Tankar om pedagogik 5

Särskilt läsningen av det jag skrev i denna tankedagbok, under 2007, får mig att bli nostalgisk. Texten tar mig tillbaka till en tid på högskolan där kunskapen stod i centrum på ett helt annat sätt än idag. Då fanns det tid att fokusera på och arbeta med studenternas individuella lärande, inte bara på gruppens samlade resultat. Lärande kräver engagemang och möjlighet till fördjupning, både för läraren och den som ska lära. Idag finns inte den tiden, och det plågar mig, för jag saknar förmågan att inte bry mig. Och det är stressande. Det var som sagt för kunskapen jag sökte mig till högskolan, och när jag inser hur mycket som förändrats till det sämre på förhållandevis kort tid blir jag ledsen. Vad som än sägs så blir kvaliteten lidande när tiden för undervisning minskas. Det finns inga genvägar till kunskap, eftersom lärande altid är en omväg och ett spännande äventyr!

Jag vill börja denna tankedagbok med att säga att sällan har jag fått så många bra insikter genom att läsa en text som jag fått under läsningen av Hults text om examination. Det har verkligen öppnat mina ögon och fått mig att inse hur stora möjligheter som faktiskt ligger i examinationsmomentet. Detta även om jag aldrig har sett det enbart som en kontroll av vilka kunskaper som studenten tillägnat sig under sin utbildning.

Tanken om att examinationen kan vara ett sätt för läraren att bekanta sig med studenterna och kvaliteten på deras lärande, finner jag tilltalande. Liksom det som presenteras som ”den ideala examinationen”, som enligt Linberg-Sand och Askling bör utgöras av ett inlämningstillfälle där studenten får feedback på vad de gjort och där de som inte når upp till godkänt (de som uppenbarligen inte lagt ner det arbete som krävs) kan sållas bort. De menar vidare att det gäller att man som lärare lägger sig vinn om att examinationen överrensstämmer med de arbetsformer som kursen bygger på, och att man även intar ett reflexivt förhållningssätt till utfallet av examinationen, det vill säga att man under rättningen också försöker utröna hur studenterna uppfattat och tagit till sig undervisningen. Samtidigt är det viktigt att examinationen är effektiv, att såväl lärarens rättning och studenternas genomförande av uppgiften inte tar mer tid i anspråk än vad som är pedagogiskt motiverat. Givetvis är detta beskrivningar av en ideal situation, men jag känner trots allt igen mig i detta. Det har varit min ambition ganska länge, även om det är först nu efter läsningen av Hult som jag konkret kunnat sätt ord på min syn på examination. Jag märker också att jag i min lärargärning alltid har strävat efter ett slags processbedömning, och att närheten mellan mig som lärare och mina studenter alltid har varit viktig. Jag vill vara hård, men rättvis och jag vill finnas tillhands för att svara på frågor. Under tentaveckorna kollar jag mail ofta och jag lämnar alltid ut mina telefonnummer. Jag tycker att det krävs av mig för att kunna ställa kunskapskrav på studenterna.

Detta sagt som en kort bakgrund och introduktion till den tentamensuppgift som jag valt att titta närmare på i denna tankedagbok. Det den sista tentan på A-kursen i kulturvetenskap. Jag försöker presentera den för studenterna som en tentamen av hela kursen, och under rättningen försöker jag verkligen utvärdera både studenternas kunskaper och min egen roll som lärare. Nedan följer själva uppgiften och även det följebrev med kommentarer kring rättningen som jag lämnade med som en förklaring till de kommentarer jag skrivit i marginalen på deras texter.

TENTAMEN 4: KULTURANALYS. KULTURVETENSKAP 1-20P. HT 2006 Denna tentamensuppgift skiljer sig lite från de tidigare på kursen. Tanken här är att ni ska ges möjlighet att praktiskt omsätta era kunskaper i den ädla konsten att analysera kultur. Ni har varit hos oss nu i nästan en termin och har under kursens gång blivit introducerade i en rad kulturvetenskapliga kunskaper, tankar, teoretiska verktyg och historiska översikter. Dessa verktyg och kunskaper är det nu tänkt att ni ska använda er av. Tentan går ut på att ni ska lära er att förstå hur man gör och vad det innebär att inta, ett kulturanalytiskt perspektiv på världen.         Tentamensuppgiften går ut på att ni ska välja ett nummer av en valfri svensk tidskrift (det vill säga typ månadsmagasin). Försök sedan läsa den med (någon eller några) av de ”kulturanalytiska glasögon” som presenteras under delkurs 4. Ta sedan utgångspunkt i någon eller några tankar/perspektiv från kurslitteraturen, och försök använda dessa i en ”analys” av tidningens innehåll. Tentauppgiften går ut på att ni ska öva er i att praktiskt använda kunskaperna som ni skaffat er under delkursens gång. Det är litteraturen som ska tentas av, men denna gång ska ni göra det genom en lite mer praktiskt orienterad övning. Berätta därför först vadni läst och hur ni har förståtttexten, och visasedan detta praktiskt med hjälp av er analys av tidskriftsmaterialet. Kort sagt: Visa oss vad ni ser när ni läser en vanlig tidskrift med hjälp av en kritisk, kulturanalytisk blick? Det är uppgiften. Analysen skriver ni sedan på max 5 sidor text (Typsnitt: Times New Roman 12 punkter. 1,5 radavstånd). Hänvisningarna till kurslitteraturen skall denna gång göras enligt Harvardsystemet, som presenteras översiktligt i filen Hänvisningar, under fliken hemtentor på DISCO.

Observera att det vid bedömningen av tentan denna gång kommer att läggas större vikt än förut vid er förmåga att uttrycka er i skrift. Till er hjälp i det arbetet kan ni använda Arne Jarricks och Olle Josephsons bok Från tanke till text (eller någon annan bok som handlar om skrivande och/eller språkbehandling). Men i grund och botten handlar det egentligen bara om att vara noggrann, och om att verkligen läsa igenom texten (gärna högt) från en papperskopia, samt sedan föra in ändringarna, och göra om den proceduren tills man känner sig övertygad om att inga korrekturfel finns. 

Om ni har frågor kring uppgiften kan dessa med fördel diskuteras i seminariegrupperna under kursens gång. Då kan även förslag på analyser dryftas med ansvarig lärare. Som en hjälp i arbetet har vi dessutom lagt in en dag då man kan komma och få ”handledning” (2007-01-04), det vill säga få svar på alla frågor man kan ha angående denna uppgift. Det är en service till er, och således ingen obligatorisk närvaro. 

Skicka tentan till (eddy.nehls@xx.xx), senast klockan 13.00, fredagen den 12 januari. Glöm inte att skriva namn på första bladet! Lycka nu till med tentan, läsningen och med seminariediskussionerna! Eddy

Angående rättningen av tenta 4.  

Detta var den sista uppgiften på A-kursen i kulturvetenskap och därmed lämnar jag över ansvaret till Fredrik som har hand om det praktiska på B-kursen. Jag vill därför börja med att tacka er alla för en mycket givande termin. Det har varit roligt att få lära känna er och att få följa er utveckling. Jag är stolt över er och tycker att ni alla har gjort bra ifrån er. Lycka till i fortsättningen. Vi ses ju, men inte lika ofta. 

När det gäller rättningen så är det några saker jag vill säga till er alla. Mitt intryck är att ni har lyckats över förväntan. Riktigt alla har tyvärr inte fått godkänt, men även de som kommer att få komplettera har lärt sig mycket. Underkänt har de fått som inte läst uppgiften ordentligt. Har man inga hänvisningar till litteraturen eller om man inte skriver om någon tidning, då kan jag inte ge godkänt. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att läsa uppgiften! 

Jag har läst era uppgifter väldigt noga denna gång och alla (även de som får VG) kommer att märka att ni fått en hel del kommentarer. Jag vill absolut inte att ni ska se dessa som någon kritik. Jag ser det som ett slags handledning i hur ni kunnat förbättra resultatet. Det är helt enkelt sådant som ni bör tänka på och ta hänsyn till i fortsättningen, om ni vill bli duktiga kulturvetare. Se det som en hjälp för kommande hemtentor och uppsatser. 

Det jag har kommenterat är sådant som rör vetenskapligheten. Och vetenskap handlar om att man ALDRIG får skriva något som man inte har täckning för, antingen i ett eget insamlat material, eller genom referens till någon annans vetenskapliga undersökning. Alla slutsatser som dras med hjälp av egna intryck är alltså att betrakta som spekulationer och hör inte hemma i textens vetenskapliga passager (självklart kan man avsluta med egna reflektioner, men då måste det framgå att det är just egna reflektioner). 

Vetenskap handlar alltså om att alltid hålla sig till det material man har, och i detta fall är det ett nummer av en tidning. Allt annat är att betrakta som överflödigt, och om det finns med utan hänvisningar till källan så är det spekulationer som inte hör hemma i en vetenskaplig text. 

Vetenskap handlar också om att bara ställa sådana frågor som går att besvara med hjälp av det material man valt, också i detta fall ett nummer av en tidning. Retoriska frågor hör alltså inte hemma i en vetenskaplig text.         En viktig sak som väldigt många har missat är att ni inte skrivit litteraturlistan i bokstavsordning! Vikten av det förstår man om man tänker på att en genomsnittlig avhandling består av ca 200 referenser. Och om dessa inte står i bokstavsordning då blir det oerhört svårt att hitta dem. 

En annan sak (som är svår och som jag nog inte kommenterat, men som jag tänkt på och som är viktigt för uppsatsarbetet på åtminstone C) det är att man ska låta teorin göra det analytiska jobbet åt en. Ett sätt att göra det på är att betrakta teorin som en karta och materialet som ska analyseras som omgivningen som kartan beskriver. Den analytiska uppgiften blir då att jämföra kartan med verkligheten. Och då är det viktigt att lägga märke till både det som stämmer överens och det som inte gör det. Om man gör på det sättet då undviker man att uttala sig om sådant man inte har täckning för. Det är som sagt inte så lätt, men det är viktigt att behärska detta, om man vill bli en duktig kulturvetare. Och det vill jag ju att ni alla ska bli! Därför önskar jag er nu lycka till med allt i framtiden. Hör gärna av er om ni har frågor, både om rättningen och om annat. Ni vet hur ni når mig!

Vad behöver förändras och varför?

Det var det, nu gäller det att försöka fundera på hur uppgiften möjligen skulle kunna tänkas förändras. Jag tycker ju som sagt att jag tar hänsyn till det mesta av det jag läst om i litteraturen. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att jag väljer att vända på uppgiften, det är inte tentan som behöver göras om. Däremot inser jag när jag tänker på utfallet av kursen – det vill säga mitt sammantagna intryck av responsen på föreläsningarna, engagemanget i seminariediskussionerna, de texter som studenterna och inte minst utvärderingen på kursen – att själva upplägget på kursen och valet av litteratur behöver ändras. Det är ett val jag gjort efter moget övervägande av ett par års resultat på kursen. Jag gillar uppgiften och är övertygad om att den är bra, rolig och lärorik. Men för att den ska ge det jag vill har jag tvingats inse att undervisningen behöver ändras. Vi har gjort finjusteringar efter varje år, men utfallet har ändå aldrig riktigt känts som det optimala. Så inför nästa år har vi gjort om kursen från grunden, just för att examinationen ska fungera i enlighet med de tankar som förs fram av bland annat Håkan Hult.

Tyvärr har jag glömt hur vi gjorde om kursens innehåll. Texten tar mig dock tillbaka till en tid när kunskapen faktiskt stod i centrum och när det fanns tid, inte bara att tänka tankar till slut utan även att interagera med och faktiskt lära känna studenterna. Jag blir lite nostalgisk faktiskt, men samtidigt är det ju inte den gamla goda tiden förr det handlar om. Ska den högre utbildningen faktiskt kunna sägas vara högre finns det ju vissa saker som inte går att tumma på. Utan tid och förståelse för vad som krävs för att resultatet av ett intellektuellt arbete faktiskt ska bli intellektuellt riskerar akademin att bli oakademisk, och vad är då poängen med att ha en högskola?