Teoretisk referensram?

Just nu är jag överlastad med inlämningar som skyndsamt ska kommenteras och eftersom jag antar att jag inte är ensam slår jag två flugor i en smäll och publicerar mina allmänna kommentarer och goda råd till studenterna som skriver sina uppsatser och brottas med att försöka förstå vad en teoretisk referensram är. Jag ser det som ett levande dokument och varje ny kull studenter har problem med olika saker. Så här ser råden ut i år:

Vad bör man tänka på när man skriver en teoretisk referensram?

Först och främst får det inte se ut som en tenta, detta är en helt annan typ av skrivuppgift där man som författare förväntas ta ett mycket större självständigt ansvar för textens upplägg, innehåll samt kunskapen som presenteras. En teoretisk referensram är uppsatsförfattarens redovisning av förarbetet till undersökningen vars resultat utgör hela syftet med uppsatsen. Det är alltså ditt eget arbete och dina kunskaper (om teorierna och forskningsfältet) som ska presenteras för en läsare.

Tänk noga igenom hur ni presenterar innehållet under rubriken teoretisk referensram och beakta att det är en referensram till er analys av ert material ni presenterar för läsaren. Tänk på att det är er uppgift att läsaren förstår hur ni ska arbeta med den. Avsluta därför gärna med några tankar om detta för att sammanfatta vad ni lärt er genom att studera forskningen på fältet.

Undvik att inleda (eller avsluta) alla stycken med ett efternamn och ett årtal. Gör ni det ser ut som en mekanisk upprepning av referenser, och det är inte meningen. Skapa en struktur för er analys, det är syftet med den teoretiska referensramen. Att upprepa orden: Enligt NN, är heller inte så snyggt. Inta en mer aktiv, kritisk och självständig roll i ert skrivande. Ni är inte bara budbärare, ni har ett eget budskap att presentera och ska inte bara återge vad andra skrivit.

För att den teoretiska referensramen bli bra och fungera i uppsatsen måste texten svara mot följande ”krav”: Innehållet ska vara en genomgång av tidigare forskning, alltså en redovisning av forskningsläget (inte en serie innehållsreferat av ett antal artiklar). Och det ska handla om relevanta teorier som ger alternativa förklaringar till det fenomen som undersöks i uppsatsen. Samt innehålla en genomgång och presentation av lämpliga begrepp. Fokusera inte på vad du har läst, utan på vad du har lärt dig.

Syftet med den teoretiska referensramen är att läsaren ska få en god bild av det samlade kunskapsläget på det område som ska undersökas av er sedan i er undersökning. Undvik därför innehållsrefererat (och citera inte). Uppgiften är att diskuterade olika teorierna och hur dessa förhåller sig till varandra, och forskningen på området ska analyseras (inte bara räknas upp). Hur ser forskningen ut? Vilka är nyckelstudier som många hänvisar till? Vilka teorier är vanliga och verkar vara användbara? Det är uppsatsförfattarens uppgift att diskutera teorierna och forskningsläget på ett självständigt och kritiskt sätt som hjälper läsaren att förstå.

Ni ska inte tycka något, ni ska argumentera på sätt som gör det möjligt för den som läser att förstå hur ni tänker och vad ni bygger era resonemang och slutsatser på. Åsikter kan bara mötas med andra åsikter, men tydliga argument går att bemöta och gör att man kan förstå hur ni tänker även om man inte håller med. Det är era kunskaper (om det ni har läst) som ska presenteras, inte forskarnas. Och ni ska förklara för någon som inte är er lärare eller går samma kurs som er.

Detta är viktigt: Skriv endast om det ni har koll på, det vill säga texterna ni har läst (och kan visa upp ifall någon undrar över något). Hur det ser ut och fungerar ute i organisationerna eller vad kultur eller ledarskap är varken kan eller ska ni skriva om i den teoretiska referensramen. Forskarna vars texter ni läst sitter inte inne med något facit och ger er inga svar på frågorna som er egen undersökning handlar om. Det ni förväntas göra i den teoretiska referensramen är att vända och vrida på olika forskares förslag till förklaringar till hur man kan tänka (teori) och resultatet av olika undersökningar (tidigare forskning). Och detta gör ni genom att ställa olika teorier och resultat mot varandra. Jämför teorierna och resultaten med varandra och reflektera över likheter och skillnader samt konsekvenser av olika slutsatser som ni fått ta del av under läsningen.

Det måste av texten framgå vad som är teorier och vad som är resultat av tidigare forskning och det är er uppgift att visa detta. Hur ni gör det är upp till er, men skillnaden måste framgå eftersom teorier och forskningsresultat är olika saker.

Tänk på att Gareth Morgan är en organisationsforskare och att hans bok handlar om hur man kan arbeta för att undersöka kultur i organisationer. Han skriver inte om metaforer och ni behöver följaktligen inte förklara metaforerna, han använder metaforer som analytiska verktyg (och han gör det på ett annorlunda sätt än Mats Alvesson). Det ser märkligt ut om man skriver separat om metaforer. Däremot ska ni själva använda metaforer i er analys av ert material, men det tar ni upp i analysdelen av uppsatsen.

Vill du läsa mer om detta ämne och om andra aspekter av uppsatsskrivande kan jag rekommendera denna bloggpost där jag presenterar mina läroböcker: Vad innebär det att tänka vetenskapligt och hur skriver man vetenskapliga texter?