Vad är en satsning (på skolan)?

En miljard till skolan. Wow! Det är mycket pengar.Äntligen! Vilken satsning, tänker jag. Sedan läser jag vidare. Satsningen ska fördelas på fyra år. Och därefter läser jag följande.

Enligt utbildningsministern kommer man att börja betala ut pengar nästa år för att komma igång med renoveringen av skolorna, bland annat ventilationssystemen. 

- Vi vet att luften i tre av fyra svenska skolor är så dålig att eleverna blir trötta på dagarna. Och man ska inte bli trött av att vara i skolan, man ska bli pigg, säger Fridolin till TV 4.

Symbolvärdet i ordet miljard är stort. Tyvärr verkar det som det är det viktigaste, att nå ut och att får det att låta bra, för om pengarna som anslås och förslaget som (i alla fall av medierna) lanseras som en satsning på skolan, ska användas till att göra sådant som borde gjorts kontinuerligt. Naturligtvis är det bra att insatserna görs, men om det handlar om renoveringar, så är det inte någon SATSNING. Som tur är gör den nya regeringen mer än så. Sedan tidigare har andra beslut tagits, som ändå måste betraktas som mer av satsningar. Har varit borta i omgångar och känner mig lite dåligt uppdaterad, men jag läser följande i SvD på nätet.

- Skolan har en helt fundamental uppgift, att se till att våra ungdomar och barn kommer ut i arbetslivet rustade men också som fria och bildade människor och därmed stärker demokratin, säger Stefan Löfven på en presskonferens med utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Han pekar på för sjunkande skolresultat, ökad ojämlikhet mellan skolor och läraryrkets sjunkande attraktivitet. 

- Vi har tagit oss an uppgiften att vända utvecklingen i skolan, säger Löfven.
Fokus nu är att höja kunskapsresultaten genom tidiga insatser, höja attraktiviteten i läraryrket och öka jämlikheten i skolan, uppger Löfven. 

Möjligheten att få rutavdrag för läxläsning avskaffas samtidigt och 400 miljoner kronor satsas på läxhjälp. Ökade statliga resurser ska gå till till skolor med särskilda behov, och lärarlönerna lyftas i dessa skolor. 

300 miljoner kronor nästa år ska också gå till kompetenslyft för lärarna. 

- Det är tydligt att regeringen sätter skolan först i sin budget. Det visar på krisinsikt att statsministern beskriver lärarbristen som en nationell lärarkris. Det är viktigt, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Jag var kritisk mot Alliansens skolpolitik, och jag kommer att granska den nya regeringens politik lika kritiskt. Den bild som målas upp här har jag inga problem med, högre löner för lärare behövs och håller med om att pengarna ska satsas på skolan, inte på rutavdrag. Men en obligatorisk gymnasieskola ser jag som ett gigantiskt misstag. Vill man VERKLIGEN vända utvecklingen i skolan måste man våga tänka i andra banor, måste man bryta mönster och framförallt måste man placera kunskapen i centrum, inte lärarna, inte eleverna eller studenterna eller arbetslivet. Bara så, menar jag, kan man bygga en KUNSKAPSnation. Skolans uppgift är viktig. Ingen tvekan om det, men skolan kan och får aldrig bli viktigare än kunskapen. Systemet, formen eller målet får aldrig överordnas innehållet eller vägen!

En annan syn på kunskap måste till och är nödvändig om vi vill bygga en skola som är bra och om forskningens resultat ska komma mänskligheten till verkligt gagn. Vetandet i sig måste bli målet. Kunskap handlar om kvaliteter och intensiteter som inte går att mäta, det går bara att känna igen dem när man snuddar vid dem. Vetande är glädjen över ett problem som efter mycken möda hittar sin lösning. Kunskap är känslan av svindel som kommer med insikten om hur lite man vet, i förhållande till allt som är möjligt att veta. Kunskap är sökandet efter nya insikter. Bildning är det som finns kvar när man glömt det man lärt sig. Och så vidare. Kunskap inget i sig och går därför inte att mäta och väga. Den synen på kunskap ser jag inte mycket av i dagens samhälle.

Var finns insikten om att kunskap är det som finns mellan oss och världen. Vem tänker på kunskap som något något komplext och föränderligt, som något som förändras likt prismorna i ett kalejdoskop. Jag vill se mer av insikt om att kunskap är inget man har, den finns bara i handling, när och där den används. Kunskap kan inte ägas, den är överallt, alltid gemensam. 

Förstår vi det har vi tagit första steget på väg mot en skola som är bra och som ständigt kan bli bättre. Världens bästa skola är en skola som aldrig blir färdig, en skola där misslyckande ses som en framgång och där varje problem och motgång betraktas som spännande utmaningar. Vill se förslag som pekar mot en en skola där man tar hand om varandra, där man litar på varandra. För det är en annan av kunskapens inneboende egenskaper, att den aldrig går att fejka. Antingen har man den eller också inte och det visar sig i relation till andra i vardaglig praktik. Därför är världens bästa skola en skola utan kontroll, utan betyg. Fokus och allt intresse riktas mot kunskapen, utbytet och sökande efter kvaliteten och intensiteten i vetandeprocessen.

Det är ingen nidbild och ingen utopisk dröm jag skrivit om här, det är en reflektion över det som är och det som skulle kunna bli. Om tillräckligt många vill och agerar i enlighet med sin välgrundade övertygelse om vad som är bra och vad som fungerar. En sak kan vi vara ense om. Det är inte bra som det är, och något måste göras. Förslagen som presenterats hittills av den nya regeringen är huvudsakligen bra, men det kan som sagt bli bättre. Frågan är om vi ska göra mer av samma eller om vi ska slå in på en annan väg, och om det kan anses vara en satsning på skolan att renovera ventilationen? En miljard låter som mycket pengar, men sprider man ut det på alla som ska dela blir det inte så mycket.