket för upprätthållandet av skråkulturandan bör förändringar inom det området föra med sig konsekvenser.
I Sverige finns det en utbredd uppfattning bland lastbilsförare att de är illa omtyckta och motarbetade från alla håll. Idag får förarna främst uppskattning inifrån den egna gemenskapen. När yrkeskulturen förändras eller löses upp kan den möjligheten försvinna. Vilka konsekvenser får en avsaknad av uppskattning för yrkets status?
Förarna i Sverige är inte lika enade som de i Frankrike eller Danmark. Men som enad grupp besitter förarna en reell makt att helt stoppa Sverige. Den dagen lastbilsförarna till fullo inser detta och kan enas i en samlad aktion innebär det stora snabba och genomgripande förändringar för hela den svenska infrastrukturen. Så länge som det gamla kulturella inslaget av stark konkurrens och illojalitet lever kvar och motarbetar alla sådana tendenser är risken liten. Men om andra förändringar redan inträffat och nya kategorier av människor arbetar inom yrket så är det svårt att säga vad som kan hända.
Yrkesskicklighet handlar om social smidighet. I en framtid med en annan uppläggning på arbetet kan andra egenskaper komma att visa sig viktiga. Det kan få konsekvenser för vem som söker sig till yrket. Alla yrken har sina speciella problem som behöver lösas och sina speciella erforderliga mänskliga egenskaper som passar till problemen. För den kategori människor som arbetar som förare idag är det social smidighet som betonas och sägs vara tecken på kompetens.
Körskicklighet har diskuterats ovan som en implicit yrkeskompetens. Det är en första förutsättning för att bli förare. Med allt mer tekniskt utrustade och lättmanövrerade bilar kan denna kompetens tilldelas en minskad betydelse.
Frihet och uppfattningen om yrket som fritt, återkommer jag ännu en gång till. Hur påverkas den av övervakningssystemen som blir allt vanligare? Förtroenden och ansvar är viktiga inslag inom yrkeskulturen. Lastbilsföraren kommer även i fortsättningen att ensam (eller i vissa fall två och två) tvingas ansvara för och bege sig ut på vägarna med stora och dyrbara bilar och laster. Det tillsammans med ökade krav på utbildning gör att löneanspråken kan komma att höjas i framtiden. Hur stora utrymmen finns det inom transportsektorn för att erbjuda tillräckligt höga löner för att få tag i pålitliga och kompetenta förare? Vilka andra förmåner kan man locka med?
Än så länge finns det många likheter mellan Gardells (1986) beskrivning av det goda arbetet och lastbilsföraryrket. Hur det blir i framtiden återstår att se.
Avslutning
Diskussionen om framtiden inom transportsektorn och lastbilsförarnas yrkeskultur är som synes svår och komplex. Den väcker fler frågor än den kan besvara och ju fler variabler som läggs in desto fler möjliga svar erhålles. Nya faktorer ger upphov till nya konsekvenser i ett aldrig avslutat förlopp.
Är det då helt meningslöst att spekulera om framtidens förare? Även om det är svårt så kan etnologin trots allt säga en hel del om vad som är viktigt att tänka på i resonemanget om framtiden. Det är där som ämnets styrka ligger – i förmågan att ta reda på hur människor ser på sin egen verklighet och hur de utvecklar ett speciellt sätt att leva. I den här undersökningen har lastbilsförarnas yrkeskultur stått i centrum för det etnologiska intresset och det har inneburit att vissa aspekter av denna kultur betonats.
Den manliga dominansen är en sådan. Friheten inom yrket är en annan. Lastbilsförarna är utpräglade individualister och ensamheten i lastbilen dygnet runt förstärker det draget. Många dras till och fortsätter inom yrket därför att lastbilen har ett stort symbolvärde, det finns en stark känslomässig dragningskraft hos föremålet lastbilen.
För att i någon mån kunna förutse framtiden inom lastbilsföraryrket bör det betraktas som en livsstil, ett sätt att leva som inkluderar förarens hela person, hans/hennes sociala situation, känslor, intressen och värderingar. Det vore en spännande uppgift att genom ytterligare forskning fördjupa analysen i denna rapport kring lastbilsförare, för att få mer omfattande kunskap om pågående förändringar inom yrket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar