Pengar

Jakten på förmering av kapital. Har varit inne och berört olika aspekter av det här tidigare. Pengarnas makt, över människa, över mänskligheten. Samhället, kultur, allt, påverkas av eller är ett resultat av. Pengar. Begär efter pengar är en mänsklig drivkraft ingen kan förneka eller ignorera. Försök har gjorts. Kommunismens fall berodde på att man trodde att det gick att bygga ett samhälle utan pengar som drivkraft. Det gör det så klart, i teorin. Men med pengar i systemet och med möjlighet att förmera sitt kapital går det oerhört mycket snabbare. Och eftersom inga kulturellt vattentäta skott finns, gick det inte att utrota drömmen om allt det som pengar kan ge. Muren föll. Så klart.

Vad jag försöker göra här inledningsvis är att beskriva hur jag ser på pengar, om jag betraktar ekonomin rationellt. Ingen mänsklig uppfinning kan mäta sig med pengar. Inte ifråga om förmåga till agens. Viljan att vara vid liv är möjligen starkare, men det är ingen uppfinning. Pengar, hur man än ser på dem, representerar en kraft som vida överglänser allt annat i samhället. Som medel för att uppnå annat. Som verktyg i strävan efter att bygga ett samhälle. Som incitament till handling, är pengar oslagbart.

Men, pengar är på samma sätt som allt annat inte bara sina goda sidor. Med pengar går det lika lite som med något annat att välja vilka av dess effekter man vill ha och vilka man ämnar bortse från. Konsekvenserna av pengar kommer i ett paket, gott och ont, blandat. Att bortse från det är lika illa som att försöka plocka ut pengarna från sammhällsekvationen. Det är kapitalismens ömma punkt, och blinda fläck. Tron på att pengar är och oproblematiskt kan användas som universalmedel för allt. Föreställningen om att pengar är det enda vi människor behöver, kommer att bli människans undergång. Eller, risken för det är åtminstone överhängande. För om framtiden vet vi som sagt bara att vi inget bestämt kan veta.

Ovanstående har inget med politik att göra. Det är fakta. Jag har varken sagt bu eller bä i sakfrågan. Om samhället ska använda pengar eller vara restriktiva, det ligger i politikernas och ytterst väljarnas händer. Vad jag vill peka på är riskerna med ekonomiseringen av samhället och kulturen, som sprider sig allt snabbare. Motvikten mot ekonomismens risker och avarter som kommunismen utgjorde. Bara det att det fanns ett alternativ att förhålla sig till och mäta sig mot; balanserade ekvationen. Det var i sig en drivkraft. Kampen mellan öst och väst hade många och uppenbara baksidor, atombombshotet var bara ett, men samtidigt hade den agens nog att vidga mänsklighetens vyer långt ut i världsrymden. Gott och ont går inte att skiljas åt, det är alltid två sidor av samma sak. Ibland utgör historien skiljelinje, ibland kulturen. Det som är/var gott på ena sidan är ont på andra.

Pengar och jakten på profit. Ekonomiseringen av samhället. Kalla det vad man vill. Alla påverkas av den, över hela jorden. Hur fantastisk den än är. Hur mycket gott penningen än fört med sig och kan sägas vara orsak till. Och det är onekligen mycket. Hur mycket gott ekonomiseringen än kan tillskrivas och ta åt sig äran för, kvarstår fakta. Pengar och ekonomisering har en baksida, också. Jakten på profit höll på att föröda den Mexikanska Golfen för några år sedan. Och det som sker i profitens namn i åldringsvården här hemma är inte vackert. VD-löner och absurda bonusar, utbetalda även för usla insatser, allt detta är svårt att placera på ekonomismens pluskonto. Vi får ta det onda med det goda.

Frågan är om det är värt det. Står riskerna i paritet med förtjänsterna? Jag vet vad jag anser och kan argumentera för. Hur är det med dig? Vilka alternativ finns? Vad kan man göra för att hindra avarterna och ytterlighetskonsekvenserna? För pengarna är här för att stanna, inget talar för något annat. Men jakten på profit är på god väg att bli ett självändamål. Ekonomi är inte lika tydligt idag som för ett antal år sedan, ett medel för att uppnå andra värden i livet och samhället. Ekonomin håller med stormsteg på att bli sig själv nog. Pengar för pengarnas skull är redan på många områden en realitet.