Vem har makten över vetande?

Svenskt Näringsliv har gett Demoskop i uppdrag att undersöka hur svenska företag ser på högre utbildning. Ingen munter läsning, för samhället. För här har vi en stor och mäktig aktör som ska samverka med andra aktörer för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, som försöker ta makten över vetandet i samhället. Svenskt Näringsliv betraktar högskolorna och universiteten som underleverantörer av kunskap. Deras analys av undersökningens resultat är viktig läsning, för den visar hur man tänker inom centrala delar av det svenska näringslivet.

- Den högre utbildningen har stor betydelse för studenterna, för företagen och för samhället i stort. Det finns tyvärr en hel del tecken som tyder på att den högre utbildningen i Sverige tappar mark. Alltför många utbildningar har bristande kvalitet, en alltför stor andel av studenterna får inte ett kvalificerat jobb efter examen och företagen misslyckas med sina rekryteringsförsök eftersom det inte finns personer med rätt kompetens att tillgå, säger Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

"Allt för många utbildningar har bristande kvalitet", står det. Enligt vem, och i jämförelse med vad, på vilka grunder? Det är avgörande frågor inom vetenskapen, men kanske inte inom näringslivet, eller i alla fall inte hos dem som säger sig företräda företagarna. Att avfärda vetenskapen och Sveriges högre utbildning med så pass svepande formuleringar tyder på en uppblåst, bildningsfientlig och farlig självsyn. Det är makten som talat, och makten bryr sig som bekant föga om sådana petitesser som kunskap, vetenskaplig kunskap.

Hur ser frågorna som ställdes till företagarna ut? Vilket var bortfallet? Varför ställdes frågorna? Vad vill Svenskt Näringsliv uppnå med sin undersökning? Avgörande frågor? Vad är det som är problemet i den högre utbildningen? Inga svar, bara detta diffusa ifrågasättande. Ingen rök utan eld, liksom. Obehagligt att en så pass tung remissinstans och samhällsaktör agerar på detta sätt och sprider denna typ av ifrågasättanden.

Vilka egenskaper är det företagen inte anser sig få från studenterna som går ut från landets högskolor? Om man visste det, om det var vad undersökningen handlade om, då skulle dessa åsikter kunna diskuteras. Var anser Svenskt Näringsliv att högskolorna brister? Vilken kompetens saknar studenterna? Jag har under många år arbetat med pedagogik och forskning som handlar om att utveckla samarbetet mellan arbetsliv och högre utbildning. Och är av åsikten att det finns en massa att vinna för samhället på ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer. Jag vill samverka, vill vara med i arbetet med att bygga ett mer hållbart Sverige. Tyvärr möts jag av kalla handen från organisationer som Svenskt Näringsliv, som inte vill samtala, eller samverka om innehållet i landets högre utbildning, utan enväldigt bestämma dess innehåll. Och det kan jag som forskare ALDRIG gå med på.

Forskning och utbildning är ingen beställningsvara, det är ingen forskning och heller ingen högre utbildning om den inte är fri. Om företag inte förmår uppskatta detta, och heller inte vill vara med i förutsättningslösa samtal om kunskap och utbildning, ja då kanske problemet ligger hos företagen? Varför diskuteras inte ens den möjligheten? Företagens samhällsnytta, den borde diskuteras, mer och mycket bredare, ofta. Sverige behöver en ny berättelse, som en intressant artikel i DN pekar på. Den berättelsen bör formas underifrån, av alla som finns och verkar i samhället. Den kan och får inte skapas av kortsiktigt ekonomiska särintressen, med allt för stora maktanspråk. Och den bör utgå från forskning och beprövad erfarenhet.

Ett avskräckande exempel på hur det annars kan gå visas upp i slutrepliken i debatten om vinst i skolans värld, där forskarna från Kungliga Vetenskapsakademin svarar på den kritik som förts fram mot de argument och underlag som kritiken och varningarna för att friskolor riskerar att öka segregationen, bygger på. Läser man den inser man hur det står till i samhället med insikten om vad vetenskapligt underbygga åsikter och vetande är och hur det fungerar.

Som stöd för att fristående skolor har positiva effekter på elevernas studieresultat hänvisar E&A till två svenska studier. Den ena publicerades av Svenskt Näringsliv år 2010 och där hävdas att elever i fristående skolor har högre betyg och bättre resultat på nationella prov. Där har man dock inte tillräckligt tagit hänsyn till olikheterna i elevgruppens sammansättning mellan fristående och kommunala skolor, vilket gör det omöjligt att dra slutsatsen att skillnaderna skulle orsakas av högre kvalitet hos fristående skolor. Den andra undersökningen, som publicerades av Skolverket år 1995, hade inte fokus på resultatskillnader mellan fristående och kommunala skolor som E&A hävdar, utan på effektivitetsskillnader. I denna undersökning gjordes inga kontroller överhuvudtaget av skillnader i elevgruppernas sammansättning. Man har sedan visat att om man tar hänsyn till skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund, betygsinflation på fristående skolor och andra omständigheter försvinner de positiva effekterna (Vlachos. 2011, i Hartmann: Konkurrensens konsekvenser, Vad händer med svensk välfärd? SNS förlag).

Så ser det ut i Sverige idag. Forskning och högre utbildning betraktas som ett särintresse, en problematisk aktör som förstör drömmen om evig lycka och obegränsad vinst, vilken närs av marknadens anonyma aktörer. Svenskt Näringsliv kanske kan dupera breda lager av befolkningen, och vissa delar av politiken. Men tro aldrig att forskningen är något annat än välgrundat vetande, som inte bara är kritisk mot det man inte gillar, utan minst lika kritiskt mot de egna slutsatserna. Forskare driver inte politik, har ingen egen agenda. Forskare söker kunskap, förutsättningslöst. Och man rättar sin sin på världen efter insikterna som sökandet efter sanning och kunskap ger, inte tvärt om.

Svenskt Näringsliv vill sälja sin karta till samhället, och för att göra det tar man till alla medel man har. Med makt pressar man på allmänheten vetande som passar den ekonomiska elitens syften och önskningar. En vetenskap som inte är fri, det är ingen vetenskap. Vill vi att landets högre utbildning skall gå i maktens och ekonomins ledband? Vägrar tro det, och kommer att kämpa för en fri forskning och ett förutsättningslöst sökande efter kunskap, så länge jag lever och har hälsan.