Festivaler kan förorena vattnet. Det står så i tidningen. Intressant. Festivaler kan. Det är ingen stor nyhet, en notis i GP bara, men viktig. Igår uppmärksammades den i ett inslag på Rapport. Nyheten är på temat, forskning visar. Och här är det forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Åbo akademi som får komma till tals. Vad som undersökts är den miljöpåverkan som går att knyta till Uppsala reggaefestival. Vad forskningen visar är att placeringen av festivaler är viktig på ett lite annorlunda sätt än man kanske tidigare trott. Forskarna fann nämligen 188 gånger "större andel" (högre halt?) läkemedelsrester i Fyrisån, i samband med festivalen.
På Rapport igår var det med ett leende nyheten presenterades. Ordet kissande betonades. Och i GP uppmärksammas resultaten i en liten notis. Ingen stor nyhet alltså, och intresset den antogs ha var av anekdotisk karaktär, med ett pikant inslag av kroppsvätskor.
Tänker vi ett steg till, vilket jag tänkte göra här, blir nyheten både större och mycket mer intressant. Den går nämligen att relatera till en annan, liknande nyhet. Nämligen nyheten om att domedagsklockan som tagits fram av amerikanska forskare flyttats framåt, från sex minuter i 12 till fem minuter i 12. Vad det handlar om är mänsklighetens miljöpåverkan och dess förmåga att hantera hoten mot miljön och livet på jorden. Värdet av nyheten om reaggaefestivalens miljöpåverkan ökar alltså genom att den visar på att även små och till synes obetydliga handlingar i vardagen kan få långtgående konsekvenser.
Det första som slår mig rörande nyheten om reaggefestivalen i Uppsala är att journalisterna här identifierat en icke-mänsklig aktör. Det är inte så det presenteras egentligen, varken på Rapport eller i GP, men det står att festivalen förorenar. Det står så, och det är ett är ett sätt att tänka som förtjänar att lyftas upp från notisfältet. Om fler tänkte som så, att festivaler (företag och andra emergenta storheter) kan agera och ge upphov till effekter i eget namn, som en aktör. Om det var den rådande tankemodellen, då öppnar sig goda möjligheter till fördjupad förståelse av världen. Kanske kan det till och med leda till att domedagsklockan kan flyttas tillbaka igen.
Festivaler är mäktiga aktörer. Festivaler fokuserar och koncentrerar till exempel mäktiga flöden av pengar, oavsett om de går med vinst eller förlust. Under dagarna när festivalen finns och verkar i världen ökar transaktionerna explosionsartat och många drar fördel av det. Socialt påverkar festivalerna också genom att sätta en tydlig prägel på den plats där festivalen är förlagd. Festivaler har en häpnadsväckande förmåga att mobilisera människor och befolkningsstrukturen på en liten ort som till exempel Hultsfred förändras från en dag till en annan. Kulturell påverkan har de naturligtvis också. Festivaler genererar nyheter och utgör ett slags temperaturmätare på artisters imaginära värde. En lyckad spelning på en inflytelserik festival kan ändra riktning på karriären. Och nya stjärnor kan födas. Detta vet vi. Och nu vet vi alltså att festivaler även påverkar biologin.
Om festivaler kan vara och fungera som mäktiga aktörer, då kan även andra emergenta storheter påverka. Tänker vi så, i termer av aktörer, ökar inte bara förståelsen för världen, vi får också bättre verktyg för att arbeta med styrning och förändring av en hel massa olika aspekter, inte bara de som hintats om ovan. Det handlar om att höja blicken, om att se på världen med lite andra ögon.
Det är så jag ser på nyheten. Som ett exempel på behovet av nya perspektiv. Det är ingen nyhet bland kulturvetare att festivaler är aktörer, att festivaler ger upphov till effekter som går långt utanför och är mycket mer omfattande än alla människor med koppling till festivalen sammantaget. Kulturvetenskaplig forskning har i åratal visat att världen är full av icke-mänskliga aktörer och att dessa kan och bör studeras utifrån en hel massa olika perspektiv.
Hög tid att den typen av forskning får utrymme i medierna. För, ärligt talat, vad finns det för nyhetsvärde i forskningsresultat som går ut på att det finns "miljarder planeter" i Vintergatan? Vad får det för konsekvenser för oss som lever här på jorden, nu? Och, kan man undra, vad menas med intelligent liv? Är det speciellt intelligent att lägga resurser på forskning om planter som ändå inte går att besöka? Vore det inte bättre att forska och rapportera om vad som händer här och nu och om hur mänskligt liv och intelligens påverkar och hotar att förstöra den enda plats i Universum där människor kan leva?
Tja, nyhetsvärdet kanske ligger i att det är många som är intresserade av detta.
SvaraRaderaDenna forskning kan ju på sikt visa sig motbevisa slutklämmen i din text där du påstår att Jorden är den enda planet där vi kan leva. Och på lång sikt är det mänsklighetens enda chans för överlevnad.
Om några miljarder år kommer solen att svälla upp till en röd jätte och sluka de inre planeterna, och troligtvis göra det omöjligt att leva i resten av solsystemet också.
OK, att planera för ett hot om miljarder år kanske verkar lite överdrivet, men om vi inte bosätter oss på andra platser än Jorden (Månen, Mars etc.) så kommer nästa stora asteroid som dimper ner på Jorden att utrota oss lika säkert som dinosaurierna.
Dylika "domedagsstenar" kommer även i framtiden att träffa Jorden lite då och då. Det kanske inte sker på tiotusen år, det kanske dröjer hundra år, men det kan ske om bara några veckor. (Om det sista alternativet stämmer är det för sent för oss.) Vi vet inte när, vi vet bara att det kommer att hända.
Om vi inte etablerat självständiga bosättningar annorstädes innan dess så är det slut på mänskligheten.
Det är ju så man brukar resonera. Men vad jag menar är att dessa planeter ligger på ljusårs avstånd och att flytta dit är inte rimligt då det tar gererationer att resa, på vinst och förlust. Jorden är dessutom den enda plats i universum där människor kan leva som just människor, så som vi vant oss vid att liv skall vara. Att flytta till Mars, till exempel, skulle innebära att livet förändrades till oigenkännlighet. Det kanske kommer att bli så, lååååång in i framtiden. Men det är inget som vi varken kan eller bör lägga tid eller resurser på. Menar jag alltså.
SvaraRaderaAtt Jorden skulle vara "...den enda plats i universum där människor kan leva som just människor..." kan du ju tro om du vill. Och om vi lägger ner forskningen på detta område så blir det väl aldrig motbevisat heller.
SvaraRaderaAtt vi inte vet särskilt mycket om dessa exoplaneter än betyder inte att vi för alltid måste leva i okunnighet. Tills vi skickat undersökande sonder till dem som kan sända tillbaka data så är det inte mycket vi kan veta.
Och självklart kommer vi att vara tvungna att leva annorlunda på Mars jämfört med på Jorden. Men vi lever ju redan under så vitt skilda miljöer att jag inte tror skillnaderna kommer vara större än mellan att leva t.ex. i japansk storstad och på indisk landsbyggd.
Men om du tycker det verkar vara en bra ide att blunda för verkligheten och strunta i att värna om kommande generationer, så visst.
Du tycker säkert att brandvarnaren var en onödig uppfinning.
- Chansen att mitt hus skulle brinna ner är så liten, och även om det händer så är det säkert så lååååååååångt in i framtiden att det är onödigt att lägga resurser på sådant.
För att jorden skall kunna vara en plats där forskning om rymden kan bedrivas behövs det ett fokus på här och nu.
SvaraRaderaOch även om man skulle kunna skicka en sond till en av de närmaste planeterna så tar det, när/om den kommer fram, en hel massa år bara för radiosignalerna att ta sig därifrån och hit. Det tar många generationer. Det är ett resultat av naturlagar som ingen människa kan ändra på, oavsett hur mycket pengar, tid eller resurser som läggs på rymdforskning.