Jag delar här ännu ett dokument som jag använder för att hjälpa studenterna fokusera på rätt saker när de granskar varandras texter. Den här typen av instruktioner skriver jag varje år och jag modifierar innehållet efter förutsättningarna och erfarenheterna från tidigare år. Jag lär mig lika mycket som studenterna på att leda seminarierna och ser kunskap som ett gemensamt projekt av ömsesidig utveckling. Jag vill förekomma istället för att klaga i efterhand, ändå tvingas jag varje år inse att det uppenbarligen är svårt för många studenter att agera självständigt och kritiskt, och jag tror paradoxalt nog att det bottnar i att vi lärare använder oss av just den här typen av dokument. Därför försöker jag i möjligaste mån undvika att ge instruktioner, jag skriver om vad man bör tänka på. Det är ett Moment 22 som är inbyggt i systemet och oerhört svårt att byta med.
Rädslan för att göra fel hämmar många studenter, trots att jag är tydlig med att enda sättet att lära sig är att våga kasta sig ut och lita på att vingarna bär. Det är genom misstagen och analysen av vad som blev fel eller problematiskt som man utvecklas som tänkande och skribent. Det är TEXTEN som granskas kritiskt, inte människan bakom den. Och enda sättet att lära sig hantera kritiken är att lyssna mer på vad som sägs och vilka argument kritiken bygger på, än på hur det känns inombords när besvikelsen över att ens tankar inte riktigt bär eller när det blir uppenbart att man missförstått. Detta är något man måste lära sig och enda sättet att lära är att utsätta sig för det. Det är ingen lösning för någon att som opponent säga att det ser bra ut och att man inte hittat något att kritisera, för alla texter kan alltid kritiseras. Ju bättre en text är desto fler saker man diskuteras.
Hela tanken med seminariet är att man ska hjälpa varandra och det som sägs i seminarierummet stannar där. Ju mer kritik man får desto fler textrelaterade problem kan man fixa till och slipper man stå till svars för i ett skarpt läge. Vill man bli läst MÅSTE man acceptera spelreglerna och vänja sig vid obehaget som det innebär att ge och att få kritik.
Detta är inte den definitiva texten om opponering. Nästa år skriver jag en ny och jag delar den lika mycket för att hjälpa andra som för att utsätta mina egna tankar för kritisk granskning.
Instruktioner för seminariet
Nu har det blivit dags för slutseminarium. Jag vill att ni tar er uppgift som opponent/er på största allvar, och att ni läser uppsatsen som ska granskas noga och med utgångspunkt i den checklista som finns längre ner i detta dokument. Tänk på att det är examinatorn, det vill säga den som är vetenskapligt meriterad dom uttalar sig om vad som är bra och vad som inte fungerar. Opponentens uppgift är att granska kritiskt. Ni ska inte kritisera, utan kontrollera resultatet och arbetets vetenskaplighet.
Ingen förväntar sig att ni ska kunna detta, varken som författare eller opponent, bara att ni tar era respektive uppgifter på allvar. Tänk på att det är den version som lämnas in efter seminariet som betygssätts och hjälp varandra så mycket ni kan under seminariet.
Följande gäller rent praktiskt:1. Opponenterna presenterar uppsatsen som lästs, i korthet.
2. Varje uppsats behandlas under ca 20 minuter, och det är opponenterna som ansvar för att tidens fylls med konstruktivt innehåll. Förbered er noga. Opponeringens genomförande kommer att ligga till grund för betyget och man kan bli underkänd.
3. Utgå från Checklista för uppsatser när ni planerar er opponering.
Checklista för uppsatser:
Fångar inledningen/bakgrunden läsarens intresse och får man lagom, lämplig, begriplig och introducerande information om ämnet, som gör att man lättare förstår undersökningen och lockas till vidare läsning och nyfikenhet inför resultaten?
Efter att ha läst problemdiskussionen, förstår läsaren varför uppsatsen är viktig och behövs? Är argumentationen tydlig och framgår det av texten vilka motiv som ligger bakom syftesformuleringen som följer?
Går det av skrivningen att förstå vad som ska undersökas? Och är syftet formulerat på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera i slutet att syftet uppfyllts?
Förstår läsaren vilken typ av kunskap som behövs för att undersökningen ska leva upp till löftena som ges i syftet? Har metoden och materialet beskrivits på ett tydligt sätt, och går det att kontrollera argumenten som anförs som motiv för metoden och materialet?
Går det att följa tankegångarna och motivkedjan som lett fram till den valda undersökningsdesignen? Lever arbetet upp till gällande etiska krav? Ger källkritiken en bra bild av empirins styrkor och svagheter? Har stöd, inspiration och argument hämtats från relevant metodlitteratur? Förstår läsaren hur författarna tänkt innan arbetet påbörjades och hur man arbetat för att resultatet ska bli så bra som möjligt?
Ger innehållet i teorin en god överblick av och förståelse för relevanta teorier (och hur anförda teorier förhåller sig till varandra)? Är det vetenskapliga fält som undersökningen relaterar till väl beskrivet? Saknas det några viktiga referenser som en initierad läsare kommer att sakna? Får läsaren en god bild av rådande kunskapsläge och hur olika studier på området förhåller sig till varandra?
Är empirin beskriven på ett sätt som gör det möjligt för läsaren att förstå underlaget till analysen, och går det med ledning av presentationen av empirin att kontrollera rimligheten i tolkningarna som resultatet i undersökningen utgår från? Är citaten väl valda och representativa för materialet som helhet?
Är analysen presenterad på ett klart och tydligt sätt? Används den teoretiska referensramen? Svarar resultatet av bearbetningen mot löftena som gavs i syftet? Är tolkningarna förankrade i och relaterade till tidigare forskning? Bidrar undersökningen till ny kunskap på området?
Är arbetet språkligt genomarbetat och texten väldisponerad och presenterad på ett för läsaren tydligt sätt? Är referenshanteringen korrekt? Sägs något som det inte finns täckning för eller går att kontrollera? Hjälper upplägget och presentationen läsaren att förstå slutsatserna och undersökningens resultat?
Innehåller referenslistan alla källor som anförts? Är referenserna tydligt och korrekt presenterade, enligt Harvard?
Väcker titeln läsarens intresse och är den tydlig och lagom lång?
Lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar