Jag har svårt att fokusera på annat skrivande idag, eftersom arbetet med kulturteoriboken gick så bra igår och jag vill stanna kvar i det flow jag arbetade upp. Därför publicerar jag två recensioner istället, som jag skrev i våras men som först nu publicerats. Denna översattes till engelska och finns med i senaste numret av Ethnologia Scandinavica.
Historcial Changes in Alcohol Contacts acrss the Swedish-Norwegian BorderAnders Gustavsson
Novus Press, Oslo, 2019
978-82-8390-010-1
61 sidor
Som kulturvetare med intresse för alkohol- och droger var det med stort intresse jag grep mig an uppgiften att recensera etnologen Anders Gustavssons bok om gränshandeln mellan Norge och Sverige, med särskilt fokus på alkohol. När jag fick boken i min hand väcktes en massa gamla minnen från min studenttid till liv. Boken är på knappt sextio sidor och även om den är inbunden liknar den på många sätt häftena som användes på kurserna i etnologi, i Göteborg på 1990-talet, som handlade om olika kulturhistoriska och folkloristiska företeelser. Gustavsson håller med andra ord liv i en gammal fin etnologisk tradition.
Studien är beskrivande och har ett klassiskt etnologiskt berättande anslag, och tar sin utgångspunkt i traditionella etnologiska källor där man kommer nära människorna och deras upplevelser. Någon teori finns inte, men saknas inte heller. Jag läser boken som en kulturhistorisk studie av möten över tid mellan människor som separerats av en nationsgräns vilken påverkar vardagen och livet av beslut tagna i respektive land. Studien har alltså relevans även utanför det studerade ämnet. Greppet att följa en aktör eller ett fenomen och låta alkoholens rörelser över gränsen stå i fokus är både lysande och belysande i all sin enkelhet, eller kanske just därför.
Norge och Sverige är på många sätt lika varandra, men Gustavsson visar effektivt hur stora skillnaderna är och hur rörelserna av alkohol och andra varor växlat över tid beroende på växlingskurser, lagändringar, strejker och subventioneringar i respektive land. Därför handlar boken inte bara om alkohol, eller om handel i en gränsregion, nationell kultur eller något annat avgränsat fenomen. Jag läser den som en studie av kulturell komplexitet.
Boken är inte uppdelad i kapitel, det är snarare ett antal teman som betas av kronologiskt. Gustavsson diskuterar inledningsvis projektet som sådant och dess fokus dels på livet i gränsregioner, dels på alkohol. Sedan diskuteras rörelser över gränsen med utgångspunkt i minnen och berättelser: Arbetsinvandring från Sverige till Norge under det sena 1800-talet inom framförallt stenhuggeri, liksom rörelser av varor (kött och andra lantbruksprodukter). Mellan 1916 och 1927 hade Norge förbud mot alkoholförsäljning, vilket ledde till smuggling från Sverige till Norge. Här i detta stycke finns många målande berättelser hämtade från folkminnesarkiv liksom en del bilder som förmedlar en fin känsla för stämningar. Under andra världskriget var gränsen mellan länderna stängd, men viss rörelse förekom, liksom smuggling av mat och alkohol. Innan andra världskriget var det främst svenskar som förde varor och arbetskraft in i Norge, men efter kriget vänder rörelseriktningen och smugglingen ökar i omfattning. Under 1950- och 60-talen handlade svenskarna socker och margarin i Norge som vid den tiden subventionerade dessa varor. På senare år, vilket studien fokuserar mest på, har det huvudsakligen handlat om norrmän som åker till Sverige för att köpa alkohol och för att festa. På senare tid har svenskar återigen åkt till Norge för att arbeta.
Jag har egentligen bara en enda invändning, eller egentligen är det en fundering. Varför är boken skriven på engelska? Eftersom det inte finns några ambitioner att resultaten ska vara generaliserbara (och det ser jag heller inget behov av) hade fler troligen kunnat läsa och ta till sig berättelserna om resultaten presenterats på svenska.
Lerum/Trollhättan
Eddy Nehls
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar