Information om mig

fredag 15 augusti 2014

Mellan positivism och hermeneutik

Jag ser att många läser denna text, vilket jag är väldigt tacksam för! Kanske har det med uppsatsskrivandets vedermödor att göra. Om det är därför just du läser denna text och om texten är till någon hjälp (hoppas det!) så kan jag även tipsa om en serie filmer jag spelat in om uppsatsens delar, som ligger ute på YouTube. Jag har även skrivit tre läroböcker som handlar om vetenskapligt tänkande, kunskapsteori och studier på högskolan. Vill du läsa mer om dem finns här en utförlig bloggpost. Stort lycka till med uppsatsskrivandet!

Som ett led i strävan efter att komma igång med skrivande och tänkande bloggar jag, för bloggen är den plats där jag tänker bäst. Tankarna växer fram och förändras, utvecklas och förädlas i det mellanrum som skapas mellan hjärnan, fingrarna och skärmen. Och frågorna jag får på det jag skrivit tvingar mig att tänka efter, vilket är utvecklande. Orden som flödar blir till tankegångar som kan utvecklas till resonemang när jag ser vad jag skrivit. Jag ändrar inte så mycket i det löpande, tänker hellre att det blir bättre nästa gång. Därför är texterna som publiceras här på bloggen aldrig färdiga. Läsarna av Flyktlinjer ställs aldrig inför fullbordat faktum. Kunskapen växer även mellan det jag skriver och ni som läser. Ibland dyker det upp kommentarer som kan bli till nya bloggposter. Jag har valt detta upplägg för det är så jag ser på kunskap och kultur, som ett slags samtal, som något som ingen har full kontroll över, som resultatet av interaktion, mellan ...

Detta att förändring inte går att kontrollera och att framtiden är en öppen fråga blir viktigare och viktigare ju mer jag tänker på och arbetar med att försöka förstå hur ett annat och bättre, mer hållbart samhälle, är möjligt och kan växa fram. Den frågan är som jag ser det den viktigaste frågan, den handlar om grunden för allt annat som hör livet till. Beroende på hur man ser på samhället, hur det fungerar och vad det är byggt av, kommer det att påverka vilka lösningar och problem man ser. Utgångspunkten för alla samtal om samhället, eller om skolan och storleken på skatteuttaget och vad som är önskvärt måste dock vara att framtiden är en öppen fråga. Ingen VET vad som kommer att hända! Det är den enda vi kan veta säkert om framtiden för oss människor här på jorden.

Vetenskapen firar triumfer och går från klarhet till klarhet och ju säkrare resultat desto bättre anses det vara och desto större genomslag får resultaten. Vi människor har ett enormt behov av att veta säkert. Det behovet, det begäret efter sanning, är så pass stort att vi till och med ibland är beredda att bortse från att sanningarna vi får oss serverade ofta inte kan hjälpa oss i vår vardag. Bara det är sant och bara det säger oss något säkert om framtiden är det bra, liksom. Och om Sverige kan bli världsledande inom något område finns det ofta hur mycket pengar som helst. Tänker till exempel på det center som håller på att växa fram vid Lunds Universitet och som äter enorma resurser, vilket är en satsning som sätter säker kunskap framför användbar forskning om samhället, kulturen och människan. Naturvetenskap behövs också, ingen tvekan om det, men om det är den enda forskning vi anser oss ha råd med förlorar vi på sikt även den. För kunskapsproduktion är en kollektiv verksamhet och vetande något som växer fram mellan. Tänker vi antingen eller, eller om vi ställer det ena mot det andra förlorar båda i pregnans. Det är mellan positivism och hermeneutik som svaren finns och det går inte att avgöra exakt var någonstans på förhand; därför är det viktigt att först välja syfte och sedan metod.

För att extrapolera och göra mitt resonemang tydligt skulle jag vilja förenkla lite. Jag skulle vilja presentera en modell, som jag dock inte vill ska uppfattas som en beskrivning av hur det är och fungerar i verkligheten. Modellen är ett verktyg att tänka med, som hjälper oss att få syn på vårt eget tänkande. Alla discipliner inom vetenskapen kan placeras i i ett kontinuum mellan två ytterlighetspositioner: Positivism och Hermeneutik. Vill vara tydlig med att ingen forskare eller forskning är renodlad och består av antingen eller, alla är i praktiken mer eller mindre av både ock. Naturvetenskapen har mer av positivism och humanvetenskapen mer av hermeneutik, men allt handlar om vilket kunskapsmål man har.

Vetenskap, liksom alla annan mänsklig verksamhet, är inte isolerat från resten av samhället. Vetenskapen står därför aldrig helt fri, sökandet efter kunskap är alltid mer eller mindre påverkat av rådande ideologi och maktordningar. Idag finns det en tydlig strävan hos ansvariga politiker att sätta Sverige på världskartan. Det målet är viktigare än alla andra mål, och följaktligen går det att motivera satsningarna på centret i Lund. Där produceras dessutom sann och säker kunskap, som kan användas för att göra förutsägelser om framtiden. Det är lätt att se lockelsen och enkelt att förstå att det blir så här, men det är olyckligt om vi låter samhällets kunskapsförsörjning styras av kortsiktighet och drömmar om publicitet. Samhällsutveckling går inte att förutsäga och kulturens roll för besluten som tas av politiker och andra får inte underskattas. Så säker kunskap som möjligt om det man söker kunskap om borde vara målet, för om säkerhet är viktigare än angelägenhet och användbarhet blir svaret meningslöst oavsett hur sant det är.

Positivismen är en metod för att söka säker kunskap, kunskap som kan användas för att göra förutsägelser. Och det finns massor av områden där det idealet går att uppfylla. Idag vet vi, säkert, vad som hände strax efter Big Bang och det går att göra förutsägelser om vad som kommer att hända med vårt solsystem och med Universum. Vi behöver den kunskapen, men om det är den enda kunskapen vi har kommer samhället förr eller senare att upplösas och falla sönder. Att bli världsledande kan och får aldrig vara ett självändamål. Vetenskapliga metoder ska användas förnuftigt och bara för att positivismen ger oss säker kunskap betyder inte att all vetenskap som lever upp till det idealet är bra eller att kunskapen är användbar.

Om positivism blir ett ideal som påverkar hur vi bedömer vetenskapliga resultat kommer vi att förvägra oss själva kunskaper som vi behöver för att leva ett gott liv och för att bygga ett hållbart samhälle. Hermeneutiken ger oss andra kunskaper. Kunskaper om det som inte går att veta något säkert. Som kultur till exempel. Sådan kunskap behöver vi också och den kunskapen är lika viktig, även om den inte kan sägas vara sann, eftersom det är en tolkning. Men om det som undersöks är komplext, föränderligt och diffust, till sin natur, är det omöjligt att få sann kunskap om detta. Och om vi bara accepterar sanning, exakthet och förutsägbarhet som kriterium på bra vetenskaplig kunskap, får vi problem, för då har vi på förhand bestämt oss för vad vi vill veta, och sedan är det en formalitet och ett hantverksuppdrag för vetenskapen att förpacka kunskapen i vetenskaplig form. Då låter vi vår vilja att veta och vårt begär efter sanning styra synen på och värderingen av vetenskapen. Vetenskap har då förvandlats till politik och skolan till en produktionsanläggning.

Kunskap är en ömtålig vara, en skör kvalitet. Kunskap är som sagt något som växer mellan och det går aldrig att nå, helt och hållet. För verkligheten förändras ständigt och även om det går att veta något säkert om det som är så har detta något förändrats innan kunskapen nått spridning. Problemet med skolan idag är inte det som händer (eller inte händer) i klassrummet, utan besluten som tas i riksdagen och framförallt den orimliga kunskapssyn som idag är rådande och som påverkar anslagsfördelningen och de mål som sätts upp för verksamheten. Vad som behövs är förståelse för kulturens roll och dess komplexitet samt en mer verklighetsförankrad syn på kunskap, där det är behovet av kunskap som styr sökandet, inte en orimlig önskan om att bli bäst. Framförallt måste vi förstå och ta hänsyn till det faktum att framtiden är en öppen fråga och att detta är själva förutsättningen, inte något problem.

Positivism är ett ideal som ska användas så mycket det bara går, Hermeneutik är ingen ersättning till sökandet efter säker kunskap, det är en annan metod, utformad för att tillgodose behovet av kunskap om sådant som positivismen inte kan svara på. Båda metoderna är lika viktiga och behövs lika mycket, till olika saker.

Det finns mycket mer att säga om positivism och hermeneutik, men ibland är inte bästa vägen fram långa och ingående förklaringar, ibland är det korta och enkla det som fungerar bäst. Ställ gärna frågor om ni undrar över något, jag lovar att svara efter bästa förmåga. Om kulturforskning med hermeneutiska förtecken har jag skrivit två böcker som fins att ladda ner gratis på nätet, om någon vill läsa: Samtal om samtal om kultur, och Studier av förändring, i rörelse.

199 kommentarer:

  1. Hej!! Kan du snälla snälla förklara tydliga skillnader / likheter mellan positivismen och hermeneutiken?

    SvaraRadera
  2. Båda är lika vetenskapliga. Positivism handlar om det som går att veta något om. Här söker man efter säkra samband och förutsägelser. Hermeneutik handlar om tolkning, och om det som inte går att VETA något om i positivistisk mening. Hoppas det svaret hjälper dig förstå bättre, annars får du fråga igen.

    SvaraRadera
  3. Måste man då inte heller välja mellan en kvalitativ och en kvantitativ forskningsstrategi? Kan dessa sammanvävas för att nå en "större tillförlitlighet" i en undersökning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är vanligt att tänka så, att om man kombinerar ansatserna blir resultatet bättre. Men det är inte riktigt så det fungerar. Tänk att något ska undersökas (syftet), och för att nå kunskap/förståelse om ämnet behövs en metod som ger den kunskap som behövs för att uppfylla syftet. Är det till exempel en fråga som rör kultur, som finns mellan människor är en tolkande, kvalitativ, hermeneutisk ansats lämplig. En kvantitativ ansats ger andra typer av svar som faller utanför syftet. Och samma sak om frågan rör statistiska samband, då är kvalitativa metoder inte tillämpliga.

      Tänk även på att valet i praktiken inte handlar om antingen kvalitativ eller kvantitativ, utan först om vilken typ av kunskap man behöver, sedan vilken metod som ger den kunskapen. Viktigast är dock resultatet av analysen av materialet som samlats in med den valda metoden.

      Radera
  4. Hej,

    Vilken bra förklaring!
    Försöker dock komma på hur en positivistisk frågeställning skulle kunna se ut, respektive en för hermeneutiken, men går bet.
    Har du några exempel?

    SvaraRadera
  5. Hej! Undrar samma som föregående! Hur skulle en frågeställning sedd ur vardera perspeltiv kunna se ut. :)

    SvaraRadera
  6. Hejsan!

    En frågeställning där en positivistisk ansats fungerar handlar om sådant man kan nå säker kunskap om. Till exempel: Hur många röstade på partiet X i förra valet? Eller: Hur har det ekonomiska värdet av X förändrats över tid? Statistik är metoden och svaren är antingen rätt eller fel.

    En frågeställning där en hermeneutisk ansats fungerar bäst kan se ut så här: Hur ser relationen mellan ledarskap om motivation ut? Eller: Hur upplever personalen arbetsklimatet på/i företaget X? Alltså frågor där det inte finns ett enda givet svar.

    Hoppas det svaret hjälper dig förstå skillnaden!

    SvaraRadera
  7. Hej, jag har en liten undran när det gäller positivismen hur man ska tänka. Hur kannan undersöka makt på en arbetsplats genom att anta ett positivistiskt perspektiv? Vilka metoder kan man använda och vilka generaliseringsanspråk?

    SvaraRadera
  8. Ska försöka svara så gott jag kan. Så här tänker jag: Det är lite bakvänt att tänka att man ska undersöka något med ett visst perspektiv, det leder tanken fel att börja i den änden. Jag vill se positivism och hermeneutik som två vetenskapliga uppsättningar verktygslådor som är användbara till olika uppgifter. Vad jag menar och vill betona är att vetenskapen alltid börjar i frågan/syftet. Vad vill man veta? Först när man vet det och har det tydligt och klart för sig kan man börja fungera över vilken metod man ska använda och hur man ska gripa sig an problemet.

    Makt kan man undersöka på olika sätt, och även om jag inte gjort det själv är jag övertygad om att det går att angripa med positivistiskt, kvantitativa metoder. Man skulle till exempel kunna granska könsfördelningen i alla större börsnoterade företag och göra en analys av könsrepresentationen, vilket är en aspekt av makt. Ett annat sätt skulle kunna vara att leta efter statiska samband mellan olika uttryck för makt och ekonomisk statistik.

    Positivismen ställer högre krav på generaliserbarhet än hermeneutiken, så det gäller att källorna och datan man bygger sina analyser på är statisktist säkerställda.

    SvaraRadera
  9. hej!
    jag har precis börjat läsa om de två traditionerna och börjar få ett hyffsat bra grepp. Min fråga är vilka anser du vara de mest centrala begreppen i respektive tradition?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det var en svår fråga. Finns inget enkelt och tydligt svar, men jag skulle säga att begreppen Sanning, Fakta och Bevis är centrala och utmärkande för positivismen. Och när det gäller hermeneutiken vill jag peka på begreppen Tolkning, Förståelse och Reflektion. Fast det är ju inte riktigt begrepp, men orden säger något om kunskapsmålet och hur man bedriver vetenskap med utgångspunkt i de olika traditionerna. Hoppas svaret fungerar, annars är du välkommen att höra av dig igen.

      Radera
  10. Hej, jag undrar over skillnaden på ontologi och epistmologi?

    Spelar det någon roll inn i hermeneutik eller positivismen, vilken av dom man ska ta?

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Ska försöka svara på din fråga, men vill börja med att uttrycka lite oro. Det är svårt att läsa vad du skriver eftersom språket inte fungerar. 1. det heter epistemologi, 2. det heter skillnaden mellan, 3. in stavas just så (men vad menas med "inn i"?). Sedan är antologi och epistemologi ingenting man "tar". Går du på högskolan och står i begrepp att skriva en uppsats finns det en hel del att tänka på och jobba med innan skrivfasen kan inledas. Språket är lika viktigt som kunskaperna, för om läsaren inte förstår är det svårt att avgöra vad man som författare kan. Tänk på det, säger jag i största välmening.

    Nu till frågan:
    1. Epistemologi är läran om hur man når kunskap. Var finns kunskapen? Hur känner man igen den och hur kan man söka dem? Vad är kunskap, är en annan fråga som faller inom epistemologins område. Det handlar om att skaffa sig en uppfattning om vad man gör. Vilken typ av kunskap behövs, vilken metod är lämplig och hur avgör man vad som är ett bra resultat. Detta är frågor som handlar om epistemologiska aspekter av uppsatsarbetet och vetenskapen.
    2. Ontologi handlar om verkligheten. Hur ser den ut, vad består den av och hur fungerar den? Det kan vara bra att reflektera över detta innan man kastar sig ut för att undersöka aspekter av verkligheten.
    3. Ontologi och epistemologi hänger ihop på det sättet att man måste veta vad verkligheten är för att kunna utarbeta metoder för att undersöka den.

    Det gäller lika för både hermeneutiska undersökningar och positivistiska. H och P är metorder för att undersöka (epistemologi) verkligheten (antologi).

    Hoppas svaret fungerar och kan hjälpa dig fram i tänkandet!

    SvaraRadera
  12. Du är så bra på att förklara!
    Önskar jag hade dig som föreläsare i skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för snälla ord som värmer och inspirerar!

      Radera
  13. Hej kan du på ett enkelt sätt förklara vad fenomenologi/hermenelogi är ? Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Något enkelt sätt att förklara finns inte, men förhoppningsvis blir det enklare att förstå om jag säger något om skillnaden mellan fenomenologi och hermeneutik.

      Fenomenologi är vetenskapen om människans upplevelser och intryck av världen.

      Och hermeneutik är ett sätt att söka kunskap om sådant som inte går att nå direkt kunskap om. Kunskap som delvis är dold och därför kräver tolkningsförmåga för att förstå.

      Det finns kopplingar mellan, men fenomenologin kan även vara kvantitativ (upplevelser kan beskrivas och analyseras positivistist, även om det inte är så vanligt).

      Mvh
      Eddy

      Radera
  14. Hej!
    Kan du hjälpa mig varför det finns skillnader mellan positivismen och hermeneutiken? Och vad det finns för skillnader?? Gärna så enkelt som möjligt. Tycker detta är så svårt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Det är delvis detta som bloggposten handlar om, men jag förstår och möter många frågor om detta. Tänk att alla undersökningar har ett kunskapsmål; man vill veta någonting om något. Det är detta som avgör vad som är en bra/lämplig metod. Målet med alla undersökningar är att nå så säker kunskap som det bara går. Detta gäller all vetenskap.

      Positivism är ett sätt att söka kunskap som är säker. Det är en vetenskaplig tradition som bara erkänner sådan kunskap som går att bevisa med hjälp av iakttagelser/evidens/statistik och logik. Målet är säker kunskap.

      Alla frågor går dock inte att besvara säkert, av olika anledningar. En strikt och renlärig positivist väljer då att inte undersöka saken, men det finns metoder att nå kunskap även om sådana frågor (till exempel kultur). Hermeneutik är en tolkande metod som fyller i med antaganden där det saknas evidens/underlag. Metoden leder inte till säker kunskap och den är inte ett alternativ till positivism, men den ger så säker kunskap som går att få om frågor som saknar givna svar.

      Principen inom all vetenskap är att sträva efter så säker kunskap som möjligt, men alla frågor kan som sagt inte besvaras säkert. Därför talar man om positivism (kvantitativ) och hermeneutik (kvalitativ), som alltså inte är något man väljer melllan, man väljer den metod som ger så säkert resultat som möjligt.

      Hoppas du förstår bättre av dessa tankar.

      Radera
    2. Ja men har en fråga på min uppsats där frågan är typ varför det finns skillnader? Kan du hjälpa mig med detta?

      Radera
    3. Varför det finns skillnader? Jag förstår nog inte riktigt vad det är du undrar över. Det handlar om två olika vetenskapliga metoder, två olika principer för kunskapsinhämtning.

      Radera
    4. Jag förstår inte heller vad min lärare vill veta. Han fråga är: vad finns det för skillnader och varför? Haha

      Radera
  15. Då förstår jag bättre. Om din lärare säger så tror jag att hen menar att du ska förklara hur du ser på skillnaden. Och när du gör det visar du att du har koll på detta med vetenskaplighet. Jag vet inte, men kanske får du frågan för att du ska motivera den metod du valt?

    Vill man veta något är det viktigt att man väljer en metod som ger en de svar man behöver, och tankarna om positivism och hermeneutik är en hjälp på vägen.

    Lycka till med arbetet!

    SvaraRadera
  16. Hur skulle intervjumetoden ses på ur ett positivistiskt och hermeneutisk synsätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Först och främst beror det på vad det är man vill undersöka, vad som är syftet med undersökningen, vilken typ av kunskap man söker. Alla frågor går inte att undersöka vetenskapligt med hjälp av empiri baserad på intervjuer (oavsett vad det är för typ av intervjuer).

      Är frågan lämpad för en positivistisk ansats blir frågorna mer av enkätkaraktär; få och standardiserade, eftersom man förväntas göra statistiska analyser och behöver göra många intervjuer.

      En frågeställning som passar för hermeneutik handlar det om ett fåtal intervjuer som går på djupet och där det finns utrymme för improvisation från både intervjuare och intervjuad. Sedan tolkas svaren för att komma fram till ett resultat.

      Radera
  17. Snubblade på din blogg i syfte att försöka reda ut dessa begrepp och vilken hjälp din text har varit! Otroligt duktig är du på att förklara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Sätter mycket stort värde på att du tar dig tid att skriva det.

      Radera
  18. Har lyssnat på 2 föreläsningar som du hållit, och trots att jag har tyckt att vetenskapsteori inte är något för mig så har du givit mig viktig "food for thought". Har märkt att jag nu tänker på HUR jag tänker! Det låter nog lite flummigt men det jag försöker förmedla är att det är otroligt givande att höra dig prata (och nu läsa det du skriver)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad glad jag blir! Fortsätt tänka mer på hur du tänker, och mindre på hur man ska tänka. Det låter som du har tagit ett stort steg framåt i din intellektuella utveckling. Stort lycka till med fortsättningen!

      Radera
  19. Hej! idag har jag liksom många andra snubblat över din text angående Positivism och Hermeneutik. Jag vet att klockan är sent på kvällen och att tankeverksamheten eventuellt har sänkts och kanske borde fortsätta imorgon bitti. Kan dock inte släppa ämnet för kvällen än och tänkte därför fråga dig om för- och nackdelar med de båda inriktningarna och hur man kan använda positivismen och Hermeneutiken? En tanke jag hade om hur man kan använda hermeneutiken är just att tolka patienters smärtupplevelse (subjektivt) för att kunna ge rätt mängd smärtstillande. Stämmer detta? Kan dock inte riktigt komma på något konkret med positivismen och de bådas för- och nackdelar som sagt. Tack så länge för bra information. Med vänlig hälsning, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Hanna! För- och nackdelar med P och H går bara att uttala sig om med hänsyn tagen till och i relation till syftet med undersökningen, kunskapsmålet, det man vill veta och vad som ska undersökas. Målet med all vetenskap är att nå så säker kunskap som möjligt. P är en uppsättning metoder och ett ideal, en strävan efter säker kunskap, och H är metoder utvecklade för att nå tillförlitliga resultat om sådant som inte går att uttala sig säkert om.

      Smärta är ett bra exempel på ett subjektivt tillstånd som inte går att nå objektiv kunskap om, och vill man undersöka upplevelsen av smärta hos olika människor är H metoden man är hänvisad till. När det gäller utsättning av mediciner och smärtstillande preparat är det dock ett krav att man lutar sig mot säker kunskap. Medicinska frågor går oftast att undersöka positivistiskt, medan omvårdnadsfrågor oftare är hänvisade till hermeneutik.

      Hoppas dessa tankar var till hjälp, och lycka till med uppsatsarbetet!

      Radera
  20. Din text räddade nog precis min uppsats! TACK! Synd att min kunskapslitteratur inte är på din nivå...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, det var roligt att höra! Lycka till med allt framöver!

      Radera
  21. Hej! Jag undrar vilka likheter det finns mellan positivismen och hermeneutiken? Så tacksam för svar!

    SvaraRadera
  22. Hej Carro!
    Likheten är att det i båda fallen handlar om vetenskapliga metoder för att nå så säker kunskap som möjligt. Positivismen är en uppsättning metoder som används för att undersöka saker som går att nå säker kunskap om, medan hermeneutik är en uppsättning tolkande metoder som används när man undersöker saker som är vaga till sin natur eller dr kunskapen är dold och bara går att ana sig till.

    SvaraRadera
  23. Hej! Skulle du kunna förklara likheter och skillander mellan positivism och fenomenologi? Tacksam för svar! Mvh Emma

    SvaraRadera
  24. Hej!

    Fenomenologi är vetenskapen om människans subjektiva upplevelser och intryck av världen. Upplevelser är individuella, men tolkas i ljuset av andras föreställningar. Det är svårt att undersöka sådana saker kvantitativt, men det går. Oftast är fenomenologin kvalitativt, tolkade; det vill säga hermeneutisk, men det går naturligtvis att samla in data om upplevelser som inte är så komplexa, och dessa data kan analyseras statiskt. Dock är positivismen inriktad på säker kunskap och eftersom upplevelser alltid är mer eller mindre subjektiva finns inte särskilt mycket positivistisk fenomenolog.

    Det finns ett avsnitt av Filosofiska rummet som handlar om fenomenologi som jag varmt kan rekommendera och där din fråga delvis berörs: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71587?programid=793

    SvaraRadera
  25. Hej Eddy!
    Går det att kombinera positivism och hermeneutik i en undersökning? Och i så fall hur? Om möjligt, ge gärna ett exempel.
    Tack på förhand!

    SvaraRadera
  26. Hejsan!
    Det är lite olyckligt att tänka på dessa saker som två olika metoder, det handlar mer om vetenskapsteoretiska termer som används för att beskriva olika sätt att bedriva vetenskap på. Det handlar inte om antingen eller utan snarare om mer eller mindre av både och.

    För att kunna svara på den hör typen av frågor måste man ha ett syfte att utgå från: Vad är det för kunskap man söker, vad ska undersökas? För man vet det bestämmer man metod med ledning av den fråga man formulerat, och då kan det (beroende på fråga) i vissa fall finnas poänger med att undersöka saken med både utgångspunkt i metoder som drar åt positivism och åt hermeneutik. Det vanliga är dock att man väljer en metod.

    Vill man kombinera metoder får man göra separata undersökningar och hålla isär respektive resultat för att sedan i slutdiskussionen diskutera vad man kommer fram till i en sammanhållen och övergripande analys.

    Hoppas svaret fungerar och hjälper dig i ditt tänkande!
    Eddy

    SvaraRadera
  27. Hej Eddy! Skulle du kunna ge två konkreta exempel på hur ontologi och epistemologi hänger ihop! Väldigt tacksam för svar! Mvh Emma

    SvaraRadera
  28. Vet inte omtag kan ge två exempel, men i grund och botten är det ganska enkelt (även om orden låter abstrakta och kanske onödigt krångliga). Ontologi är alla frågor som handlar om verkligheten, och epistemologi handlar om hur man når kunskap om fenomen som finns i verkligheten.

    Det kan vara bra för att utvecklingen av sitt tänkande att reflektera över dessa saker, men det är svårt att skriva om det för det handlar om filosofiska problem. Alla har dock en uppfattning om verkligheten, om vad som är verkligt och hur saker och ting hänger ihop. Funderar man över det sysslar man med ontologi.

    Epistemologi handlar om hur man når kunskap om något och för att kunna komma vidare i tänkandet kan man reflektera, först över vad man vill veta (något om) och sedan vilka olika sätt som man kan nå den kunskapen eller söka svar på frågorna.

    Tänker man sig till exempel att verkligheten bara finns i människors föreställningar och att språket inte bara beskriver utan också skapar verkligheten, då kan man söka svar på sina frågor genom studier av texter och intervjua människor och be dem sätta ord på sina tankar. Om man utgår från att verkligheten är matematisk är det med hjälp av matematiska metoder man söker kunskap.

    I grund och botten är det enkelt, men går man på djupet blir det svårare och svårare. Ett råd är att lägga sig på den nivå man själv behärskar, och vara lyhörd och öppen för läsarnas frågor och kritiska synpunkter.

    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  29. Tack så mycket! Ja jag har verkligen problem med att komma på två konkreta exempel! Tack för ditt svara

    SvaraRadera
  30. Hej! Vill bara säga att du är grymt duktig på att förklara. Påminner mig om en av mina gamla grundskolelärare - han var den enda på skolan som kunde få min stökiga klass att på riktigt intressera sig, och det gällde vad han än pratade om. Keep it up! Hoppas jag får höra dig föreläsa någon dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så väldans mycket! Du anar inte hur glad jag blir att du hör av dig för att berätta, och hur tacksam jag är för att det jag har att säga betyder något och är till hjälp för andra! Lycka till med allt!

      Radera
  31. Hej!

    Jag har två olika frågor jag funderar på och jag har läst lite i övriga kommentarer och förstår att många uppskattar din hjälp.

    1.Förklaring och förståelse - Hur skulle du definiera dessa två begrepp? Hur de förhåller sig till varann, går dem att förena eller är dem helt åtskilda? Hur bör jag tänka och vilka vetenskapsteoretiska begrepp bör jag bekanta mig med för att få ökad förståelse?

    2. När är det okej att skriva i jag-form? I vilka forskningssituationer alltså. Finns det några vetenskapsteoretiska begrepp jag kan använda för att påvisa det isf?

    Ytterst tacksam för hjälp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Först jag-form. Jag brukar säga så här: undvik jag i arbeten som ska vara vetenskapliga, det är ju inte en personlig berättelse. Men, och detta är viktigt, det handlar om hur man skriver och inte vilka ord man använder. Att använda författaren eller skriva i passivform krånglar bara till det, och då är det bättre att skriva jag. Tydlighet och transparens är viktigare än vilka ord som används.

      Förklara och förstå, brukar man ibland använda för att skilja mellan naturvetenskapligt positivistisk forskning som syftar till att förklara (typ leda i bevis) det man undersökt. Använder man statistik brukar syftet vara att förklara. Och använder man tolkning och hermeneutik som metod är syftet mer att förstå. Ju osäkrare svar man kommer fram till desto mer förståelse och mindre förklaring blir möjligt, kanske man skulle kunna säga. Man brukar dock inte skilja strikt på förklara/förstå, för det ena förutsätter ofta det andra.

      Vill du fördjupa dig i frågan tycker jag du ska läsa texter som handlar om epistemologi. Frågan är dels vad kunskap är, dels hur kunsksp nås. Inga enkla frågor, men om man bara inte tänker sig att man ska förstå allt på en gång lär man sig massor på att försöka.

      Hoppas svaren var till nytta, annars är du välkommen att höra av dig igen.

      Radera
  32. Hej och tack för din blogg.
    Jag har två frågor som jag vore tacksam om du ville besvara.

    1. Blir det automatiskt positivistiskt bara för att man gör en kvantitativ studie? För att ta exemplet ovan i kommentarsfältet med studie om smärtupplevelse som väl kan klassas som hermeneutiskt inte minst om man gör djupintervjuer med patienter. Men om man istället gör en enkätundersökning om smärtupplevelse av en stor mängd patienter som genomgått samma operation där de får svara på standardiserade svar, blir det då en positivistisk undersökning? Är inte även detta tolkningar av folks upplevelser och därmed hermeneutiskt?

    2. Kan man koppla ihop konstruktivism med hermeneutik och positivism och tänka att det handlar om tre olika sätt att se på kunskap och verkligheten? Jag gissar att konstruktivistiska undersökningar oftast är hermeneutiska eftersom man försöker ta reda på hur människor skapar verkligheten tillsammans men finns det fler sätt de kopplas ihop?

    Jag är rädd att jag är ute och cyklar och vore därför tacksam om du har möjlighet att svara.

    SvaraRadera
  33. Hej Albin!
    Nej, det blir inte automatiskt en positivistisk undersökning bara för att man har valt en kvantitativ metod. Positivism är ett vetenskapligt ideal, en samling principer som syftar till att ge så säker kunskap som möjligt. Ska man säga något säkert är statistik förstahandsvalet, skulle jag säga och tror de flesta håller med. Fast det är alltid frågan/kunskapsmålet som avgör vilken metod som är bäst. Och även kvantitativa data måste tolkas för att säga något som går att använda. Exemplet med smärta ligger i ett slags gränsland, och det beror på vilka aspekter av frågan man är intresserad av som avgör om man ska välja en kvalitativ eller en kvantitativ metod.

    Jag vill att man håller isär begreppen och inte tänker att man kan/ska koppla ihop dem. Konstruktivism är ett kunskapsteoretiskt begrepp så det skiljer sig från H och P, även om många som ansluter sig till och arbetar med konstruktivistiska utgångspunkter nog känner sig mest hemma inom hermeneutiken. Konstruktivismen är dessutom en reaktion på eller ett resultat av kritik mot positivismens långtgående sanningsanspråk.

    Det finns inga verkligt vattentäta skott mellan något av begreppen, alla handlar på ett eller annat sätt om kunskapsutveckling.

    Tack för inspirerande frågor som tvingade mig att tänka efter!
    Eddy

    SvaraRadera
  34. Hej Eddy!
    Kom över din blogg av en slump och jäklar vad intressant, vilket engagemang du har och detta kunde jag inte exkludera i att hylla dig för. Tror du gör en större insats i flertalet studenters vardag än vad du tror! Nu hoppas jag också att du kan göra det för mig!

    Bakgrundsinfo:
    I detta nu genomför jag en intervju och-observationsstudie av hur en specifik religiös församling upplever sig själva bli bemötta av allmänheten i och med församlingens aktiva missionerande.
    Metoderna syftar till att stärka varandra i analysdelen av arbetet, där jag anar att hermeneutiken är den metod som är lämpligast att använda mig av.

    Min fråga:
    En del av det skriftliga arbetet innehåller ett avsnitt där min kunskapssyn, metodsyn och vetenskapssyn ska presenteras. Vad innebär egentligen dessa i relation till mitt arbete? (Särskild betoning på den sistnämnda synen)
    Är nyfiken på vad du anser och har för tankar kring detta. Tack på förhand och åter igen, imponerande blogg!

    Mvh

    SvaraRadera
  35. Hej R.J.Ö. och tack för snälla och uppmuntrande ord! Det känns viktigt att svara och försöka hjälpa, och det är lärorikt för mig också. Och här behöver jag inte ta hänsyn till något annat än kunskapen och kvaliteten, vilket jag önskar var fallet även i den reguljära verksamheten som anställd lärare.

    Intressant projekt, tänker jag först och främst! Bra och viktigt! Det jag vill säga om bakgrundsinformationen du ger är att be dig fundera en gång till innan du tänker på hermeneutik som synonym för tolkning. Intervjuer och observationer är hermeneutiska metoder som inte ger lika säker kunskap som enkäter, vilket är (mer) positivistiska metoder eftersom de ger statistiskt säkerställda resultat (som behöver tolkas för att omvandlas till kunskap). Tänk på hermeneutik som en uppsättning verktyg, skapade för att nå kunskap om sådans som man behöver veta något om men som inte går att nå säker kunskap om.

    Först gör man klart för sig vad man vill veta, och sedan utformar man en metod som fungerar för ändamålet, och den metoden ska i alla vetenskapliga projekt ge så säker kunskap som möjligt. Det låter som ditt projekt är hermeneutiskt eftersom den kunskap du söker finns i huvudet och är delad mellan en mindre grupp människor, och då är intervjuer och observationer en bra väg att gå.

    Frågan gäller vad du ska skriva i det avsnitt i uppsatsen som jan antar är inledningen till metodavsnittet? Det man vill veta där är hur du, väldigt översiktligt, ser på världen och verkligheten samt hur du menar att man når kunskap, rent allmänt inledningsvis och sedan i relation till din undersökning. Jag brukar säga till mina studenter att de ska resonera (och det är viktigt att det blir ett resonemang och inte bara information) kring vilken typ av kunskap de behöver för att leva upp till syftet. Det är där det avgörs om undersökningen blir hermeneutisk eller positivistisk, och det är syftesformuleringen (som man argumenterar för i problemdiskussionen) som avgör vilken metod som är bäst.

    Om du börjar med att resonera kring vilken typ av kunskap du behöver för att genomföra din undersökning beskriver du din syn på kunskap (i den aktuella undersökningen) och därefter kommer du snart att finna en lämplig övergång till resonemanget om vilken metod som är lämplig för din undersökning. Vänd och vrid gärna på olika metoder och diskutera deras för och nackdelar för att sedan landa i den metod du med stöd i goda argument och med hänvisning till syftet bestämmer dig för. Och detta resonemang sammanfattar du sedan genom att reflektera kring om undersökningen drar åt det hermeneutiska hållet eller det positivistiska, och det är den sammanfattningen som ger läsaren en förståelse för din vetenskapssyn.

    Tänk på att man inte väljer H eller P, man formulerar ett syfte och diskuterar sig fram till vilken metod som är bäst för att leva upp till syftet, och tankeverktygen som behövs för det arbetet hämtar man antingen från den positivistiska eller den hermeneutiska verktygslådan.

    Stort lycka till nu!

    SvaraRadera
  36. Hej Eddy!
    Innan jag formulerar min fråga vill jag bara passa på att tacka dig för din mycket läsvärda blogg!

    Fråga : vilka styrkor respektive svagheter finns hos respektive ansats, inom hermeneutiken och positivismen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack Kushtrim!
      Styrkan med positivismen, som jag ser det, är att den ger säker kunskap och att det går att göra förutsägelser om det som undersöks med sådana metoder. Svagheten är, återigen som jag ser det, att det är väldigt mycket som inte går att undersöka med metoderna, många aspekter av levt liv som faller utanför.

      Styrkan med hermeneutiken är att dess metoder fångar aspekter av levt liv som inte går att undersöka med positivistiska metoder. Den ger kunskap om vardagen och samhällets och tillvarons mer undflyende och svårfångade delar. Och svagheten är att metoderna bygger på tolkning, som alltid är subjektiv.

      Båda är dock lika vetenskapliga, förutsatt att och så länge man strävar efter att nå så säker kunskap som möjligt.

      Mvh
      Eddy

      Radera
  37. Hej min fråga är? exempel på ett psykologiskt intressant forskningsområde som med fördel skulle kunna studeras både utifrån en naturvetenskaplig och en humanvetenskaplig ansats samt varför båda ansatserna skulle fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

    SvaraRadera
  38. Hej min fråga är? exempel på ett psykologiskt intressant forskningsområde som med fördel skulle kunna studeras både utifrån en naturvetenskaplig och en humanvetenskaplig ansats samt varför båda ansatserna skulle fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ledsen, men jag förstår inte riktigt vad du undrar över. Du får förtydliga så ska jag försöka.

      Radera


  39. hur kan man till exempel med fördel studera sömnstörningar av både en positivistisk och en hermeneutisk ansats och varför skulle båda ansatserna fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen!
      En positivistisk studie av sömnsvårigheter skulle utföras i ett labb och fokusera på mätbara kunskaper. En hermeneutisk studie skulle fokusera på upplevelser och tankar om fenomenet. Båda kunskaperna behövs för att fördjupa förståelsen för sömnsvårigheter.

      Radera
  40. Hej! Jag ha snart ett prov i filosofi och jag misstänker att vi kommer få en fråga som lyder ungefär "Är Hermenetiken rationalistisk eller empirisk?". När jag resonerar själv känner jag att det blir lite luddigt.Hur skulle du svara på den frågan?
    Jätte tacksam för svar!
    ha det gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har funderat. Svårt. Beror ju på vad man talar om, och hur. Jag tror jag landar i att det inte går att säga antingen eller här. Hermeneutik är ju en tolkande ansats och tolkning bygger på eller kan bygga på både logik och empiri. Fast det är nog så att hermeneutik handlar mer om rationalism än om empirism, vilket jag bygger på dess koppling till kontinental filosofi, som initialt byggde på rationalistiska tankegångar.

      Radera
  41. Hej! Jo, jag undrar vilka för-och nackdelar det finns med respektive vetenskapligt synsätt? Tack på förhand/ Benjamin

    SvaraRadera
  42. Hej Benjamin!
    Just den frågan har jag svarat på några gånger redan, och svaren finner du bland kommentarerna ovan. Om frågan kvarstår är du välkommen att höra av dig igen. Precisera gärna frågan, för det går egentligen inte att svara på allt för breda och allmänt hållna frågor om detta snåriga ämne.
    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  43. Om man exempelvis tar en mordutredning som exempel, vilka är för- samt nackdelarna med att använda de två synsätten då? Ska man förlita sig på den redan befintliga faktan och bevis eller ska man få tänka själv?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, tänk så här. Positivismen söker verifierbar kunskap, med stöd i empiri (det vill säga kvantifierade iakttagelser) och logik. Fakta är ett ord man ska akta sig för i detta sammanhang och det gäller även bevis. Positivism (liksom hermeneutik) är metoder att nå kunskskap och kunskskap är något annat än fakta och bevis. En positivistisk undersökning av brott handlar om att samma in DNA och andra saker som kan beläggas. Man kan provskjuta vapen, och så vidare. Och med utgångspunkt i denna empiri bygger man upp sitt case.

      En hermeneutisk undersökning av ett brott skulle kunna handla om att leta vittnen och söka motiv. Här är analysen kvalitativ och resonerande. Här handlar det om att bygga upp förståelse för vad och varför. Man kommer inte att få lika säker kunskap, men den kunskap man kan få är så säker det går. Det är viktigt.

      Det handlar om olika metoder för olika mål. Finns inga vapen, blod, dna eller något annat som går att härleda till någon går det inte att leda något i bevis, men det kanske finns vittnen, ett tydligt motiv eller andra saker som kan ligga till grund för en tolkning som gör att man kan skapa en trovärdig förklaring.

      Målet är alltid så säker kunskap som möjligt, och det är frågan som styr vilken metod man väljer. Så egentligen leder det tanken fel att tänka i termer av för- och nackdelar. Det är olika metoder, men man väljer först syfte och sedan metod.

      Radera
  44. Oerhört givande läsning och pedagogiska, tålmodiga svar!

    SvaraRadera
  45. Min fråga är vilka är de centrala begreppen inom positivism enligt dig och vad är innebörden av dessa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Då det handlar om vetenskapliga metoder och sätt att söka kunskap finns det inga direkta begrepp kopplade till respektive ”skola”. Begrepp ser jag som analytiska verktyg och de flesta kan användas i båda typerna av undersökning.
      Mvh
      Eddy

      Radera
  46. Hejsan! Väldigt intressant text och du förklarar oerhört bra! Väldigt hjälpsam text!
    Något jag dock funderar över som jag inte riktigt förstår, och som jag inte tror att du har skrivit om ( i så fall har jag missuppfattat), är om det är givet vilken utgångspunkt t.ex positivismen eller hermenutiken har? Är utgångspunkten t.ex ontologi? Eller epistemologi? Eller varierar detta beroende på forskning? Hoppas du förstår min röriga fråga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och stort tack både för snälla ord och en fråga som jag verkligen får tänka till kring för att besvara. Jag skulle säga att det handlar om både ontologi och epistemologi, fast framförallt om epistemologi.

      Det skiljer sig hos vissa både vad gäller ontologi och epistemologi, vilket leder till problem. Om man ser positivism och hermeneutik som ontologiska utsagor är det som upplagt för strid om vad som är bäst och vem som har rätt, och det är bara destruktivt. Ser man det däremot som två olika sätt att söka kunskap om olika aspekter av en värld och en verklighet som är komplex och mångfacetterad, kan man mötas och samtala om vilken uppsättning metoder som är bäst för vilken typ av frågor. Då kan man lyssna och lära av varandra och utvecklas som forskare, vilket jag ser som vetenskapens viktigaste uppgift.

      Hoppas det fungerar som svar på frågan.

      Radera
  47. Hej. Jag har en fråga som jag hoppas du kan hjälpa mig. Jag har intervjuat en person gällande en brottslig gärning och skall nu svara på frågeställningen "Vad bedömer du att en positivist respektive en hermeneutiker skulle tycka om ditt metodval, alltså intervju?"
    tacksam för svar!

    SvaraRadera
  48. Hej!
    Det låter lite som en bakvänd tanke, svarar jag. Inom vetenskapen formulerar man först en fråga/syfte (man redogör tydligt för kunskapsmålet och beskriver vad det är man vill veta), sedan väljer man den metod som bäst svarar upp mot frågan. Och metoden kan vara antingen kvalitativ eller kvantitativ beroende på vad det är man vill veta. I fallet med brottslighet skulle jag säga att ifall man är intresserad av orsaker till kriminalitet behövs statistik och är man intresserad av hur brottslingar tänker är det intervjuer man ska välja.
    Tänk inte att det finns positivister eller hermeneutiker, tänk på det som två olika uppsättningar vetenskapliga metoder istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Jag undrar om du kan hjälpa mig med en fråga. Hur beskriver man skillnaden mellan positivism och fenomenologi

      Radera
    2. Hej! Jag förstår inte riktigt frågan. Varför skulle man beskriva SKILLNADEN? Det handlar om två delvis olika saker och är två olika vetenskapliga skolbildningar. Jag har svårt att se en situation där man skulle behöva välja. Positivism handlar om att söka så säker och verifierbar kunskap som möjligt. Och fenomenologi är en filosofisk skolbildning som intresserar sig för upplevelser av världen.

      Radera
  49. I en forskningsstudie vill man undersöka rektorers, specialpedagogers och speciallärares förväntningar på det specialpedagogiska uppdraget inom Statens institutionsstyrelse (SiS) och hur den specialppedagogiska kompetensen tas tillvara. Syftet är även att bidra till skolverksamhetens vidareutveckling. De specifika frågeställningarna i studien är 1) vilka förväntningar rektorer, specialpedagoger och speciallärare har på det specialpedagogiska uppdraget inom SiS, och 2) vad specialpedagoger och speciallärare inom SiS anser att deras kompetens används till, och hur detta relaterar till examensmålen för specialpedagogutbildningen?
    Min fråga är vilken metodval är relevant samt vilken teoretisk förankring kan man använda och är lämplig för just denna studien?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen! Just val av metodval och hitta en god teoretisk förankring är svårt för mig. Vad ska man tänka på när man väljer metodval och teori? Skulle vara tacksam för hjälpen

      Radera
    2. Hej och tack!

      Här låter det som att en kvalitativ (fenomenologisk eller fenomenografisk) metod är att föredra, i alla fall när det handlar om att undersöka förväntningar. För att kunna säga något meningsfullt om ett så pass komplext ämne behöver man komma på djupet och resonera med dem man söker kunskap och förståelse från. Sedan kan man jämföra de olika gruppernas tankar med varandra och tolka/analysera skillnader och likheter mellan grupperna.

      Den andra frågan, den om hur man anser att kompetensen används är lite mer öppen och det är svårt att säga vilken stod som passar bäst. Här skulle man nog kunna skapa en enkät och dela ut till många för att få det sättet få mer statistiskt säkerställda och därmed mer generellt giltiga svar. Kanske är det i denna undersökning idé att kombinera för att sedan kunna förra ett resonemang med utgångspunkt i både fördjupade resonemang och mer allmänna åsikter?

      Allt handlar om hur man formulerar syftet och vilken typ av kunskap man söker.

      När det gäller teori tänker jag att det bör handla om sätta sig in i vilka olika sätt det finns att se på specialpedagogik, men även lärande och kunskap. Men det är inte riktigt mitt område, fast ett allmänt tips är att söka vetenskapliga artiklar och undersöka vilka teorier som forskarna på området hänvisar till i sina texter. Efter ett tag när man läser texter om samma ämne brukar det framträda ett mönster, vilket är en indikation på att man är något på spåret.

      Stort lycka till med projektet!
      Eddy

      Radera
    3. Hej!
      Vet inte om detta kan hjälpa dig, men jag brukar förklara så här: Teorier handlar om hur framstående forskare har TÄNKT om det som ska undersökas och när man läser olika teorier är det viktigt att man lägger märke till skillnaderna i fokus, utgångspunkter samt hur man argumenterar för ståndpunkterna. När man skriver om teori i en uppsats förklarar man vad de olika tankarna går ut på och hur de förhåller sig till varandra. Sedan använder man dessa olika tankar som utgångspunkt för analysen av det material, den empiri man samlar in.

      Och vilken metod man väljer styrs alltid av vilket kunskapsmål man har, det vill säga vad man vill veta något om. Är det generella svar man söker eller om man vill förstå grupper av människor på en övergripande nivå, om det är säkra svar om specifika aspekter då väljer man en kvantitativ metod som leder till statistiskt säkerställa svar. Men är det vad som händer mellan människor man vill förstå eller hur saker och ting fungerar i enskilda fall väljer man en kvalitativ metod där man kommer ett fåtal människor mer på djupet. Kunskapen blir då inte lika säker och generaliserbar, men den fortfarande lika vetenskaplig.

      Vetenskap handlar om att vara noga med att motivera alla val med stöd tydliga i kontrollerbara argument. Och om att aldrig påstå något som man inte har koll på eller kan visa upp underlag för. Olika påståenden är olika säkra, och det är viktigt att vara tydlig med detta när man presenterar sina resultat. Även osäkra resultat och antaganden kan vara intressanta, och deras värde ökar om tolkningarna ligger i linje med övrig forskning.

      Hoppas svarat var till hjälp!
      Eddy

      Radera
    4. Tack snälla för ditt svar och dem tiden du ger här på bloggen. Blev tydligare för mig nu...

      Radera
  50. Hej Eddy!
    Min fråga är vad innebär kritisk diskursanalys?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Svaret på den frågan kräver mer av mig än jag har möjlighet att avsätta just nu, men om du söker här på Flyktlinjer, i sökfältet på startsida bör du hitta artiklar som behandlar ämnet. Jag har skrivit om diskurs och diskursteori många gånger.
      MVH
      Eddy

      Radera

  51. Hej Eddy!
    Tack för ditt stora engagemang och förklaringar som du ger. Min fråga är
    om man vill undersöka effekter av kamratlärande för elevers skolprestation. Vilken metod lämpar sig mest tänker jag och varför?
    Jag har funderat på kvalitativa samtal men är osäker

    SvaraRadera
  52. Hej!
    Är det effekter man vill undersöka skulle jag säga att det behövs ett större underlag och statistiskt säkerställda svar, så en kvantitativ metod är att föredra.

    Men om syftet ändras lite så kan man säkert hitta en vinkel på ämnet som gör att man kan undersöka upplevelsen av att arbeta med en speciell metod, och så lämpar sig samtalsinriktade intervjuer eller gruppsamtal bättre, fast man måste hålla isär aspekterna och de olika kunskapsmålen.

    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  53. Hej Eddy!
    Jag undrar om du kan hjälpa mig med en fråga.
    Jag undrar vad ett p-värde är för något?
    Och skillnaden mellan vetenskapsteori och vetenskaplig teori?

    SvaraRadera
  54. Hej!
    Jag börjar med den andra frågan: Vetenskapsteori är studier av vetenskapens praktik och kunskapssyn. Vetenskapen och vetenskap alltså. Forskare som är verksamma inom ämnet vetenskapsteori studerar hur forskare i olika ämnen forskar.
    Vetenskaplig teori är antingen hypoteser som arbetats fram med utgångspunkt i empiri eller med hjälp av logik. (E=mc2, till exempel). Teorier inom naturvetenskap prövas och så länge de håller för kritisk granskning anses teorin vara sann. Inom humaniora använder man teori på lite annat sätt, mer som verktyg för analys, för att se saker och ting utifrån olika perspektiv.

    P-värde är ett begrepp man använder i statistiken, där mina kunskaper inte är särskilt utvecklade. Som jag förstår det handlar det om ett värde som beskriver sannolikheten att resultatet man får skulle kunna vara slumpmässigt. Ju lägre värdet är desto säkrare anses resultatet man får av analysen vara. För att räkna fram P-värdet använder man sig av matematiken för att beräkna/uppskatta bestämda egenskaper hos underlag som analyseras i den statistiska bearbetningen av data.

    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  55. Tack snälla Eddy för dina tydliga förklaringar.
    En fundering som jag har, är hur kan forskare gå tillväga för att synliggöra databearbetning och analysförfarande?

    SvaraRadera
  56. Tack! Blir glad om mina tankar är till hjälp!
    Frågan om synliggörande av bearbetning och analys är väldigt bred, men om jag ska svara generellt handlar det om att vara tydlig med vilka val man ställts för i processen, och hur man resonerade i varje led och vilka argument man lutar sig mot. Det handlar först om att medvetandegöra för sig själv vad man vill uppnå och sedan handlar det om att sätta ord på principerna för den väg fram man väljer.
    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  57. Hej!
    Jag har en fråga vilka är grundantagandet i ett positivistisk tänkande och ett hermeneutiskt tänkande?

    SvaraRadera
  58. Hej!
    Enkelt uttryckt kan man säga att grundantagandet för positivismen är att exakt och tydlig kunskap går att nå, samt att kunskap är något som upptäcks, extraheras eller avtäcks.

    Motsvarande, förenklat grundantagande för hermeneutiken är att kunskap uppstår mellan människor och att vetande är förmedlat och alltid delvis beroende av kultur.

    Jag ser det som två uppsättningar verktyg, skapade för utveckling av två olika typer av kunskap, som är användara i olika sammanhang och för olika ändamål. Det som går att nå säker kunskap om kan och bör undersökas med utgångspunkt i positivismen, och det övriga, som rör kultur och mellanmänskliga fenomen, undersöks med hermeneutiska metoder. Lite som Wittgensteins berömda avslutning på Tractatus.

    SvaraRadera
  59. Hur kan forskning om fattigdom utformas utifrån en induktiv ansats? Vad är för- respektive nackdelarna med ett sådant tillvägagångssätt? Hur kan forskning om ditt valda tema utformas utifrån en deduktiv ansats? Vad är för- respektive nackdelarna med ett sådant tillvägagångssätt?

    SvaraRadera
  60. Hur kan forskning om fattigdom utformas utifrån en induktiv ansats? Vad är för- respektive nackdelarna med ett sådant tillvägagångssätt? Hur kan forskning om ditt valda tema utformas utifrån en deduktiv ansats? Vad är för- respektive nackdelarna med ett sådant tillvägagångssätt?

    SvaraRadera
  61. När man forskar och söker ny kunskap är det viktigt att man först gör klart för sig vilken kunsksp man söker, och sedan utarbetar sin metod med hänsyn till det. Det finns problem och förtjänster med alla ansatser, därför går det inte att uttala sig generellt om det ena eller andra. Allt handlar om hur man gör och vad man vill uppnå. En undersökning om fattigdom kommer att se olika ut beroende på vilken aspekt av problemet man vill belysa. Är det enskildas vardag och upplevelser man söker förståelse för är en induktiv ansats lämplig, och är det generella insikter som problemet man söker kan en hypotesprövande, statistisk ansats vara lämplig. Lite osäker på hur en deduktiv ansats skulle se ut dock. Får fundera på det.

    SvaraRadera
  62. Hej! Först, väldigt bra skrivet och formulerat!
    Min fråga är i vilka forskningstraditioner kan det tänkas vara accepterat att skriva enligt "jag-form"?
    såg att du svarat på en liknande fråga men tänkte om du har ett mer utvecklat svar just om vilka forskningstraditioner.
    MVH

    SvaraRadera
  63. Tack! Glad om mina tankar kan vara till hjälp!
    Intressant fråga, som jag gärna svarar på. Jag (!) tänker att det ser olika ut i olika miljöer och traditioner beroende på vad man forskar om och hur man gör för att övertyga. Kunskap kan vara mer eller mindre objektiv, och där det går att nå säker kunskap med låg grad av bias är det naturligt att vara misstänksam mot användandet av jag, just för att man strävar efter objektivitet. I andra ämnen lutar man sig mer mot arument och bygger på kvalitativa data, och där finns det en poäng att vara tydlig med att det är Jag som kommer fram till det och detta.
    Transparens är nyckelordet, tydlighet om vad som hävdas, vem som hävdar det och på vilka grunder.

    SvaraRadera
  64. Hej!

    Du har en fantastisk förmåga att förklara på ett begripligt sätt!
    Hur skulle man kunna koppla induktion och deduktion till positivism och hermaneutik?

    SvaraRadera
  65. Tack Elin! Jag valde kunskapens väg för många, många år sedan och kan jag inspirera andra att förstå tjusningen med studier och forskning är jag tacksam, och det är dessutom lärorikt att försöka svara och förklara.
    Som svar på frågan vill jag säga som så att jag tror man ska börja med att hålla isär begreppen. Innan man bildat sig en uppfattning om vad de betyder var för sig blir det svårt att inse hur man kan koppla samman dem. Induktion handlar om att skapa kunskap med utgångspunkt i iakttagelser, ju fler och tydliga desto bättre. Fast det går aldrig att veta helt säker om även nästa iakttagelse stödjer teorin som byggts med stöd i iakttagelserna, det finns så kallade svarta svanar överallt. (Karl Popper menade att han löst problemet genom att hävda att vetenskap inte bevisar utan falsifierar). Deduktion handlar om att med hjälp av logik räkna sig eller resonera sig fram till ett resultat genom att skapa en obruten logisk kedja av argument som binder samman sanningen med resultatet man presenterar. (Mest känt är Descartes cogito ergo sum). Arbetar man induktivt skapar man kunskap genom att samla belägg, och arbetar man deduktivt är logik det redskap man använder.

    Den så kallade vetenskapliga metoden bygger på en kombination av båda, där man ställer upp en hypotes (med hjälp av deduktion) som man sedan försöker falsifiera (med hjälp av induktion); väldigt förenklat! Positivism handlar med andra ord, i princip, om att KOMBINERA induktion och deduktion. Och hermeneutik handlar snarare om antingen eller. Det går att skapa kvalitativ kunskap både genom att samla iakttagelser som man tolkar och genom att med hjälp av logik analysera data eller med hjälp av logiska argument bygga upp teorier filosofiskt.

    Fast en sådan som Max Tegmark som arbetar med kvantmekanik och multiversum arbetar enbart deduktivt ... Det finns inga vattentäta skott eller tydliga distinktioner. Men förstår man vad de olika begreppen betyder kan man lättare förstå och analysera olika sätt att bedriva vetenskap, och undviker därmed att tvingas acceptera att sättas på plats av någon som säger: Forskning visar; för utan en ingående analys om hur man kommer fram till det man hävdar kan och bör man aldrig rakt av köpa vad någon säger.

    SvaraRadera
  66. Hur hänger naturvetenskaplig bakgrund och hermenuetisk bakgrund (traditioner) samman med kvantitativa och kvalitativa metoder?

    SvaraRadera
  67. Hur skulle man kunna diskutera relationen mellan validitet och reliabilitet? Om man vill utforma ett konkret exempel på en realistisk psykologisk undersökning där bristande reliabilitet kan hota validiteten, vad hade man kunnat ta för exempel? Mvh

    SvaraRadera
  68. Som svar på ovanstående frågor säger jag följande: Naturvetenskapen forskar om sådant som går att nå säker kunskap om, även om den inte kan bevisa att resultaten är absolut sanna. Därför använder man inom naturvetenskapen kvantitativa metoder och statistiska analyser sökandet efter signifikanta samband. Det är kunskapsmålet som avgör vilka metoder man använder, och inom hum/sam-områdena söker man både statiskt säkerställd kunskap och förklaringar med hög generell giltighetsgrad samt förståelse för mer vaga och kontextbundna fenomen som kräver kvalitativa, tolkande ansatser. Fast det finns dock inga vattentäta skott och det är syftet som avgör vilken metod som är bäst, inte traditionen inom ämnet. Olika synsätt och metoder har utvecklats till traditioner eftersom forskare med liknande intressen sökt sig till varandra.

    Relationen mellan validitet (som handlar om mätningens relevans, det vill säga hur säker man är på att undersökningens design ger en den kunskap man faktiskt behöver för att svara på syftet) och reliabilitet (som handlar om resultatens tillförlitlighet) är att studiens vetenskapliga värde bestäms av hur väl genomförd och tydligt förklarad syftet och metoden/materialet är. Det handlar alltså om transparens. Ett konkret exempel på bristande reliabilitet skulle kunna vara försöken att leda i bevis att vaccin leder till autism, vilket skulle kunna vara en konsekvens av bristande validitet, det vill säga att man funnit korrelerande samband som inte är kausala. Lite osäker där, men jag tror det är ett exempel som fungerar.

    För att resultaten ska bli tillförlitliga krävs att undersökningens syfte är möjligt att operationalisera och att empirin som samlats in faktiskt handlar om det man vill undersöka, samt att analysen är stringent och transparent så att resultaten kan granskas och studien replikeras.

    Det finns ingen säker väg till kunskap, och därför är det viktigt att man inte bara fokuserar på resultaten utan lika mycket på vägen dit och på möjliga felkällor.

    SvaraRadera
  69. Hej Eddy,
    Först vill jag bara tacka för detta inlägg så otroligt lärorikt!!! Du har varit till en stor hjälp. Till min fråga.

    Är det så att positivismen fungerar bättre i en kvantitativ studie än en kvalitativ?

    SvaraRadera
  70. Tack!
    Inget gör mig mer glad än att få höra att mina tankar fungerar och inspirerar!

    Svaret på frågan är kort och enkelt: Ja, positivism är en vetenskaplig praktik som söker statistiska samband, så det handlar i grund och botten om kvantitativa studier. Men positivism utgår från en kunskapssyn som betonar säkerhet, generaliserbarhet och replikerbarhet och därför fungerar tankarna om den som inspiration även till kvalitativa studier eftersom målet med all forskning är att söka så säker kunskap som möjligt. Hermeneutik är en uppsättning metoder och analysverktyg som utvecklats för att söka kunskap om det är vagt, kontextbundet och föränderligt.
    Målet med all vetenskap måste vara så säker kunskap som möjligt, men säkerhet i sig kan aldrig vara ett självändamål. Det behövs kunskap ÄVEN om det som är vagt, så därför finns ingen motsättning mellan hermeneutik och positivsm.

    SvaraRadera
  71. Tjena! Jag håller på med en uppsatts där man skall fråga hur man når kunskap om fattigdom utifrån olika perspektiv. Hur når man kunskap om det från ett positivistisk sätt och ev. hermeneutistiskt sätt? Har klurat ut lite själv men är intresserad på vad du tycker.

    SvaraRadera
  72. Hej!
    Fattigdom är ett utmärkt exempel på en typ av fråga som går att undersöka med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Positivismen fokuserar på och söker säker, verifierbar kunskap om generella aspekter av fenomenet. Till exempel statistiska jämförelser över tid och mellan länder. Hermeneutik handlar om att söka förståelse för unika, subjektiva upplevelser av fattigdom, så med en sådan ansats lyssnar man mer på människors erfarenheter och tankar om att vara fattig eller hur man ser på fattiga.
    Lycka till med uppgiften!
    Eddy

    SvaraRadera
  73. Hej!

    Undrar om du kan hjälpa mig reflektera över följande frågeställning:
    På vilket sätt styr valet av perspektiv (Positivistiskt/Hermenuetiskt) specialpedagogisk verksamhet och specialpedagogisk forskning?

    Hälsnigar
    Mathilda

    SvaraRadera
  74. Hej Mathilda!
    Jag skulle säga att valet av perspektiv (om man väljer detta före man väljer syfte) handlar om vilken typ av frågor man ställer och söker svar på. Utgår man från ett positivistiskt perspektiv kommer frågor som ger generaliserbara svar att anses viktigare och uppdraget blir att förklara samband mellan variabler. Utgår man från ett hermeneutiskt perspektiv kommer frågor som rör det specifika att hamna i förgrunden och man ställer oftare frågor som leder til svar som ger förståelse.
    Väldigt förenklat, måste jag påpeka. Lycka till!
    Eddy

    SvaraRadera
  75. Hej Eddy, God Fortsättning!


    Undrar om du vill hjälpa mig att bena ut:

    1. Vad är gemensamt för fenomenologi och hermeneutik, och hur skiljer de sig åt? I korta drag:)

    2. Hör både fenomenologi och hermeneutik båda in under kvalitativ metod?

    3. Hör positivism in under kvantitativ metod?

    Tacksam för återkoppling och tacksam för denna fina blogg som jag tror många drar nytta av.


    SvaraRadera
  76. Hej Stina!
    Jag ska försöka svara: Fenomenologi är en vetenskaplig inriktning som fokuserar på människans UPPLEVELSER av världen. Hermeneutik är en uppsättning metoder för att tolka upplevelser. Fenomenologi och hermeneutik liknar med andra ord varandra, men det är två olika saker.
    Hermeneutik är en kvalitativ metod (för tolkning av kvalitativa data), men fenomenologi är en vetenskaplig skolbildning och det går att studera UPPLEVELSER av världen både kvalitativt och kvantitativt.
    Positivismen har som mål att nå säker kunskap om det som undersöks, det vill säga statistiskt säkerställda samband som kan användas för att göra prediktioner med hjälp av, så det är en kvantitativ metod.
    Positivism handlar om att söka säkra svar, men det gäller all vetenskap. Det är olyckligt att se positivismen som mer vetenskaplig än andra metoder. Vetenskap handlar om att nå så säker kunskap som möjligt, men allt går inte att undersöka med hjälp av positivistiska metoder och all kunskap går inte att nå med hjälp av statistik, därför behövs även hermeneutik.
    Lycka till med dina studier!
    Eddy

    SvaraRadera
  77. Hej Eddy, tusen tack för att du tagit dig tid att svara och ditt svar tydliggjorde begreppen.

    Tack :)

    SvaraRadera
  78. Hej!

    Vet du om det riktats någon allmän kritik mot positivismen och/eller hermeneutiken? Alltså finns det något som är bristfälligt i respektive metod? Hoppas du förstår frågan.

    Tack på förhand!

    SvaraRadera
  79. Hej Gabriella!
    Inte riktigt säker på att jag förstår frågan, men jag ska försöka svara ändå. En allmän kritik av det slag du undrar över kräver att man kan ställa sig utanför vetenskapen och betrakta den objektivt, från en oberoende position, och det ser jag som en omöjlighet. Därför tror jag inte det finns någon sådan kritik. Men både P och H kritiseras, hela tiden och på olika sätt. Det är viktigt för kunskapens och kvalitetens skull. Vad som är bristfälligt har olika forskare olika uppfattningar om, så det är också svårt att uttala sig om generellt och objektivt. Självklart finns det brister i många studier inom båda sätten att bedriva vetenskap, men det måste avgöras från fall till fall, det är inget man kan uttala sig om generellt. Allt handlar om vad man ska undersöka och ifall metoden man valt är lämplig. En bra metod som används fel är lika problematiskt som en dålig metod. Det är svårt att uttala sin om dessa saker på förhand, sammanfattar mitt försök till svar på din fråga. Hoppas tankarna kan vara till hjälp för dig!
    Eddy

    SvaraRadera
  80. Hej! Jag håller på med en uppsatts där jag skall undersöka och analysera hur reformering av en myndighet och digitaliserings effekter påverkar individer med intellektuell funktionsnedsättning. Har tänkt belysa det utifrån myndighetens perspektiv och undrar hermeneutistisk ansats kan vara lämplig?

    SvaraRadera
  81. Hej!
    Det beror lite på vilken typ av frågor du vill få svar på, men spontant låter det som en tolkande ansats skulle kunna passa. Upplevelser är subjektiva och det blir då svårt att nå objektiv kunskap om dem, men med hjälp av intervjuer som går på djupet, där den som intervjuas kan berätta om sina upplevelser, går det att samla in ett material som sedan kan analyseras och bidra till fördjupad förståelse.
    Stort lycka til med studien!
    Eddy

    SvaraRadera
  82. Hej.
    Som många andra sitter jag och kliar mig i huvudet gällande vetenskapsteori och har fastnat på positivism och hermenetuik. Inte kanske vad deras begrepp betyder/innebär (För det har jag lärt mig via dina förklaringar på denna sida), men mer hur man skulle kunna beskriva ett forskningsobjekt (pedagogik) med dessa traditioner och vilka olika konsekvenser de skulle kunna ge?

    Sen även vilka för och nackdelar som finns mellan strukturalism och fenomenologi med hjälp av ett studieobjekt?

    Tack på förhand.

    SvaraRadera
  83. Hej Frida!
    All forskning handlar om att man vill veta något om någonting man saknar kunskap om. För att nå kunskap krävs en metod och den metoden måste vara konstruerad på ett sätt som gör att resultatet blir kunskap som svarar mot frågan som formulerades i syftet.

    Ett positivistiskt projekt om skolan/pedagogik handlar om att söka generaliserbar kunskap om olika aspekter av lärande och utbildning, till exempel hur användningen av digitala hjälpmedel påverkar resultatet. För att svara på den här typen av frågor krävs ett stort material som kan analyseras statistiskt.

    Ett hermeneutiskt projekt om skolan kan handla om upplevelsen av att arbeta i olika typer av klassrum, vilket är kunskap man får genom att samtala med människor eller vara i klassrum för att iaktta och samla egna erfarenheter. Kunskapsmålet är att förstå, inte att säga något generellt och därför behöver man gå på djupet med några få som delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

    Den sista frågan har jag lite svårt att förstå, men strukturalism är en tanketradition som undersöker mönster i samhället och kulturen, och fenomenologin är en metod och kunskapsteori som skapats för att undersöka människors upplevelser av och relationer till verkligheten. En strukturalistisk undersökning av skolan skulle kunna handla om att undersöka hur man talar om olika företeelser i böckerna som används i skolan (till exempel om exemplen är enkönade eller om det finns mångfald), och en fenomenologisk undersökning kan handla om hur barn ser på och upplever innehållet böckerna.

    Hoppas mina tankar hjälper dig att komma vidare i ditt tänkande!
    Eddy

    SvaraRadera
  84. Vad får det för konsekvenser om du , i din förståelse av fattigdom/missbruk , eftersträvar objektiva sanningar om eller subjektiva upplevelser av, temat

    SvaraRadera
  85. Hej!
    Jag förstår inte vad det är du undrar över och kan därför inte svara. Konsekvenser för vem, var och i vilket sammanhang?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack så jättemycket för din blogg, otroligt hjälpsam och bra! Min fråga är:
      Hur kan man uppnå kunskap om fattigdom om man förstår det utifrån kritisk rationalistisk och hermeneutiskt perspektive?

      Radera
  86. Hej!

    Jag, precis som många andra går i tankar om hur jag ska ta mig an ett forskningsproblem.

    Jag och min skrivpartner vill göra en webbenkät med ett ospecifikt urval (genom bekvämlighet- och snöbollsurval). Vi har ingen ambition av att representera en viss population vilket vi har förstått är det vanligaste inom kvantitativ forskning. Vårt syfte är att undersöka ett visst fenomen samt inställning till detta för att sedan diskutera resultatet med hjälp av teori och tidigare forskning.

    Vi har svårt att se vilken vetenskapsteoretisk ansats som är förenlig med vårt syfte. Positivism känns rätt för att vi gör en kvantitativ studie men är det då ett krav att kunna representera något och komma fram till en absolut sanning? Hermeneutik känns inte heller förenligt då vi inte tolkar något i tillvägagångssättet utan först i en diskussionsdel (vilket man gör oavsett)

    Tacksam för svar!

    S&G

    SvaraRadera
  87. Hej Matilda (först)! Din fråga är hopplöst svår att svara på eftersom man inom vetenskapen först formulerar ett problem, ett syfte där kunskapen/förståelsen man söker redogörs för. Sedan väljer man metod och analysverktyg. Kunskap om upplevelsen av fattigdom når man genom kvalitativa analyser med fokus på förståelse. Kritisk rationalistisk är ett begrepp jag är osäker på om det finns, men är det positivism eller rationalism du tänker på är det två olika perspektiv. Målet med en positivistisk undersökning av fattigdom skulle handla om dess utbredning och konsekvenser på en populationsnivå.

    Hej Anonym: Jag säger samma till dig som till Matilda. Börja med syftet och välj sedan metod. Därefter söker ni efter lämpliga teorier som kan användas för att förklara era resultat, och sätter er in i forskningen på området för att ha något att diskutera era resultat i relation till. Se inte positivism eller hermeneutik som speciall metoder, det är vetenskapsteoretiska begrepp som används för att beskriva olika metoder och dess kunskapsmål.

    Hoppas ni blev klokare av mina försök att svara!
    Eddy

    SvaraRadera
  88. Hej! Är så glad att jag hittade din blogg och vore väldigt tacksam om du kunde hjälpa mig med några frågor.

    1. Hur kan man beskriva skillnader mellan kvalitativa och kvantitativa metoder när det gäller ontologi och epistemologi?
    2. Hur forskaren förhåller sig till sina forskningsobjekt inom respektive metod?
    3. Skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa metoder när det kommer till induktion resp. deduktion?

    Mvh förvirrad högskolestudent

    SvaraRadera
  89. Hej Eddy, har du möjlighet och förklara innebörden av vetenskaplig kunskap och praxisbaserad kunskap?

    SvaraRadera
  90. har haft mycket att göra här i uppsatstider, men det är lärorikt att svara på frågor så jag ska försöka förklara så tydligt jag kan, först på den tredelade frågan.
    Jag skulle säga att ontologin är den samma oavsett vilken metod man använder, och samma gäller även epistemologi. Skälet till detta är att frågorna handlar om verkligheten, och den är den samma. Kvalitativa och kvantitativa metoder används för att undersöka olika aspekter av verkligheten, med olika typer av metoder.
    Alla forskare skulle jag säga förhåller sig på samma sätt till kunskapen som är målet med forskningen. Forskare som söker generella aspekter använder sig av kvantitativa metoder och forskare som är intresserade av upplevelser och mening använder sig kvalitativa, tolkande metoder. Alla forskare söker så säker kunskap som möjligt, men alla frågor går inte att undersöka med samma krav på säkerhet och generaliserbarhet, och det måste man acceptera.
    Använder man en hermeneutisk ansats söker man förståelse och leder inget i bevis, och då skulle jag säga att varken induktion eller deduktion är relevant. Om man däremot söker kunskap om sådant som är generaliserbart kan man använda induktiva metoder (som handlar om att hämta in så många belägg som möjligt) och deduktiva (där man utgår från axion och sedan använder logik för att söka kunskap).
    Jag tror inte du ska tänka på Hermeneutik och Positivism som två olika skolor som ser på världen och kunskapen på olika sätt, se det hellre som två olika uppsättningar av metoder, som är använbara för olika sätt att söka kunskap.

    Frågan om vetenskaplig och praxisbaserad kunskap vill jag besvara så här: Ett sätt att se på praxisbaserad kunskap är att beskriva den i termer av tyst kunskap, eller handens kunskap. Det handlar om kunskaper som är svåra att överföra från ett sammanhang till ett annat och man kan bara skaffa den genom att öva i praktiken. Vetenskaplig kunskap är mer systematiserad och möjlig att beskriva samt överföra till system. Den är också möjlig att teoretisera och generalisera.
    Praxisbaserad kunskap handlar (förenklat) om att utföra handlingar och klara uppgifter i ett sammanhang, medan vetenskaplig kunskap handlar om att utveckla förklaringar som fungerar generellt och över tid. Vetenskaplig kunskap är teoretisk och kan man läsa sig till, medan praktisk kunskap (som är ett bättre och mer rättvisande ord) kräver handling och övning. Det finns dock inga vattentäta skott eller någon absolut skillnad mellan. Även vetenskap är en praktik och den praktiska kunskapen undersöks vetenskapligt.

    Tack för frågorna, hoppas svaren fungerar!
    Eddy

    SvaraRadera
  91. hej Eddy hade du kunnat svara på detta

    Hur skulle en positivist forska om den franska revolutionen.

    Hur hade en hermeneutisk forskat om den franska revolutionen

    SvaraRadera
  92. Hej Eddy!

    Jag har en fråga som jag hoppas du kan hjälpa mig med. Jag behöver ett exempel på ett psykologiskt intressant forskningsområde som med fördel skulle kunna studeras både utifrån ett positivistiskt och ett hermeneutiskt perspektiv?
    Skulle jag kunna använda mig av tillexempel studiemisslyckande? Om ja hur skulle jag kunna sammankoppla det till både positivism och hermeneutik?
    Eller tror du man kan välja en bättre forskningsområde, vad skulle du rekommendera?

    SvaraRadera
  93. Hej!

    Skulle du kunna hjälpa mig med vad man bör tänka på vid konstruktionen av enkätfrågor?

    SvaraRadera
  94. Hej Eddy!

    Är så glad över att jag har hittat din blogg och hoppas du kan hjälpa mig med den här frågan. Utforma ett eget konkret exempel på en realistisk psykologisk
    undersökning där man trots mycket god reliabilitet har problem med att uppnå god validitet?
    Jag har så svårt att komma på ett exempel, kan du hjälpa mig med hur jag ska tänka för att komma fram till ett bra exempel?

    SvaraRadera
  95. Hej!
    Det går tyvärr inte att svara på respektive fråga för sig, den funktionen verkar ha försvunnit, men jag ska försöka svara på de senaste fyra frågorna här.

    1. Franska revolutionen. Positivism handlar om att ställa frågor som går att besvara med statistik så här handlar det om antal döda och beslut som togs, och andra liknande typer av frågor. Hermeneutiken förfogar över andra verktyg och skulle kunna undersöka vilka stämningar som ledde fram till revolutionen eller hur den upplevdes av olika människor.

    2. Självmord tänker jag är en psykologisk företeelse som går att studera med positivistiska verktyg och hermeneutiska. Det går att samla in datamängder som går att räkna på, och man kan försöka förstå varför människor väljer den utvägen med hjälp av kvalitativa tolkningar.

    3. När man konstruerar enkätfrågor är det viktigt att man fungerar noga på, både vad man vill veta och hur man formulerar frågorna. Man måste sätta sig in i den svarandes situation och ha koll på teorier och annan forskning på området. Ett mer specificerat svar går inte att ge eftersom det är en handledarfråga som bara kan besvaras från fall till fall, i relation till undersökningens syfte.

    4. Oj, det var en svår fråga. Det låter som en tentafråga och om jag fick den skulle jag tänka så här: Reliabilitet handlar om att undersökningens resultat är pålitligt och validitet handlar om resultatens implikationer. Jag tänker mig att det finns gott om undersökningar som visar tydliga resultat, men som är svåra att generalisera. Det skulle kunna handla om en studie om ett väldefinierat fenomen som förändras över tid, eller om företeelser som olika individer reagerar olika på. Det du ska söka efter är något som går att undersöka med hög säkerhet, samtidigt som det är svårt att dra några generella slutsatser kring.

    SvaraRadera
  96. Hej Eddy, Suttit med en och samma uppgift nu i dagar och kommer absolut ingenstans. skulle du kanske kunna hjälpa lite kort? såhär lydde frågan, " Gör en jämförelse mellan induktivismens och hermeneutikens syn på förförståelse/förkunskaper, alltså kunskaper man har redan innan man påbörjar en ny observation eller undersökning."

    SvaraRadera
  97. Hej!
    Jag hjälper gärna, men för att kunna göra det måste du förklara lite mer ingående vad det är du undrar över.

    SvaraRadera
  98. Hej!

    Jag är lite förvirrad över dessa vetenskapsteoretiska begrepp.
    Jag håller i detta nu på med en studie där jag tillämpar en kvalitiativ innehållsanalys. Texten som studeras kodas manuellt (av mig) där jag söker delar i texten där personer beskrivs genom utseende, miljön beskrivs och liknande. Jag vill studera helt enkelt "hur" något framställs i texter.

    Jag har vart helt inne på att studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv. Min handlerare slänger sedan ut frågan varför det inte är positivisiskt? Vad tänker han på då? Att själva kodningen är genom ett mer positivistiskt slag?

    Som jag förstår dig så är inte konstruktuvism och positivism inte ens motsatts par vilket också gör mig förvirrad.

    Hoppas du kan göra mig klokare!

    SvaraRadera
  99. Hej!
    Det är lite svårt att svara ed så begränsad information, men jag ska försöka. Det låter som du söker förståelse för och vill skriva om hur och med vilka ord människor gestaltas i en (eller flera?) texter, vilket är vad man förväntar sig i en kvalitativ, hermeneutiskt inspirerad analys. Kanske din handledare bara vill höra dina argument för ditt val av metod? Kanske är syftet otydligt? Möjligen får du frågan för att du inriktar dig mer på hur ofta olika ord förekommer i texten, vilket gör att resultatet ser kvantitativt ut, trots att underlaget som jag förstår det är en begränsad mängd text.
    Positivism och konstruktivism är två ord som handlar om olika saker. Positivism är ett sätt att se på vetenskaplig metod, och konstruktivism handlar om ontologi och epistemologi, så tänk inte på dem som motsatser. det är olika begrepp som handlar om olika saker.
    Hoppas du blev lite klokare, och lycka till med uppsatsen!

    SvaraRadera
  100. Hej! Innan jag ställer min fråga vill jag bara tacka och säga att du är grym som tar din tid för att svara alla och bidrar till kunskap. Har redan lärt mig jätte mycket under den korta tiden som jag varit här inne och läst. Vi studenter skulle behöva fler personer som lär ut som dig! Cred till dig verkligen!

    Viktigt att först bestämma syfte/problem och sen välja metod har jag förstått det som av det jag har läst dina kommentarer. Jag planerar undersöka om det finns ett samband mellan självkontroll och ekonomiskt/finansiellt beteende. Dvs om individens självkontroll påverkar hur man agerar ekonomiskt. För att undersöka detta tror jag det är mest lämpligast att utgå ifrån ett positiviskt perspektiv, eller vad skulle du säga? Självkontroll kan tolkas som ett "beteende" och eftersom vi alla beter oss olika finns det olika svar. Tänker man så, låter det som att hermeneutiken passar bäst, men jag tror ändå att positivismen är den "rätta" då undersökningen syftar till att se om det finns ett samband mellan dessa. Känns som den metoden kommer bidra till säkrast resultat. Vad tror du?

    SvaraRadera
  101. Tack för vänliga och uppmuntrande ord! Det är för alla som verkligen vill lära som jag skriver, och era framgångar är min belöning!

    När det gäller din fråga skule jag säga att du tänker helt rätt. Vill du undersöka samband mellan en mänsklig egenskap och hur man agerar behövs en kvantitativ undersökning, och det syfte du har lämpar sig väl för en sådan undersökning. Tänk bara inte på positivism och hermeneutik som metoder. Det är vetenskapsteoretiska termer som används för att beskriva olika metoder och dess kännetecken.
    Stort lycka till med uppsatsen!

    SvaraRadera
  102. Hej Eddy,

    Vi skriver en uppsats med frågeställning om "Varför attraheras äldre konsumenter till olika visuella faktorer på en spritetikett" och syftet med uppsatsen är att förstå varför äldre konsumenter attraheras till olika visuella faktorer på en spritetikett. Vi vill skapa en förståelse vilka attribut som attraherar äldre konsumenter, det vill säga mer eller mindre benägna att köpa spriten beroende på etikettens design. Genom att undersöka varför äldre konsumenter attraheras av olika visuella faktorer i en etikett kommer vi eventuellt upptäcka utmärkande drag hos konsumenter som är benägna till en viss typ av visuell design.

    Vi har nu fastnat i positivism - hermeneutik och induktiv - deduktiv, vad ska vi använda oss av? Vi har tänkt göra en kvantitativ metod, med ett experiment i enkätundersökning. Är det så att vi ska använda oss av en deduktiv ansats + positivism?

    Hoppas du kan göra oss klokare vad vi ska använda oss av.

    SvaraRadera
  103. Hej!
    Jag ska försöka förklara hur jag tänker och ger lite råd. Även om jag inte är er handledare vill jag säga att jag tror att ni binder ris åt egen rygg om ni ska försöka svara på frågan "varför äldre konsumenter attraheras" av olika visuella effekter på spritettiketter. Det är en undersökning med väldigt stora anspråk, men om ni skriver att ni ska undersöka upplevelsen av tankar om olika etiketter blir det mer hanterbart och lättare att utforma en metod.

    Vill ni skapa mer generell kunskap om detta krävs en kvantitativ underökning där ni samlar in många människors uppfattningar, vilket är ganska svårt eftersom frågeställningen handlar om subjektiva upplevelser som kan vara svårt att svara på i en enkät på något vettigt sett. I mina öron låter det mer relevant att rikta in sig på några få som får svara på lite mer utvecklade frågor eller som kan få ge sin syn på några olika exempel.

    Jag råder alla studenter att bara använda begrepp som de själva han förklara med egna ord, det går nämligen inte att ta för givet att läsaren förstå vad deduktiv/induktiv eller positivism/hermeneutik, eftersom det är vetenskapsteoretiska termer som filosofer som undersöker forskning vetenskapligt använder. Intervju, enkät eller vad ni nu använder är bättre att använda i uppsatsen, och vad ni ska göra måste ändå redogöras för i detalj med egna ord och med stöd i goda argument.

    Hoppas svaret var till någon hjälp! Lycka till med undersökningen!

    SvaraRadera
  104. Vilka nackdelar och fördelar finns det med att genomföra observationer och intervjuer?

    SvaraRadera
  105. Hej!
    Tänk inte i termer av för- och nackdelar. Alla metoder som används på rätt sätt och till rätt ändamål är bra. Och vilken metod man ska använda avgörs av vilken typ av kunskap man söker.

    SvaraRadera
  106. Hej!
    Har en fråga, på vilket sätt skiljer sig strukturalister ifrån positivisterna?

    SvaraRadera
  107. Hej!
    För det första vill jag påpeka att det är olyckligt att dela in forskare i olika fack, som positivist eller strukturalist. Men med det sagt kan man säga att strukturalismen är en språkbaserad teori som handlar om att förklara kultur och dess påverkan på tankar och handlingar. Positivism är ett program för ett sätt att bedriva vetenskap vars syfte är att nå generaliserbar kunskap om människan och samhället. Väldigt förenklat, vill jag påpeka.

    SvaraRadera
  108. Hej!
    För det första vill jag påpeka att det är olyckligt att dela in forskare i olika fack, som positivist eller strukturalist. Men med det sagt kan man säga att strukturalismen är en språkbaserad teori som handlar om att förklara kultur och dess påverkan på tankar och handlingar. Positivism är ett program för ett sätt att bedriva vetenskap vars syfte är att nå generaliserbar kunskap om människan och samhället. Väldigt förenklat, vill jag påpeka.

    SvaraRadera
  109. Vad kännetecknar och skiljer följande olika vetenskapstraditioner - positivism,
    fenomenologi och materialitet

    SvaraRadera
  110. Hej!
    Då det handlar om tre delvis olika saker. Materialitet är till exempel ingen vetenskapstradition, undrar jag lite varför du frågar och vad det är du vill veta egentligen. Förklara lte bättre så lovar jag att svara efter bästa förmåga.

    SvaraRadera
  111. Hej Eddy! Jag har fått i uppgift att relatera positivism och hermeneutik till Coronapandemin, hur skulle du göra det? Jag går bet..

    SvaraRadera
  112. Hej!
    Om jag var student och fick en sådan uppgift skulle jag först förklara vad som kännetecknar positivism och vad det är för typ av kunskap som det sättet att arbeta vetenskapligt är skapat för att finna eller utveckla. Och sedan skulle jag göra samma sak med hermeneutik. Och när jag gjort det skulle jag fundera på vilka olika aspekter av fenomenet Coronapandemi som skulle kunna passa att undersöka med respektive utgångspunkt och kunskapsmål.

    Positivismens betoning på statistisk generaliserbarhet fungerar ju bra till att undersöka spridning, sjukdomsbild och vårdbehov, till exempel. Och hermeneutik passar bra i undersökningar om människors oro eller upplevelser av att leva med hotet om att bli sjuk, eller kanske hur man hanterar förlusten av någon nära.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  113. Hej
    Jag har en fråga angående en vetenskaplig artikel jag har läst. Det står att metoden som används är kvalitativ och induktiv.
    Det handlar om cancerpatienter som intervjuades på ett sjukhus, transkriberades och analyserades.15 st patienter deltog . Syftet var att beskriva upplevelsen av strålbehandlingen .
    Den artikeln hade varit intressant att veta vad för slags paradigm som genomsyrar själva artikeln .
    Jag tycker själv att det borde vara hermeneutik eller fenomenologi … tänker jag rätt då?
    Tack för en superbra sida!!

    SvaraRadera
  114. Eller om det är naturalism !? Det kanske är ihop med det andra iofs :)

    SvaraRadera
  115. Hej!
    Du tänker helt rätt. Hermeneutik och fenomenologi är vetenskapstraditioner utvecklade för att undersöka just upplevelser av olika saker. Naturalism är något annat, så det är olyckligt att blanda in där.
    Tack själv för frågan och uppmuntran!

    SvaraRadera
  116. Tusen tack för svar! Så naturalism hänger inte alls ihop med hermeneutik och fenomenologi ? Överhuvudtaget?

    SvaraRadera
  117. Det beror lite på vilkan typ av, framförallt fenomenologi, man utgår från. Fast huvudsakligen är det en naturvetenskaplig tankemodell som bygger mer på logik än på tolkning i hermeneutisk mening.

    SvaraRadera
  118. Hej! Jag undrar hur du kortfattat hade svarat på följande frågeställning:

    Tillämpa också några av fenomenologins grundidéer och begrepp genom att skissa på en påhittad (eller tilltänkt) forskningsdesign. Peka på svagheter och styrkor i den.

    Mycket tacksam för svar, fantastisk blogg!

    SvaraRadera
  119. Tack Hannah!
    Det låter som det är en tentafråga du vill att jag ska svara på, och det vil jag inte. Tentafrågor är ju utformade för att man som student ska visa vad man kan genom att förklara vad man lärt sig med egna ord.
    Vad är det du är osäker på och undrar över när det gäller fenomenologi, alltså vetenskapen om människors upplevelser av världen och tillvaron?
    Det hjälper jag dig gärna med.

    SvaraRadera
  120. Hej,
    Sitter och skriver en master och diskuterar med mina kollegor....
    Kan en kvalitativ textanalys vara positivistisk?

    SvaraRadera
  121. Hej Jen!
    Eftersom kvalitativa analyser handlar om att med hjälp av en tolkande ansats utveckla förståelse för textens mening, delvis genom att läsa mellan raderna, skulle jag säga nej. Positivismen är metod och ett vetenskapligt förhållningssätt utarbetad för att söka säker och evidensbaserad kunskap. En positivistisk innehållsanalys skulle därför handla om att räkna förekomsten av olika ord eller något liknande.
    Lycka till med uppsatsen!

    SvaraRadera
  122. Hej,

    Jag har dessa två artiklarna som jag arbetar med ( se länk nedanför).


    Vilken vetenskaplig teori skulle du koppla dem till? Är det Positivism och varför? :D

    Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F. & Aronsson, G. (2012). Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av låg reglerade arbetsvillkor [Elektronisk resurs]. Arbetsmarknad & Arbetsliv. (18:1, 9-24). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14759¨

    Bergman, A. & Gustafson, P. (2008). Tjänsteresor, tillgänglighet och relationen mellan arbete och familjeliv [Elektronisk resurs]. Arbetsmarknad & Arbetsliv. (14:2, 11-28). Hämtad från:
    http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3561

    SvaraRadera
  123. Hej Isabell!
    Jag svarar mer än gärna på frågor som rör vetenskapligt tänkande, men jag har varken tid eller möjlighet att läsa och analysera texter som bifogas. Om jag ska svara behöver jag veta vad det är du undrar över, lite mer exakt? Varifrån kommer artiklarna och varför är det viktigt om de utgår från positivism eller hermeneutik?
    MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  124. Hej Eddy,

    Jag håller på att samla material inför B-uppsats, men har inget riktigt greppat hur jag ska tänka för att se om en artikel tillhör positivism eller hermeneutik. Så kom in på din sida när jag försökte läsa på om det.

    Artikeln Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av låg reglerade arbetsvillkor: Artikeln diskuterar begreppet flexibilitet utifrån den svenska arbetskraften, anledningen till att författarna har valt att studera begreppet är dess osäkerhet kring definitionen. Författarna undersöker flexibilitet i olika former, i artikeln fokuserar man på den omstridda flexibiliteten, flexibilitetens olika ansikten samt flexibilitet som avreglering.
    Undersökningen som görs i artikeln handlar om att undersöka utbredningen av nya former för arbetets organisering. De valt att använda sig av en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visar att traditionellt organiserade arbeten är relativt ovanliga, författarna har kommit fram till att enbart en sjättedel av arbetena ute på marknaden har arbetsvillkor som knyts samman med de traditionella arbetena.

    Tjänsteresor, tillgänglighet och relationen mellan arbete och familjeliv:

    Artikeln undersöker hanteringen av arbetslivet och familjelivets ständiga krav. De har även valt att undersöka de ovanstående områdena med tjänsteresor. Deras val av att lägga till tjänsteresor i undersökningen grundar sig i att många resor mycket i sitt arbete, vilket kan orsaka konsekvenser för arbetet samt familjelivet. Artikelns syfte är att undersöka i vilken omfattning kvinnor och män på olika nivåer i olika organisationer reser i tjänsten. Men även hur de anställdas resande är relaterat till tillgänglighet, i tid och rum, arbete respektive familj. De använder material från tre olika arbetsorganisationer, de har valt att använda sig av registerdata samt enkätundersökning. I resultatet har man sedan kommit fram till vem som är mest tillgänglig inom olika områden, män eller kvinnor.

    SvaraRadera
  125. Hej igen Isabell!
    Nu har jag lite mer kött på benen och förstår bättre. När du hittar artiklar och ska kategorisera dessa ska du leta efter vad det är fr typ av kunskap som forskarna söker efter. Är det generella insikter och statistiska samband som forskarna söker och om metoden är kvantitativ är studiens kunskapsmål och forskarens ansats positivistisk. Och är det kvalitativa analyser av intervjuer med målet att förstå hur människor tänker är forskningen hermeneutisk. Få forskare använder dessa begrepp, men uppdelningen är tydlig inom forskningen.

    Utifrån det du skriver om artiklarna bedömer jag att det handlar om forskningsprojekt med positivistisk ansats i båda fallen. Kunskapen som eftersöks är av generell natur och det är bredare mönster och tendenser man söker efter.

    När du skriver om forskningsresultaten som du finner i artilarna är detta att det handlar om generaliserande resultat viktig information. Jämför bara artiklar med samma kunskapsmål, men var inte rädd för att diskutera eventuella kvaöitativa studier och deras resultat, men var tydlig med att dessa i så fall handlar om människors individuella upplevelser av och tankar om (förväntningar på) flexibilitet och arbetslivets olika krav.

    Ett sätt att tänka kring olika typer av forskning är att se det som att positivistisk kunskap söker generella förklaringar till fenomen som undersöks, medan hermeneutisk forskning söker förståelse för individuella upplevelser av fenomenen och företeelserna.

    Stort lycka till med uppsatsen!
    Eddy

    SvaraRadera
  126. Hej! Jag skriver en uppsats om fenomenografin och fenomenologin. Jag känner att jag har förstått grunderna för de båda metoderna där man inom fenomenografin är intresserad av variationen mellan beskrivningarna av samma fenomen och inom fenomenologin försöker man nå essensen och likheterna i de olika skildringarna av ett objekt. Min fråga som jag sitter och funderar över är: Vad skulle det innebära att undersöka samma problem med de två metodansatserna? Hur skulle isåfall problemformuleringarna skilja sig åt?

    SvaraRadera
  127. Hej!
    Jag tycker det låter som du svarar på frågan när du förklarar vad de olika ansatserna går ut på och handlar om. Vill man undersöka något med utgångspunkt i fenomenografi behöver problemformuleringen handla om just behovet av kunskap om variationen av upplevelser och tankar om ett fenomen. Och är det en fenomenologisk ansats man tänker sig behöver problemformuleringen handla om behovet av kunskap om vad som kännetecknar den allmänna uppfattningen av ett fenomen.
    Stort lycka till med dina fortsatta studier!

    SvaraRadera
  128. Hej, i en uppgift ska vi beskriva hermeneutik och positivism och skillnaden mellan dessa.
    Jag undrar då hur tex hermeneutik skiljer sig från humanvetenskap? Ingår hermeneutiken i en kvalitativ metod och positivismen i en kvantitativ metod?

    SvaraRadera
  129. Hej! Jag har varit överlastad av arbete, därför har svaret dröjt, men här kommer mitt försök att svara.
    Hermeneutik är en uppsättning metoder och tankesätt som skapats för att nå förståelse, vilket är viktigt inom humaniora. Men humanvetenskaplig forskning kan bedrivas på många olika sätt och all forskning handlar inte om att nå förståelse eller utveckla kvalitativ kunskap, så det är olyckligt om man tänker att humanvetenskap är liktydigt med hermeneutik. Tänk att hermeneutik är en viktig del av humanvetenskapen, men humaniora är inte begränsat till hermeneutik. Och samma gäller för positivism och naturvetenskap.
    Hermeneutik är en tolkande metod, så den är kvalitativ, medan positivism handlar om att förklara med hjälp av analyser av stora datamaterial och därför är kvantitativ.
    Lycka till med uppgiften
    Eddy

    SvaraRadera
  130. Hej Eddy hur kan man bygga på kvantitativ studie som bygger på en kvalitativ studie som redan finns ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nata! Olika metoder är skapade för sökandet efter olika typer av kunskap. Studier med positivistisk ansats söker efter generaliserbara mönster i stora material, medan studier med hermeneutisk ansats söker efter förståelse för unika fenomen. Mvh Eddy

      Radera
  131. Hej!

    Jag behöver hjälp med denna frågan: Vilken vetenskapsfilosofi (positivism, hermeneutik, kritisk teori) tycker du är bästa sättet att förstår världen? Varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Jag svarar gärna på frågan, men den ser lite väl mycket ut som en tentafråga, och den ska ju du svara på inte jag. Men om du förklarar lite tydligare vad det är du behöver hjälp med så lovar jag att försöka. Mvh Eddy

      Radera
  132. Jo, jag ska utgå från en av de vetenskapsfilosofer och sedan analysera om vilken av de filosofer man tycker är bästa sättet att förstå världen och varför juste den filosofen-

    Hoppas detta var lite tydligare.. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter väldigt mycket som en tentafråga, och sådana ska ju besvaras av studenterna själva, med utgångspunkt i den kunskap de skaffat sig på kursen genom att läsa litteraturen och lyssna på lärarnas föreläsningar. Mvh Eddy

      Radera
  133. Hej!

    Jag har en fråga angående hermeneutik.. då jag behöver skriva om hur hermeneutik ser på världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Hermeneutik är en vetenskapsteoretisk term, som jag resonerar kring ovan. Om du läser den texten och reflekterar över det jag skriver kommer du att utveckla kunskap som du kan använda för att svara på frågan du fått. Mvh Eddy

      Radera
  134. Hej! Jag har en fråga som tyder på: Hur kan man koppla Habermas idéer om indoktrinering till Khuns idéer om paradigm?

    Tack på förhand!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Får jag fråga varför du ställer frågan till mig, här i denna post som handlar om positivism och hermeneutik? Jag kan försöka svara, men då behöver du förklara tydligare vad det är du undrar över. Mvh Eddy

      Radera
  135. Hej Teddy!

    Kan du kort sammanfatta styrkorna och svagheterna mellan positivismen, kritisk teori och hermeneutiken?

    SvaraRadera
  136. Eddy heter jag! Frågan är svår att svara på eftersom ämnet inte är av karaktären att man kort kan sammanfatta eller peka på tydliga för- och nackdelar. Vad ska svaret användas till? Mvh Eddy

    SvaraRadera
  137. Hej Teddy! Vad är grottliknelsen och vad säger den om filosofi som ämne?


    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Om du verkligen vill att jag ska svara behöver jag veta varför du ställer frågan och hur svaret ska användas. Mvh
      Eddy

      Radera
  138. Varför är semantik viktigt för filosofi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarar bara på frågor som kommer med en förklaring om varför man undrar och i vilket sammanhang svaret ska användas. Mvh Eddy

      Radera
  139. Hej! Vet du om det stämmer att positivism och hermenutik är två olika traditioner inom socialpsykologi?

    SvaraRadera
  140. Det är två olika sätt att se på och söka kunskap, som finns och praktiseras i de flesta ämnen inom hum-/samområdet, som socialpsykologi är del av. Mvh Eddy

    SvaraRadera
  141. Hej! Har en fråga på en yuppgift där man vill veta vilket tradition som hör ihop med interpretivismen inom socialpsykologi. Jag kommer fram till att det antingen är hermeneutik eller kritisk socialpsykologi. Har du någon koll på om det är någon av dem och vilken? Sedan undrar man hur man ser på kunskap inom den traditionen som måste vara ontologin? Måste vara subjektivism?

    SvaraRadera
  142. Hej! Jag förstår inte vad frågan är och vad det är du vill ha hjälp med. Frågor som lärare ställer till studenter ska ju besvaras av studenterna, med utgångspunkt i litteraturen. Om jag svarar går ju hela poängen med frågan om intet. Mvh Eddy

    SvaraRadera
  143. Undrar om både hermeneutik och kritisk socialpsykologi båda är traditioner inom socialpsykologi. Vet att det är olika synsätt men inte om de båda är ''traditioner''. Eller vad menas med traditioner?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Detta är en fråga jag kan och vill svara på. Hermeneutik och Kritisk socialpsykologi är båda exempel på vetenskapliga traditioner, men det är lite att jämföra äpplen och päron. Hermeneutik är ett en metod och ett tankesätt skapat för att utveckla kunskap om det som är vagt till sin natur eller det som uppstår mellan människor eller i deras huvuden. Kritisk socialpsykologi är ett vetenskapligt ämne, som rymmer olika kunskapstraditioner och metoder att utveckla kunskap om den psykologi som uppstår mellan människor och inom grupper.

      En tradition är ett sätt att tänka som liksom kultur utvecklas av människor i möten med andra sätt att tänka. Liksom julfirande, som också är en tradition, förändras tankesättet och handlingsmönstret inom traditionen över tid.
      Mvh
      Eddy

      Radera
  144. Hej, vilka likheter och skillnader finns det mellan rationalismen och empirismen?

    SvaraRadera
  145. För att kunna och vilja svara på denna fråga behöver jag veta varför du ställer den och till vad svaret ska användas. Mvh Eddy

    SvaraRadera
  146. Inlämningsuppgift

    SvaraRadera
  147. På vilket sätt kan man koppla determinismen och materialismen?

    SvaraRadera
  148. Inlämningsuppgifter är självständiga och ska besvaras med egna ord. Tanken med dem är att man ska visa sin lärare vad man lärt sig på kursen, efter att ha läst litteraturen och lyssnat på föreläsningarna. Jag hjälper gärna studenter som har svårt att förstå, men jag levererar inte svar på uppgifter. Vilka likheter och skillnader det finns mellan rationalismen och empirismen har jag skrivit en bok om (Vägar till vetande), som jag kan rekommendera. Och på vilket sätt man kan koppla determinism och materialism är en allt för ofullständig fråga för att besvaras. Jag har vigt mitt liv åt studier och värnar kunskapen, och svarar mer än gärna på frågor som bottnar i genuint intresse. MVH
    Eddy

    SvaraRadera
  149. Hej! Jag har svårt med denna frågan "varför är semantik viktigt för filosofi"?
    Jag vet att semantik handlar om ords betydelse och målet är att förstå ords betydelse samt alternativa betydelser. Det handlar ju även om läran av betydelser och relationer mellan språk samt verkligheten.
    Men min fråga är då hur är semantik viktigt för filosofi och varför?
    MVH :)

    SvaraRadera
  150. Hej! Om jag skulle svara på den frågan skulle jag utgå från det du skriver att du vet och förstår, detta att semantik handlar om ords betydelse. Filosofi är ju ett ämne som sysslar med icke-empiriska frågor, alltså frågor som kräver tolkning och analys. Förmågan att förstå och kunskapen om hur mening uppstår blir viktigt inom filosofin eftersom det är ett vetenskapligt ämne som handlar om kunskap, som är ett ord som kan definieras (eller betyda) olika saker. Mvh Eddy

    SvaraRadera
  151. Hej Eddy!
    Vart i detta exempel stycket kan man ge exempel på vad är en sakpåstående och vad är en värdesatts.

    Sofie gick ner till hamnen för att leta efter hennes pappas båt. Hon kände sig orolig att han inte hade skrivit från London. Hon väntade hela dagen på båten men hennes pappa kom aldrig. Hon gick hem där hennes mamma väntade på henne.

    ”Fy, det är jobbigt att inte veta om han lever”.
    ”Jag vet älskling, jag hoppas vi får veta imorgon”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Detta låter som en fråga du fått från din lärare, och sådana svarar jag inte på. Men om du förklarar vad det är du har problem med och till vad svaret ska användas kan jag försöka svara. Mvh Eddy

      Radera
  152. Hej!
    Barkleys trodde att världen omkring oss existerar precis som våra sinnen uppfattar den, men hur kan jag vara 100 procent säker på att jag håller med honom eller om jag inte gör det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Jag svarar inte på tentafrågor, men om du läser kurslitteraturen och ställer en fråga där det framgår vad det är du har problem med svarar jag gärna. Mvh Eddy

      Radera
  153. Tjena Eddy. Tack för din blogg och helt otroligt att vi fortsätter att skriva frågor till dig, men det är ju för att du är grym på att förklara.

    Nu till min fråga.
    Jag ska skriva en frågeställning med digitalisering/fjärrundervisning koplat till den pedagog med utgångspunkt i den Positivistista/ Hermeneutiska traditionen.
    Hur hade en sån kunnat se ut?
    - Har elevers närvaro påverkats av fjärrundervisning (Positiv)
    - Hur upplever elever sitt lärande i fjärrundervisning (Hermene)

    Är jag rätt på det?

    SvaraRadera
  154. Hej Ninni!
    Tack själv! Intressanta frågor är intressanta och lärorika att försöka svara på, så det gör jag givetvis.
    Jag skulle säga att du helt klart är på rätt spår när du tänker att en positivistisk frågeställning tar fasta på aspekter som går att mäta på något sätt, och att en hermeneutisk frågeställning handlar om upplevelser. Ett annat sätt att tänka är att positivismen strävar efter att förklara och hermeneutiken har verktyg för att uppnå förståelse.
    Lycka till med uppgiften!
    Eddy

    SvaraRadera
  155. Hej! Utifrån det du skrivit så har jag uppfattat att man först måste ha ett syfte och kommit fram till vad man vill undersöka för att sedan välja en lämplig metod, vilket sedan går att reflektera kring om det drar åt det hermeneutiska eller positivistiska hållet.

    Men i vår uppgift i skolan har vi redan fått en intervju med förbestämda frågor som vi ska använda när vi ska intervjua chefer. En uppgift är sedan att koppla vår intervjustudie till de två tanketraditionerna. Vår lärare menar att det går att se att vissa delar av intervjustudien drar mot det hermeneutiska och vissa mot det positivistiska.

    Jag har väldigt svårt att förstå vad läraren menar då det överallt där jag läser står att intervju som metod är en kvalitativ metod som alltså kopplas till hermeneutiken.

    Förstår du hur jag menar och hur man kan tänka?

    SvaraRadera
  156. Hej! Som jag förstår er uppgift handlar den om att analysera frågorna, avseende just ett slags syfte; det vill säga vilken typ av kunskap efterfrågas i respektive fråga. Handlar frågan om att söka svar som kan användas för att förklara ett fenomen/företeelse, eller om generella insikter drar den åt det positivistiska hållet. Och handlar frågan om att söka förståelse, alltså om känslor och personliga uppfattningar drar den åt hermeneutik.

    Du har rätt i att intervju är en vanlig metod i undersökningar som är hermeneutiskt inriktade, men det är inte riktigt så enkelt att man kan säga att intervju är en hermeneutisk metod och enkät en positivistisk: allt beror på hur man formulerar sig och vilken typ av kunskap man söker.

    Hoppas svaret var till hjälp! Eddy

    SvaraRadera
  157. Hej? Min fråga är hur kan man skriva ett syfte/ frågeställningar från en positivism tradition med kvantitativa sätt?
    Samt syfte/ frågeställningar från en hermeneutiska traditionen med kvalitativ sätt? Hur ska jag tänka här?

    SvaraRadera
  158. Hej! Om syftet handlar om ett problem som går att nå säker kunskap med hög generaliseringsgrad krävs en positivistisk metodansats, och om syftet handlar om att söka förståelse för mer unika företeelser behöver metoden vara hermeneutisk. Det handlar om vilken typ av kunskap man söker.
    Lycka till med uppgiften!
    Eddy

    SvaraRadera