Vetenskapsteori bygger på forskning om forskning, det vill säga studier av forskare och deras praktik, och bör genomsyra samtliga kurser och moment i alla universitetsutbildningar. Alla läroböcker bygger ytterst på forskning, och vill man utveckla ett vetenskapligt tänkande kan det finnas en poäng att kontinuerligt under läsningen och på föreläsningarna ställa sig följande frågor: Hur skapades kunskapen, vad bygger den på? Hur säker är påståendena och hur förhåller de sig till andra påståenden? För att besvara frågorna behövs förståelse för det vetenskapliga hantverket och det sammanhang som kunskapen utvecklats i. Förståelsen för vetenskapens teori kommer inte an på mer eller bättre undervisningsmetoder och är inget som går att ersätta med någon pedagogisk lärobok. För att utveckla förståelse för forskning och kunskapsutveckling krävs att man tillägnar sig en kritiskt värderande, självständig och bildningsinriktad (vilket diskuteras i bokens sista kapitel) inställning till sina studier. Ämnena som utbildningarna och kurserna på högskolan bygger på är vetenskapsinriktningar. Det är viktigt att man förstår det annars förväxlar man lätt innehållet i kursböckerna med fakta som ska läras utantill och sedan upprepas för att bli godkänd, vilket inte är syftet med högre utbildning. Som student läser man olika ämnen, och alla ämnen har både en historia och en kultur som är unik för just det ämnet. Verkligheten som kunskapen handlar om är den samma, men förståelsen för den uppstår i enlighet med olika traditioner inom olika ämnen och förändras dessutom över tid. Som student undervisas man alltså både i ämnets eller den vetenskapliga disciplinens kunskaper, och dess kultur och grundläggande antaganden.
Alla som studerar på högskolan varken kan, vill eller ska bli forskare och det är inte heller därför man läser vetenskapsteori eller övar sig i vetenskapligt tänkande under sin utbildning. Grundläggande kurser i vetenskapsteori handlar inte om att göra studenter till forskare utan om att skapa förutsättningar att utveckla förståelse för forskningens möjligheter och begräsningar samt förmedla insikt om hur kunskap blir kunskap. Vetenskapsteori på grundnivå läser man för att bygga upp en egen förståelse för hur kunskaperna som kurserna bygger på har utvecklats. För att kunna axla ansvar och ta informerade beslut grundade i vetenskap krävs fördjupad förståelse för vad forskning är, hur den fungerar och vad som går att säga i namn av vetenskap. Vetenskapsteori handlar om varför man gör som man gör inom forskningen och vilka olika sätt som finns att utveckla så bra och användbara svar som möjligt. Utan den kompetensen blir det svårt att avgöra vilka uppgifter man kan lita på i vardagen och arbetslivet och man riskerar att bli ett offer för människor som vill lura eller påverka en. Andelen vetenskapsteoretiska inslag i högskolans utbildningsprogram avgör med andra ord höjden i den högre utbildningen. Det är viktigt att man förstår det, för tar man lätt på denna aspekt av studierna märks effekterna av försummelsen eller ointresset först långt senare och när det väl går upp för en vad man saknar finns en risk att det är försent att göra något åt saken, åtminstone inom ramen för pågående utbildning och definitivt under uppsatskursen. Vetenskapligt tänkande är en generell, generisk kompetens, som utgör grunden för både forskningen, den högre utbildningen och framväxten av ett kunskapssamhälle.
Meningen med högre utbildning är ytterst att man ska förberedas för att kunna söka till en forskarutbildning. Det är där ribban ligger och det är viktigt att alla förstår och respekterar det, annars devalveras med tiden kunskapsvärdet på den examen man med möda tillkämpat sig. Även om man inte har för avsikt att fortsätta studierna är det avgörande att man förstår vad som kännetecknar vetenskapligt tänkande, både för sin egen skull och för samhället som helhet. Utan kloka och kunniga människor som tar personligt ansvar för vilka tankar, åsikter och kunskaper som sprids i olika sammanhang kan nämligen inget kunskapssamhälle växa fram. Om skolan och den högre utbildningen bara upprepar redan kända insikter och lärare endast kontrollerar hur väl eleverna och studenterna minns innehållet i böckerna och det som sagts på föreläsningarna finns en risk att utbildningssystemet utvecklas till ett stängt, självrefererande och reproduktivt system som fostrar uppväxande generationer av samhällsmedborgare till lydiga, konforma och rättänkande individer, vilket är motsatsen till en vetenskaplig inställning. Forskning är en samhällsangelägenhet och vetenskapligt tänkande och kritisk analys är demokrati- och hållbarhetsfrämjande. Förmågan att tänka vetenskapligt fungerar nämligen som ett slags vaccin mot alla former av relativism samt kunskapsresistens och är ett verktyg för att avslöja alternativa fakta, vilket idag utgör reella hot mot kunskapssamhället.
Vetenskapsteori handlar om att tillägna sig en blick för både det man studerar, forskningen som sådan och kunskapen som forskningen resulterar i; en blick och en förståelse som tar allt detta med i beräkningen. Syftet med kurser i vetenskapsteori är att höja medvetenheten hos studenterna om att det inte finns någon direktrelation mellan verkligheten och vetandet. Kunskap bygger alltid på mer eller mindre väl underbyggda tolkningar av olika typer av data och därför kan den aldrig vara helt säker. Forskning bevisar ingenting och även om alla forskare strävar efter att presentera så väl underbyggda resultat som möjligt är det inte ovanligt att man är oense om hur tillgängliga data ska tolkas på bästa sätt. Det är så forskning fungerar, och därför är det så viktigt att man som student förstår det – annars kommer man inte att kunna skriva texter som lever upp till vetenskapliga krav. Och kan man inte det blir utbildningen inte akademisk. Ytterst handlar vetenskapligt tänkande om strävan efter största möjliga transparens, förmågan att förhålla sig kritiskt till allt som sägs i namn av vetenskap och om att ständigt omvärdera svaren man får i ljuset av annan kunskap. Studier av vetenskapsteori främjar utvecklingen av just dessa egenskaper, och ju tidigare man börjar tänka i dessa banor desto bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar